Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Akut/Iva kurs > IVA - omvårdnad/nutrition > Flashcards

IVA - omvårdnad/nutrition Flashcards

1
Q

Varför vill man ha omvårdnadsplaner?

A
  • Underlättar för att se hela patienten, inte bara varför den kom in, och inte missa “mindre” problem (om försämrar återhämtning/välbefinnande → Holistisk omvårdnad
  • Minskar risk att nya problem som kunde förebyggts uppstår
  • God omvårdnad → snabbare tillfrisknande
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka abilitys ska man tänka på?

A

Ett djur ska kunna: Äta, Dricka, Kissa, Bajsa, andas normalt, bibehålla krops temp, tvätta sig, röra på sig tillfredställande, sova/vila, utrycka normalt beteende

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vad är stegen i omvårdnadsprocessen?

A
  1. Data insamling om sjukdomen/djuret → kopplade till abilitys
  2. Omvårdnadsdiagnoser
  3. Planering av omvårdnadsåtgärder - Vilka omvårdnads åtgärder behövs
  4. Implementering - Hur ska vi utföra omvårdnads åtgärderna
  5. Utvärdera, uppnådde vi målen
    → ny data insamling→ går runt och runt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är Omvårdnadsdiagnoser?

A
  • Problemdiagnos: Befintligt problem som kräver omvårdnadsåtgärder för att bli bättre
    • Riskdiagnos: Potentiella problem som kan uppstå, och ev. behöver åtgärder för att förhindra
    • Resursdiagnos: Patientens tillgångar och möjligheter (ofta i hemmet/DÄs möjligheter)

Omvårdnadsdiagnos ≠ Medicinsk diagnos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

hur går man från planering till omvårdnadsåtgärder?

A
  • Utforma långsiktiga och kortsiktiga omvårdnadsmål och åtgärder utifrån datainsamlingen
    • SMART(A) - specifika, mätbara, accepterade, realistiska, tidsbestämda
  • Använd förklaringsmodeller vid bristande evidens och journalför risk/nytta → om något händer kan man då luta sig mot det.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Hur går man från omvårdnadsåtgärder till utvärdering?

A
  • Monitorera:
    • AT
    • Vitalparametrar: AF+mönster, HF+puls, slh färg+fukt+crt, temp, blodtryck
    • Födointag
    • Urin/avf. –mängd/utseende
    • Skalor - smärta, coma scale, EKG
    • vikt
    • Svullnad - t.ex ormbett/allergisk reaktion → vart tar svullnaden vägen?
    • Pvk
  • Utverdera genomgående om omvårdnadsåtgärden fortfarande är lämplig, om man behöver anpassa/ta bort/lägga till.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur kan man Implementera omvårdnadsplaner i praktiken?

A

Bra att använda pga, patientsäkert, uppmuntrar holistiskt syn, forskning samt förbättrar komunikation och journalföring.

  • Standardiserade omvårdnadsplaner vid rutiningrepp
  • Anpassa omvårdnadsplanens utformning efter kliniken
  • Involvera alla sköterskor i utformandet av omvårdnadsplaner och utbilda personalen i hur de fungerar och nyttan i dem
  • Integrera omvårdnadsplanen i journalförandet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka patienter hamnar ofta på IVA?

A

Patienter som kräver tätare övervakning/behandling och ofta mer avancerad omvårdnad
- Cirkulatoriskt nedsatta
- Mentalt nedsatta
- Ögonskador - mår ofta bra men behöver droppas ofta → mer resurser
- Postoperativa - nedkylda, nedsatta efter anestesi → mer noga övervakning
- Riskpatienter - oroliga att något kommer hända, vill ha extra koll - t.ex ormbett, förgiftning på sikt osv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Viktigt att tänka på på IVA-patienter

A
  • Förändringar kan ske fort och behövs tätare och mer ingående statustagningar
    • Viktigt att noga monitorerar det som är relevant så vi inte stör patienten för ofta i onödan
    • Individuell bedömning om hur ofta och vad som ska monitoreras på varje patient
  • Patienten har ofta svårt med utförande av en/flera förmågor/beteenden → Behöver då vår hjälp!
  • Ev. multisjuka patienter: Viktigt att komma ihåg tidigare problem → holistiskt synsätt
  • Hygien
  • TLC och komfort
  • Termoreglering
  • Smärta
  • Nutrition
  • Omvårdnad samt noga monitorering av urinvägarna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q
A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Varför är hygienen viktigt på iva och hur skiljer det sig från ”vanlig” vård?

