Fetma och GBP Flashcards
Central fetma
För kvinnor ett midjemått över 80 cm och för män över 94 cm. Det finns en tydlig koppling mellan central fetma och insulinresistens.
Metabolt syndrom
Finns olika definitioner. Enligt IDF (International Diabetes Federation) från år 2005 råder följande kriterier:
1. Central obesitas
2. Uppfyller minst två av följande kriterier:
- Blodtryck > 130/85 mmHg eller pågående blodtrycksbehandling
- Dyslipidemi
- Triglycerider > 1,7 mmol/l
- HDL < 1,3 mmol/l för kvinnor, < 1,0 mmol/l för män
- Faste-P-glukos > 5,6 mmol/l eller IGT (impaired glucose tolerance) eller diabetes mellitus typ 2.
Fetma patofysiologi
Energibalans: energiintag (i form av föda) jämfört med energiförbrukning. Energiförbrukningen sker huvudsakligen i form av:
- Basalmetabolism – Kroppens energiförbrukning vid vila.
- Fysisk aktivitet
- Adaptiv termogenes – Energi som försvinner i form av värme som ett resultat av förändringar i miljön, framför allt vid exponering för kyla samt vid födointag. Detta regleras huvudsakligen av brun fettväv.
- Även involuntära rörelser, t.ex. att pilla i håret eller skruva på sig, misstänks ha en betydelse för den totala energiförbrukningen.
Set point-hypotesen
Matintag och energiåtgång balanseras hos varje individ för att behålla kroppsvikten vid ett visst set point. Set point-nivån bestäms av olika faktorer
- Genetik
- Långsiktiga förändringar i kroppsvikt
- Obesogenisk miljö.
Set point-nivån har lätt för att skifta uppåt, men svårt för att skifta nedåt. Anledningen är att hjärnan reglerar metabolismen för att behålla en viss målvikt. Oavsett vikt kommer det att finnas en mycket kraftfull fysiologisk kraft som försvarar den. Vid viktuppgång kommer dessa krafter att försöka hålla den nya vikten uppe. Tecken på att det finns ett set point:
- Vi kan behålla vår kroppsvikt trots stort intag av kalorier.
- Förändringar i diet och livsstil är för det mesta relativt ineffektiva.
- Vi återvänder till set point (vår ”normala vikt”) efter både bantning och voluntärt överintag av mat. Detta gäller endast på kort sikt
Gastric by pass generellt
Väldigt vanlig operation, 2013 utfördes över 8000 operationer i Sverige. Laparoskopisk operation. Vid operationen omvandlas ventrikeln till en ficka som rymmer ca 30 ml. Ventrikeln kopplas därefter förbi duodenum till jejunum. Gastrisk bypass ger viktnedgång via:
- Förändrade signaler mellan magsäck och hjärna, främst via signalproteinerna GLP-1 (ökade postprandiella GLP-1-nivåer leder till ökad mättnad2) och ghrelin (minskade ghrelin-nivåer leder till minskad hunger3).
- Begränsning av maximalt matintag (När patienten äter krävs små mängder mat för ventrikelfyllnad och övre delen av magsäcken skickar en mättnadssignal till hjärnan)
- Minskning av upptaget av näringsämnen (Ventrikelinnehållet töms till jejunum, Eftersom maten inte passerar duodenum och dessutom blandas med magsyra, galla samt pankreasenzymer senare tas mindre näringsämnen och kalorier upp än normalt)
Gastric by pass
indikationer
Gastrisk bypass görs när kost och motion inte har fungerat och BMI ≥ 40 eller BMI ≥ 35 i kombination med andra samtidiga överviktsrelaterade sjukdomar. I praktiken används BMI 35 som en indikation för operation, detta då det i nästan samtliga fall kan anses föreligga ökad risk för samtidig överviktsrelaterad sjukdom.
Gastric by pass
- resultat
- ofta ca 30 % viktnedgång på 2–3 år
- Minskad dödlighet
- Minskad risk för cancer och en rad andra obesitasrelaterade sjukdomar
- Minskad risk för diabetes typ 2.
Akuta komplikationer
Svåra postoperativa komplikationer, drabbar ca 1–2 %
- Blödning
- Infektion (peritonit, abscess)
- Anastomosläckage
- Hjärt- och lungkomplikationer (atelektas, hjärtinfarkt, lungemboli m.m.)
Långsiktiga komplikationer
Ileus
Inre herniering
Dumpningssyndrom
Uppföljning
Flytande kost under de första veckorna
Recept på Kalcium + D-vitamin samt B12 –Operationen ger försämrat upptag
Eventuellt tillskott med järn och folsyra.
Sleeveresektion
Kirurgiskt ingrepp som ger irreversibel ventrikelresektion. Har fördelen att risken för inre herniering minskar men kan ge besvär med GERD (ge protonpumpshämmare). I övrigt likt Roux-en-Y.
