Divertikulit Flashcards
Definitioner
Divertikel: säckformad herniering i kolonväggens slemhinna.
Divertikulos: multipla divertiklar, kan vara både symtomatiska och asymtomatiska
Divertikulit: inflammation orsakad av bakterieöverväxt i divertiklar, engagerar ofta tarmväggens alla lager
Epidemiologi
Prevalens
- Divertiklar finns hos 5% av befolkningen <40 år och hos cirka 30% av befolkningen över 60 år.
-15-25% av alla med divertiklar drabbas av divertikulit
- Lika vanligt hos könen
Patofysiologi
Uppstår främst pga motilitetsstörningar i tarmen som ger ökat lokalt tryck på delar av kolonväggen vilket skapar en herniering i slemhinnan. Oftast i det svagare området vid vasa recta (arterioler).
Även påverkan av tarmens normalflora och låggradig inflammation tros vara bidragande orsaker. Divertikulit kan ske då det ökade trycket skapar erosion i tarmväggen eller då tarminnehåll fastnar och skapar bakteriell överväxt. Kan leda till perforation och fistelbildning.
Riskfaktorer
- Rökning
- NSAID
- Övervikt
- Genetik: t ex Marfans syndrom eller Ehlers Danlos (bindvävssjukdomar som ger svagare tarmvägg)
- Högt intag av rött kött
- Låg fysisk aktivitet
Symtom och kliniska fynd
Okomplicerad divertikulit
- Feber
- Bukömhet (pftast vänster fossa)
- Molande smärta
- Förhöjt LPK och CRP
- Förändrade avföringsvanor med antingen förstoppning eller diarré
Vid perforation
- Lokal eller generell peritonit
Diagnostik
Klinisk diagnos. Radiologisk undersökning för att bekräfta diagnosen vid förstagångsinsjuknande eller misstanke om komplicerad divertikulit.
Bukstatus: ofta palpöm vä fossa, misstänk perforation vid sammanfallen och tyst buk, kraftigt palpöm (peritonit).
Blodprover: Hb, LPK, CRP, el, krea, u-sticka.
DT-buk: vid komplicerad divertikulit är fri gas, abscess, förtjockad kolonvägg med ödem och stråkighet i den perikoliska vävnaden.
Ultraljud: kan vara bra vid komplicerad divertikulit.
Vidare utredning
- Patienter med förstagångsdivertikulit bör efter att inflammationen lagt sig genomgå koloskopi (alt DT-kolografi) för att utesluta malignitet. Koloskopi ska ge utföras i akut skedet pga ökad risk för perforation.
Hinceys klassifikation
En inflammerad divertikel kan perforera och perforationens utbredning kan då delas in i fyra stadier:
I. Perikolisk eller mesenterisk abscess
II. Abscess i lilla bäckenet
III. Generaliserad purulent peritonit
IV. Generaliserad fekal peritonit
Grad III och IV kräver operation.
Differentialdiagnoser
- Ovarialcysta
- Appendicit
- Koloncancer
- Uretärsten
- IBD
- IBS
Behandling lindrig divertikulit
- Flytande föda och vila, förbättring ses nästan alltid inom 2-3 dagar och då kan patienten successivt gå över till vanlig kost
- Vätska (ringer) iv vid behov
- Smärtlindring, ibland behövs morfin initialt
- DT-kolografi och rektoskopi inom 5 veckor med malignitetsfrågeställning
- Ev antibiotika (Trimsulfa och Metronidazol), vid expektans ska patienten följas för att säkerställa symtomregress
Behandling komplicerad divertikulit
Vid perforation
- Fasta inför operation (grad III och IV)
- Pip tazo
- Operation med kolonresektion och antingen anastomos eller stomi
Vid striktur:
- Operation
Prevention
- Fördelaktigt att äta en diet med högt fiberinnehåll
Komplikationer
Drabbar upp till 15% med divertikulit
- Perforation, blödning
- Abscessbildning
- Fistelbildning (2-4%); risk för fistel mellan t ex tarm och urinblåsa (kolovesikal fistel), gas från tarmen kommer då in i urinblåsan vilket ger skummig urin (pneumaturi). Operation med resektion av fistelbärande tarmsegment.