A
  • Ofta infektionskänsliga patienter med nedsatt immunförsvar pga sjukdom och/eller behandling
  • En eller flera potentiella infarter för smitta (kateter, sonder, drän, op-sår, pvk, cvk, picc, artärkanyler osv.)
  • Oförmåga att tvätta sig själva pga smärta, krage, nedsatt AT osv.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur kan man arbeta med hygienen på iva?

A
  • Prioritera behandlingar och ordning som patienterna vårdas för att minska risken för smittspridning
  • Planera ordningen i behandling/omvårdnad av patienter för att minska risken för smittspridning, använd skyddsutrustning - Ta patienter med sårinfektioner/smitta sist om möjligt.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är generellt vid skötsel av infarter?

A

Märk upp infarterna (datum och t.ex artär) och kontrollera dagligen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur ska man sköta CVK och PICC?

A
  • Kontrollera insticksstället dagligen
  • Byt bandage dagligen + när kontaminerat
  • Desinfektera innan och efter användning
  • Underhåll
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur ska man sköta Pvk?

A
  • Håll rent och torrt
  • Kan sitta i ca 3 dygn
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur ska man sköta Artärkanyler?

A
  • Kontrollera att tejpen är ren, byt om kontaminerad.
  • Desinfektera före och efter användning
  • Korrekt provtagningsteknik - hepariniserad NaCl för att undvika proppar
  • Kontrollera cirkulation till extremiteten
  • Underhåll
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Hur ska man sköta Esofagussond?

A

Kontrollera öppning dagligen samt byt bandage

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur ska man sköta urinkateter?

A
  • Urinkateter - läggs sterilt
    • Håll kopplat till slutet system
    • Desinfektera katetern och portarna innan ny påse sätts på
    • Håll vulva/penis rent
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur ska man sköta thoraxdrän?

A
  • Töm med bestämt intervall samt vid behov (T.ex tyngre andning)
  • Kontrollera sår dagligen
  • Byt bandage/ steril kompress
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Hur ska man sköta bukdrän?

A
  • Bukdrän - ofta vakuumdrän
    • Töm med bestämt intervall samt vid behov
    • Kontrollera sår dagligen (op+dräninfart)
    • Kontrollera öppning dagligen samt byt bandage/steril kompress
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vilka patienter behöver man ofta monitorera och omvårdnad urinvägarna?

A
  • Urinvägsobstruktioner
  • Njursjukdom
  • Icke ambulatoriska
  • Neurologiska patienter som inte kan urinera
  • Patienter som inte kan känna att de behöver urinera
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Hur ska man vårda/monitorera patienter med urinvägs problem?

A
  • Hjälp att tömma blåsan med tryck. Ev kateter om blåsan behöver klämmas ofta.
  • Risker med katetrar vs risken utan (ex skållskador av urinen, blåsatoni etc.)
  • Monitorera ins and outs, urinens utseende osv.
  • Komfort och hygien!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur kan man arbeta med TLC på iva?

A
  • Viktig del i återhämtning men svårt att hinna med
  • Ofta någons sällskapsdjur som sitter i buren - tänk på att de ev vill ha lite kärlek/mysig miljö/Pälsvård/Djurägarbesök❤️
  • Samordna statustagningar och medicineringar - Gör det man ska och lämna patienter så den får vila, kom inte flera gånger i onödan.
  • Buren ska vara en trygg plats - undvik obehagliga moment i buren!
  • Ev feromoner, dimmad belysning, ge kännslan av att de kan gömma sig
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad behöver man tänka på om termoregleringen hos iva patienter?

A

Kan ha svårt att reglera temperaturen → hypo/hypertermi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Ex på orsaker till hypotermi, och vad kan hypotermi leda till?

