Gallsten Flashcards
Stentyper
- Stenar utvecklas och förekommer ofta i gallblåsan, men även i gallvägarna
- Stenarna har en kärna av bilirubin och består vanligtvis av flera andra komponenter i gallan t ex kolesterol och kalcium
- Delas upp enligt följande
- kolesterolstenar (genetisk eller miljömässig predisponering)
- svarta pigmentstenar (associerade med hemolys eller cirros)
- bruna pigmentstenar (associerade med stas och bakteriella infektioner i gallgångarna)
- Majoriteten (75%) av alla stenar utgörs av kolesterolstenar, 20% svarta stenar, resterande 5% bruna stenar
Epidemiologi
Prevalens
- 30% kvinnor, 20% män över 40
- Prevalensen ökar med åldern
- Vanligare i södra Sverige än norra
- Vanligare i västvärlden
Etiologi
Gallan utsöndras av hepatocyter och innehåller gallsalt, bilirubin, kolesterol och fettsyror. Gallan samlas i gallblåsan där den koncentreras och lagras för att sedan tömmas när föda passerar magsäcken. Gallan är viktig för att kroppen ska kunna utsöndra bilirubin samt för att tunntarmen ska kunna ta upp fettsyror. Personer som drabbas av gallsten har i de flesta fallen lägre löslighet av kolesterol i sin galla än resterande befolkningen, mängden kolesterol är för hög. Då bildas konkrement när det lagras.
Riskfaktorer
- Kvinnligt kön
- Övervikt eller snabb viktnedgång
- Graviditet
- Familjär och genetisk predisposition
- Ålder över 40 år, dock svagt samband
- Läkemedel: östrogen, oktreotid, clofibrate, ceftriaxon
- Diabetes
- Höga lipider
- Hyperbilirubinemi
- Levercirros
- Gallstas
- Minskad fysisk aktivitet
- IBD - Crohns sjukdom
- Hemolys
Symtom och kliniska fynd
- Attackvis obehag eller smärta i epigastriet eller under höger revbensbåge, kan även vara som ett band under båda revbensbågarna. Varar i regel över en halvtimme, kan utvecklas till kontinuerlig molande smärta.
- Ofta utstrålning till ryggen mot höger skulderblad/axel
- Ömhet över gallblåsan i samband med smärtattack
- Illamående, eventuellt kräkningar
- Smärtan kan utlösas av fet mat, paprika, gröna äpplen, lök, ägg och hårt stekt mat
- Stasikterus talar för koleduktussten
- Vid sten i sfinkter oddi (sitter 2/3 av vägen från nedersta revbenet mot naveln): stas ikterus och pankreatit
Diagnostik
- Bukstatus; öm under höger revbensbåge, i övrigt mjuk och oöm
- Provtagning: ASAT, ALAT, ALP, gammaGT, bilirubin, amylas, u-sticka, CRP och LPK.
- akut stopp: högt bilirubin, medelhögt ALP
- långsam strypning: högt bilirubin högt ALP
- CRP och LPK är viktiga för att utesluta cholecystit
- Eventuellt ultraljud av gallblåsa och gallvägar, undersökning har hög diagnostisk säkerhet med 90% sens och 88% spec. Dock inte alltid nödvändigt i akutskedet.
Eventuellt vidare utredningar: - Endoskopiskt ultraljud kan visa stenar som transabdominellt ultraljud inte ser
- Vid misstanke om stenar i djupa gallvägarna, MRCP eller ERCP
Differentialdiagnoser
- Hjärtsjukdom (EKG och troponin vid osäkerhet)
- Gastrit/ulcus
- IBS
- Reflux
- Lunginflammation
- Pyelonefrit
- Njursten
Behandling akut gallstensanfall
- Ketorolak (Toradol) 30 mg im/Diklofenak 75 mg im, kan upprepas vid otillräcklig effekt
- Om smärtfri kan pat gå hem med supp diklofenak, viktigt att informera om att söka åter vid tillkomst av feber eller förändrad/förvärrad symtombild
- Remiss polikliniskt ULJ inom fyra veckor och återbesök med nytt leverstatus
Kolecystektomi
Öppen eller laparoskopisk. Indikationer
- Recidiverande besvär eller gallstenskomplikationer t ex pankreatit
- Gallblåsepolyper
- Porslinsgallblåsa (förkalkning av gallblåseväggen ger 6-12 gånger högre risk för cancer)
Om koledokussten
- Kolecystektomi + ERCP, koledokusexploration eller transcystisk stenextraktion
Komplikationer gallsten
- Kolecystit
- Pankreatit
- Ikterus
- Gallstensileus (ovanligt)
- Kolangit
Komplikationer kolecystektomi
- Galläckage
- Tarmskada
- Blödning
- Infektion (uppkommer senare än de övriga)
Prevention
- Studier har visat att C-vitamin kan minska prevalensen av gallstenar
- Kaffedrickande
- Fysisk aktivitet
- Generella kostråd och kontrollerad viktnedgång (<1,5 kg/månad)