A

pga ex Chock, Postoperativt, Läkemedel/dropp (många/långa bolusar kan kyla ner patienten)

→ Koagulationsrubbningar

→ Nedsatt metabolism

→ Ökad risk för infektioner och ev. förlängd sårläkning
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Ex på orsaker till Hypertermi och vad det kan leda till

A

pga ex varm miljö, för snabb uppvärmning, Opioidreaktion (ovanligt), Larynxpares eller BOAS (svårt att kyla sig pga svårt med andningen)

→ Symptom från mag-tarmkanalen

→ Kollaps: kärl vidgas för att få ner tempen→ blodtryck sjunker 

→ Koagulationsrubbning (DIC)

→ Organsvikt, 

→ Koma

→ Död
27
Q

Hur arbetar man med smärtskalor?

A

Glasgow painscale - katt och hund
- Smärta och stress liknar varandra så kan vara svårt att skilja på
- Kolla före + efter smärtlindring
- Följ trenden och ha tät kontakt med vet. ang. preparat och dos

28
Q

Vad finns det för Ickefarmakologisk smärtlindring med omvårdnad man kan göra?

A
  • Massage - kan vara kontra indikerat så kolla med vet.
    • Kyla/Värme
    • Bädda mjukt - ffa magrare/stela djur
    • Såromläggningar och bandage
    • Pain gate theory
29
Q

Vad är DSS’s funktion och ansvar på iva?

A
  • Tätt samarbete med övriga i teamet
    • mycket kommunikation med veterinären, uppmärksamma veterinären om det är något med patienterna
    • Bra kommunikation om vem som gör vad (rastar, matar osv)
    • Många involverade i samma patient, viktigt med kommunikation och överlämningar

DSS är omvårdnadsansvarig
- Kliniskt resonemang - vad kan vi om sjukdomen, vad kan vi om patienten
- Kritiskt tänkande - risk/nytta bedömning
- Förklaringsmodell - om något händer kan du luta dig på det

30
Q

Hur är det generella omvårdnaden för Patienten med dyspné?

A

Känsliga för stress och kräver varsam hantering → kan dö om stressade
- stress→ mer syre används

Underlätta syresättning
- Syrgas via mask
- Syrgas kateter (sond i näshålan)
- Syrgasbur (40-60% syre i buren) → kan ge utrymme för patient och monitorering men de kan också bli varma av buren
- Syrgaskrage
- flowby - inte så effektivt

Temperatur – termo reglerar genom att flåsa (hundar) → kan ej flåsa vid dyspne → kan ej kyla sig ordentligt

Dricka och urinera - ffa om behandling med vätskedrivande
- Rastas ofta(risk för blåsatoni om håller sig) och fri tillgång till vätska (så de ej blir utorkade)

Nutrition - ev inapptenta
- truga/sprutmat ökar stress nivån
- Stress påverkar aptiten negativt

Rörelse - rastas om tolererar det
- Rörelse → ökad ansträngning → ökat syrebehov.

Sömn och vila
- syrgasburarna låter + kanske inte vill sova om ej kan andas
- Hålla det så lungt som möjligt så de kan vilja sova

Ögonvård - tårersättning (Syrgas är en torr gas)

31
Q

Hur är det generella omvårdnaden för den krampande patienten?

A
  • Varsam hantering och undvik triggers/stimuli, stress → kan utlösa krampanfall
  • Förhindra skada (mjukt på väggar/golv)
  • Försiktig hantering - kan rivas/bitas
  • Ligg steget före krampen: Lättåtkommlig fungerande infart, Uträknad maxdos på kramplösande
  • Risk för hypertermi pga muskelaktiviteten stor → kroppstemp ökar
  • Olika omvårdnadsbehov beroende på behandling
    • Ha koll på alla abilitys så dom kan utföra dom ordetligt
  • Kontinuerlig övervakning
  • ev risk för hypoglykemi pga muskelaktivitet tar glukos (ovanligt att det går så långt)
32
Q

Hur är det generella omvårdnaden för trauma patienten?

A
  • Kan innebära allt. Vanligt med Fall från höga höjder, påkörd, Stakningsskador, Bettskador, Fått något över sig, Mm.
  • Smärtsamt: Pain score viktigt verktyg
  • ev svårt att/kan inte gå/stå → Hjälp med rastning/kateter, ev vändschema
  • ev. svårt att ventilera/syresätta sig (trauma i luftvägar/thorax) → ev syrgastillförsel
  • Sår och öppna frakturer → Stora blödningar och risk för infektion
  • Inappetens vanligt pga smärta/stress, oförmåga att äta pga skador, illamående pga LM
  • Viktigt att övervaka vitalparametrar och medvetandegrad tätt för att upptäcka förändringar snabbt. övervaka Mentalgrad ifall det är något trauma som går upp mot hjärnan som man missat
33
Q

Hur är det generella omvårdnaden för patienten med skall trauma?

A
  • Liknande omvårdnad som för övriga trauman och anpassas efter medvetandegrad
  • Ev. behov av tillförd syrgas om hjärnan påverkad = andningen påverkas
  • Ögonvård: Skölja rent, tårersättning
  • Smärtkontroll
  • Intrakraniellt tryck: Ej tryck över patienten, extra viktigt vid jugularen. Ha huvudet aningen höjt för att minska trycket (ej för högt ffa om risk för regurgiterar)
  • Övervaka vitalparametrar tätt
  • Glasgow coma scale
34
Q

Vad bör man tänka på med den icke-ambulatoriska patienten?

A
  • Sederade eller sövda patienter
  • Extremt nedsatta patienter, traumapatienter, status epilepticus, ventilatorpatienter, vissa förgiftningar, diskbråck eller neurologiskt nedsatta
  • Konsekvenser av immobiliteten måste motverkas = undvika sekundära problem
  • Konsekvenser av behandlingar (Anestesi, Syrgas)
  • Kräver noggrann monitorering
  • Medvetandegrad?
35
Q

Omvårdnadsåtgärder för icke-ambulatoriska patienten

A
  • Vändschema: Förhindra atelektas, sekretansamlingar, trycksår
  • Bädda mjukt och anpassat för patienten: Avlasta leder, Förebygg trycksår och hypotermi
  • Rörelseträning: Bibehålla ROM (range of motion), Ledhälsa, Förebygga muskelkontraktioner och trycksår
    • Kan vara kontraindicerat – veterinären avgör och ordinerar!
  • Mata/vattna om medvetandegrad tillåter
  • Kan de kissa/bajsa spontant?
  • Bibehålla normal kroppstemperatur: Filtar/Värmedyna/Bairhugger
    • OBS! risk för överhettning och brännskador → kan inte flytta sig från värmen
  • Ögonvård pga ev. nedsatt tårproduktion/blinkreflex
36
Q

Vad behöver man tänka på med den generella omvårdnaden för ventilator patienter?

A
  • Konstant övervakning och dokumentation
  • Munhålevård ca q4 (sug, klorhexidin, fukta tunga + kontrollera)
  • Andningsvägar (kontrollera så ej tryckskador från kuff, sug rent, träna andningsmuskler)
  • Ögonvård q2 - Conreasår vanligt
  • Nutrition efter 24-48h
    • Enteralt: Skyddar mag-tarmkanalen men ökar aspirationsrisken
    • Parenteral näring
  • Mag-tarmkanal (Esofagit, gi-blödningar, diarré, ileus, förstoppning - ffa om de inte får enteral näring)
    • Rumptoa/lavemang
  • Urin (Mät produktionen q4, Kläm blåsa/lägg kateter, underhåll kateter q6)
  • Rörelseträning så leder och muskler håller igång
  • Positionering - Huvudet i neutral position, Övervaka syresättningen (atelektas risk → vändschema)
37
Q

Faktorer som påverkar omvårdnaden

A
  • Djurägaren; Ekonomiska förutsättningar, Förhålland till/”användning” av djuret, Förutsättningar för eftervård hemma
  • Klinikens resurser: Personal, Utrustning
38
Q

Vad är formeln för RER?

A

RER = 30 x vikt (kg) + 70 eller 70 x vikt (kg)^0.75

39
Q

Hur är den metaboiska aktiviteten vid “vanlig” svält?

A

Basal metabol hastighet= ökad
Proteinnedbrytning = Låg
Fettnedbrytning = Hög
Huvudsakligt energisubstrat = Fett
Ketonkroppsproduktion = ++++

40
Q

Hur är den metaboiska aktiviteten svidvält vid fysisk stress?

A

Basal metabol hastighet= ner
Proteinnedbrytning = Hög
Fettnedbrytning = Låg/ingen
Huvudsakligt energisubstrat = blandat
Ketonkroppsproduktion = +

41
Q

Varför är nutrition på IVA viktigt och vad kan nedsatt energiintag leda till?

A

Undvika katabolt tillstånd - när kroppen börjar bryta ner muskelmassa

Nedsatt energiintag kan leda till:
- Atrofi i gastrointestinalkanalens vägg → Ökad permeabilitet (ökad genomsläpplighet)
- Nedsatt motilitet i tarmen
- Risk för infektioner
- Försämrat immunförsvar
- Försämrad sårläkning (inga byggstenar att läka sår mer)
→ Sannolikt sämre odds för överlevnad

42
Q

Vad är faktorer som kan påverka nutriotionen på IVA?

A
  • Många sjukdomstillstånd påverkar aptiten
  • Lm kan påverka aptiten positivt/negativt (kan påverka tarm motiliteten, aptiten, illamående, aptitstimulerande)
  • Stress är aptit hämmande - kan vara stressanda för djuret att vara så sjuk, vara på IVA, och vi kan inte alltid hantera IVA-patienter med lågstresshantering
  • Ordinerad svälttid - vi måste planera så patienten inte är på svält för länge!
43
Q

Att tänka på om nutrition i omvårdnadsplanen

A
  • Om patienten har frivilligt intag ska det uppmuntras men håll koll
  • Se till att patienten är normohydrerad
  • Datainsamling om patientens vanor/likes/sjukdomar/allergier/längd av inapptens hemma
    → så vi inte ställer in något som man vet att den inte tycker om
    → Ställer inte in ett foder som är den ENDA djuret fungerar på hemma, då riskerar vi förstöra så den inte längre vill ha det hemma
  • RER som djuret ska äta ska stå i omvårdnadsplanen - Ofta veterinären som ordinerar
44
Q

Hur ska RER vara om djuret varit innapptent?

A

25-33% RER första dagen → öka 25-33% dagligen tills vi når 100%
- Öka bara om gårdagens mål för intag uppnås och patienten tolererar det
- Öka från den mängd djuret faktiskt fått i sig!

45
Q

Vad är WSAVAs riktlinjer om anorexi

A

1-2 dagars anorexi
- Gör skriftlig foderplan, monitorera foderintaget och följ upp klinisk bild dagligen

3-4 dagars anorexi
- Nutritionellt stöd krävs sannolikt om inte djuret snabbt kommer igång att äta. Överväg sond om patienten sövs.

5 dagars anorexi
- Nutritionellt stöd krävs!

Räkna inapp dag från då det slutade äta (även om det är hemma räknar man med det)

46
Q

Vilka strategier finns det för att uppnå mål för RER?

A
  • Frivilligt intag: mat hemifrån, godare alternativ på kliniken
  • Truga: Sällskap och uppmuntran, Dutta på tass/nos för att ”få smak för” maten, Godismat/godis
  • Sprutmata/tvångsmata - Undvik
    • Fungerar i vissa fall, buffe kan också i vissa fall fungera - men behöver man upprepade gånger så fortsätt ej, då behöver ny plan för utfodring
    • Finns också risker med sprutmata/buffe!
  • Sondmatning
    • NSS -vanlig
    • Eusofagussond - vanlig
    • Gastrostomi
    • Jejunostomi
47
Q

Vilket foder ska man välja till IVA patienter?

A
  • Mag-tarm foder
  • Konvalescensfoder (hög smältbarhet och ökad protein+fettmängd)
  • Allergifoder (ofta hög smältbarhet och snällt mot magen)
  • Torrfoder vs. våtfoder?
      • våtfoder bra med vätska, ev mer smakligt, kan värmas lätt för att öka smakligheten
      • För att nå RER krävs större mängd av blötmat
48
Q

Vad är Mikroenteral näring?

A
  • Vatten, elektrolyter och lättabsorberade näringsämnen tillförs GI-kanalen - Frivilligt intag eller via sond
  • Bibehåller slemhinnan i tarmen(den får näring), blodflöde, pH och immunsystem i GI-kanalen, minskar risken för magsår
  • Ej ett fullfoder (inte heller så energitätt) men kan fungera som förstadie till att de kan börja äta fast föda.
49
Q

Vilka patienter kan få Mikroenteral näring?

A
  • Kan används för patient där man inte vill ha så mycket substans i magen (ex efter GI operation, innan fast föda vid kraftiga förluster eller liknande) eller patienter som är inapp men som vill dricka.
50
Q

Hur doserar man mikroenteral näring?

A

0.25-2 mL/Kg/dygn → öka gradvis

51
Q

Vad ska man tänka på med sondfoder?

A

kontrollera konsistens så det inte sätter stopp i sonden

52
Q

Nos-Svalg sond
användningstid?
Anläggs?
Lumen?
medicinering?

A

användningstid: 3-5 dagar, ev 7 dagar
Anläggs: vaket
Lumen: Liten- risk för stopp
medicinering: nej

53
Q

Vad är risker med nos-svalg sond?

A

Kan ev störa patienten då den sitter vid svalget och ansiktet
◦ ffa katter → harkliga, hostiga, stör luktsinnet → patient mindre villig att äta självmant när den samtigt har sonden

Djuret får inte ha andningsproblem /skador runt nos då en nosborre går till sonden och om den andra är skadad/dålig andning så minskar man djurets förmåga att andas.

54
Q

Eusofagussond
användningstid?
Anläggs?
Lumen?
medicinering?

A

användningstid: minst 14 dagar - såren runt ska hinna läka så pass så det kan sekundär läka när sonden plockas bort (såret blir för stort för att sekundär läka om plockas bort för tidigt)
Kräver sårvård och omläggning
Anläggs: narkos - sätts vis snitt i eusofagus genom halsen.
Lumen: Större - mindre risk för stopp
medicinering: Ja, peroral giva via sonden

55
Q

Hur ska man mata via en sond?

A
  • Lägg upp ett sondmatningsschema för patienten - Korrigera och ”backa” på mängden om obehag vid matning
  • Kontrollera placering inför varje matning genom sträcket på sonden som visar hur långt ner den sitter
  • Lumen spolas med vatten före och efter matning
  • Bjud på mat för frivilligt intag innan sondmatning påbörjas
  • Lugn miljö
  • Var uppmärksam på tecken på illamående: Slickar sig runt munnen/smackar, Sväljer många gånger, Saliverar
56
Q

Varför är det viktigt med en lugn miljö vid sond matning?

A
  • Stress gör att kroppen inte kan hantera maten som vi tillför så bra
  • Applicera ”fear free” och ge TLC om det uppskattas
57
Q

Hur mycket mat ska man ge via en sond?

A
  • 5-15 ml/kg/portion inkl. spolningsvätska
  • Kroppstempererat
58
Q

Vad är skillnaden mellan att ge sondmat via bolus eller CRI?

A
  • CRI ges initialt 1ml/kg/h och ökas successivt tills RER kan uppnås över 12-18h
    - Märk upp dropp påse noga så man inte råkar ge det IV - ska inte gå att missta!!
    - kontrollera sonder var 8:e timmer
  • Bolus ges över ca 15 min, RER fördelas på 4-6 mål/dag - vanligast
59
Q

Vad är Parenteral nutrition?

A

Ovanligt förekommande
- Näringslösningar som ges intravenöst (Glukos, Aminosyror, Lipider - innehåller alla tre byggstena)
- TPN (Total RER parenteralt) / PPN (delar av RER parenteralt)
- Dyrt

60
Q

Vilka patienter kan få Parenteral nutrition?

A

Om patienten av någon anledning inte har en fungerande GI-kanal (obstruktion, kraftig pancreatit och får inte behålla någonting) eller om patienten inte tolererar enteral näring (helt eller delvis) - kan inte få i sig hela sitt RER enteralt

61
Q

Hur administrerar man Parenteral nutrition

A

Administrationsport (PVK eller CVK) beroende på vilken osmolaritet lösningen har
- osmolaritet i lösningen gör att vi lätt får kärlreaktioner och man ger i PVK
- Adminstrationsporten ska inte användas till annan administration (ex LM, dropp)

62
Q

Risker med parenteral nutrition

A

Tromboflebit, Hyperglykemi, Hyperlipemi, Sepsis (pga risk för bakterie tillväxt i lösningen), mm

63
Q

Vad ska man dokumentera angående nutrition på IVA patienter?

A

För noggrann journal!

  • Frivilligt intag?
  • Vad bjöds?
  • Hur mycket?
  • Stödmatning?
  • Plan framåt?
  • Visades tecken på problem, t.ex illamående?
64
Q
A

Akut/Iva kurs (7 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions