Akut- och intensivvård föl Flashcards
1
Q
Hur ska det friska fölet vara?
A
- Bröstläge och sugreflex inom 5 minuter
- Ska försöka att resa sig kort efter födelsen, ska kunna stå själv inom 2 h
- Ska själv kunna dia från stoet inom 2 (-3) h
- Ska kissa inom 6-10 h (ok att inte släppa ner penis)
- Mekoniumet ska passera helt inom 24 h
2
Q
Generella tips till hästägarna angående sto och föl
A
- Stoet ska vaccin tetanus + influensa 4-6 v innan fölning
- Avmaskning av stoet enl. stallets rutiner
- Övervaka fölning
- Avmaskning av fölet (utan träck provtagning, avmaskar alla föl)
- Vaccination av fölet (Tetanus och hästinfluensa - vid 4-6 mån ålder)
- Kolla försäkringar!
3
Q
Att säga när djurägare ringer om akuta föl
A
- Är fölet fullgånget (född rätt tid, inte för tidigt)? Hur gammalt?
- Träck/mekonium och urin?
- Har fölet sugreflex?
- Feber?
- Har fölet fått råmjölk/hur mycket?
- Har stoet läckt råmjölk innan fölning?
- Kan fölet resa sig/stå själv?
- Hur sjukt verkar fölet?
- Svullnader på ben/hälta?
- Är fölungen behandlad hemma?
- Mår stoet bra efter fölning?
- Försäkring?
4
Q
Vad behöver en klinik ha för att ta emot ett akut sjukt föl?
A
Har vi förutsättningar för att ta emot det här fölet?
- Tillräckligt med tränad personal?
- Mycket personalkrävande verksamhet
- Lämpliga lokaler och lämplig utrustning?
- Avskild box, gärna separat földel
- Syrgas, blodgasapparat, foalcheck, plasma…
- Verksamhet dygnet runt?
- Finns det annars någon annan klinik i närheten som är bättre rustad?
Det är bråttom - För riktigt sjuka neonatala föl är varje minut betydelsefull
5
Q
Tips till djurägare inför resa till klinik med föl
A
- Håll fölet varmt under resan, Filtar, ha i bilen
- Lasta säkert
- Veterinärbesök hemma innan resan
6
Q
Vad ska man förbereda inför att det ska komma in ett föl till kliniken?
A
- Förbered allt innan fölet kommer
- Utrustning
- Bår, filtar
- Utrustning för PVK och provtagning
- Vätska (Varm RA, Glukosinfusion, Plasma?)
- Syrgas
- Mediciner
- Antibiotika till fölungen
- Sedering till mamman?
- Utrustning för återupplivning
- Tracheotub, Rubens blåsa,
- Munkloss/tejprulle, akutmediciner
- Box till stoet (hö ej höselage)
- Sedering till stoet
- Planera vem som gör vad när fölet kommer
- Initiala åtgärder: idealt inom 10-15 min
7
Q
Vad ska man göra när fölet kommer till kliniken?
A
Översiktlig bedömning/triagering- gärna tillsammans med veterinär
- Hur är fölets allmäntillstånd och beteende?
- Hur fungerar cirkulationen? Är den varm om benen? CRT? HF?
- Är andningen påverkad? flåsig? långsam? besvärad?
- Kramper eller andra avvikande fynd?
- Uppenbara missbildningar? kommer fölet kunna ha ett fullgott liv?
- Lägg PVK sterilt och ta blodprov
8
Q
hur läggs permanentkateter på föl?
A
- V. jugularis (att föredra), V. cephalica (fungerar också)
- EMLA-kräm/kvaddel med lokalbedövning om tid finns
- Läggs sterilt, dra blodprover.
- Arteriellt blodprov om påverkad respiration
- A. tarsometatarsalis (utsidan av hasen, mitt på skenbenet), A. transversalis facealis (ansiktet)
- Klipp och embla innan stick
- I andra hand: A. brachealis (insidan av armbågsleden) - bra om cirkulatoriskt påverkade
- I sista hand: A. carotis - genom jugularen
9
Q
Vad är skillnad på over the needle och over the wire?
A
Over the needle
+ Rel. lätta och snabba att lägga
- Större risk att reta kärlet
Over the wire
+ Skonsamt mot kärlet, kan sitta länge
- Lite krångligare att lägga, dyrare
Behöver ofta sedera för att lägga
10
Q
Vilka prover ska ofta analyseras på akut sjuka föl?
A
Blododling - Bakterieodling av fölets blod för att kunna sätta in rätt antibiotika om fölet har sepsis
Snabbtester
- Glukos + ev. laktat
- Glukos: Ska ligga över 4,5 , ligger ofta på 5,5
Elektrolyter, syra-bas
- Kan analyseras på det arteriella blodprovet om ett sådant tagits
EDTA-rör
- Hematologi (röd och vit blodbild)
- Fibrinogen (inflammationsparameter)
Serumrör
- S-AA (inflammationsparameter)
- Övrigt: Kreatinin, laktat, muskelvärden, levervärden…
Foalcheck /snap foal
- Använd plasma, serum eller helblod
11
Q
Hur ska man ta blod för blododling?
A
- Viktigt med sterilitet!
- Det första blodet från kanylen går hit - ta aldrig blod från en kanyl som inte är nylagd!
- Öppna flaskorna sterilt alt. sprita av membranet och låt torka
- Ta nya sterila handskar när blodet sprutas i flaskorna.
- Ny kanyl för varje flaska
- Ingen luft i flaskorna - tar en aerob och anarobe
- Analyssvar dröjer upp till en vecka
12
Q
Hur mycket syre kan ett normalstort halvblodföl få?
A
upp till ca 10 liter syrgas/min initialt.
13
Q
När sätter man fölet på syrgas?
A
I väntan på blodprovssvar läggs fölet ofta på syrgas
Sätts in vid hypoxemi/misstanke om hypoxemi
- Efter analys av arteriellt blodprov
- Ansträngd andning - ses inte hos alla!
- Cyanos - mkt osäkert tecken
- Lungausk - falsk pos och falskt neg
14
Q
Vad ska man tänka på när man ger syrgas till föl?
A
- Kolla att sterilt vatten är påfyllt i syrgasfuktaren som sitter i syrgasuttaget på väggen
- inte NACL, så ger man elektrolfyter till fölet så man inte tänkt
- Uppföljande arteriella blodprov tas regelbundet enl. plan
- För att undvika hypo- eller hyperoxemi
15
Q
Vad är orsakan till Hypoxemi och normalt koldioxidtryck i ett atriellt blodprov
A
Vanligast
- V/Q-mismatch (atelektas, pneumoni…)
- Diffusionsbarriär i alveoler - t.ex brist på surfaktant
- Patologisk shunt - svarar dåligt på syrgasbehandling
16
Q
Vad är orsakan till Hypoxemi och hyperkapni i ett atriellt blodprov
A
Hypoventilation (svaghet, depression CNS, NMS)
17
Q
Vad är orsakan till Normalt syretryck, hypokapni i ett atriellt blodprov
A
Hyperventilation
18
Q
Hur vet man om det artriella blodprovet är rimligt?
A
- Venöst? Blandat? Luft till blandning i sprutan?
- pO2 kan dock bli mkt högt vid syrgasbehandling
19
Q
Hur kan man fästa syrgassond på föl?
A
- Bred självhäftande tejp runt nosen (Optiplast)
- Inte för hårt- öppna munnen
- Ovanför näsborrarna
- Sonden ska ligga i medioventrala conchan upp till ögats mediala meatus
- Mät ut- markera vid nosen
- Dubbla tungspatlar, lägg om lott, tejpa ihop
- Tejpa fast syrgassonden på tungspatlarna
- Viktigt moment, här går det ofta fel
- Placera syrgassonden i mediala meatus
- Tejpa fast på Optiplasten
- Helst ej cirkulär
20
Q
Vilka LM ger man ofta till föl på klinik?
A
- Antibiotika
- Magsårsprofilax
- ex något LM om de har diarré
21
Q
Hur bestämmer man vilken vätska man ska ge till föl?
A
- Chockbehandling med kristalloider initialt vid hypovolemi. Efter chockbehandling kalkyleras fortsatt vätskebehov över dygnet. Bolusgivor alt Kontinuerlig infusion
Typ av vätska beroende på:
- Elektrolytstatus
- Syra-bas-status
- Sjukdomstillstånd (urinblåseruptur, diarré)
- Vanligt problem → Hypernatremi vid långvariga infusioner
22
Q
Vilka föl får plasma?
A
- Naturlig kolloidal lösning
- Samma plasma för alla föl - är en generell som fungerar för alla
- Ges framförallt för att tillföra antikroppar (ända sättet att göra det på om de inte kan ta upp antikroppar via magen - för gammla, förluster,)
- FPT (failure passive transfer)
- Förluster vid t.ex sepsis, diarré
- Hyperimmuniserad plasma ger även viss effekt mot endotoxinemi, rotavirus
- Till normalstort halvblodsföl
(50 kg) ges 1-2 liter - Dyrt!
23
Q
Hur ger man plasma?
A
- Tina plasma i vattenbad i anslutning till att den används
- Använd blod-/plasmaaggregat
- Ges långsamt första 5 min - auskultera hjärtat då risk för anafylaktisk reaktion, tachykardi, arytmier
- Därefter enl. vets ordination, ofta snabbt droppande
- Effekt följs upp med ny foalcheck dagen efter giva
- Inte ovanligt att upprepad giva behövs
- OBS! Konsumtion vid t.ex sepsis
24
Q
Hur ger man glukosinfusion till föl?
A
- Kan kopplas upp parallellt med vätskebolusarna
- Ges med infusionspump
- I akutfasen är det ok att uppskatta fölets vikt och justera infusionshastigheten exakt i efterhand
- Bra om det finns en lathund på kliniken
25
Hur gör man regelbundna provtagningar på föl?
- Ta blodprov ur kanylen efter att en slask dragits (minst 10 ml).
- Om orimligt högt värde tas ett nytt prov.
- Blodprov kan också tas direkt ur en ven eller i munslemhinnan (inte om fölet diar/matas
26
Hur ska man övervaka inneliggande föl?
Gör en plan - fyll i på IVJ
- Frekventa statustagningar
- AT, HR, RR, slemhinnefärg, crt
- Auskultation hjärta + lungor, tempning
- Kontroll av urin + avföring
- Observandum om fölet inte urinerar på flera timmar - tecken på blåsatoni
- Väg fölet dagligen (Halvblodsföl ska gå upp ca 1 - 1,5 kg per dag)
- Informera veterinär direkt vid försämringar
27
Allmän omvårdnad föl
- Helt avgörande att fölet hålls varmt, rent och torrt
- Plan ska finnas för matning, vändning, vätsketerapi osv.
- Kontrollera ofta katetrar
- PVK, syrgassond, matningssond
- Syrgasslangar och droppslangar
- Hygien! Handhygien, handskar, ev. skyddskläder - Klinikmiljön är riskfylld för små sjuka föl
28
Hur ska fölet vara positionerat?
Fölet ska helst ligga på bröstet.
- Förbättrad syresättning och minskad risk för atelektas (risk ökar om de ligga på sidan)
- Liggande föl ska vändas 1 gång/timme
Föl i vagga
- Armbågarna framför kanten
- Polstra och håll koll på tecken på skav
- Fyll upp vaggan på sidorna om fölet är litet
- Lägg en kudde under hakan så ligger fölet bättre
- Kom ihåg att vända även föl i vagga
29
Generellt att komma ihåg angående matning av föl
- Unga föl har snabb metabolism och små reserver
- Sjuka föl har högre näringsbehov än friska.
- Tarmen kan dock ha begränsad förmåga att ta upp näring.
- Råmjölk är helt avgörande för fölet, föds nästan helt utan antikroppar.
- Upptag i tarmen hos det nyfödda fölet minskar gradvis och endast ca ¼ av förmågan kvarstår efter 3 h
30
Hur mycket mjölk ska ett föl dricka?
- En frisk fölunge äter 20-25% av sin kroppsvikt dagligen (Ca 12 liter/dygn för 50 kg föl)
- Ökar i vikt ca 1,5 kg/dygn
- I början diar fölet ca 7 ggr/timme
I vårdsituation
- Neonatala föl bör matas minst 1 gång/timme
- Riktigt sjuka föl: starta med 2,5 % av kroppsvikten
31
Hur ska man mata föl med nappflaska?
- Mata helst vid juvret om fölet är piggt nog
- Spruta mjölk på mulen
- Nyp på rumpan
- Aspirationsrisk!
- Mata inte liggande i sidoläge - antingen ligg i bröstläge eller helst stående
- Håll inte flaskan för högt - ska inte rinna för fort
Häll aldrig i mjölk om fölet inte har sugreflex!
32
Vilka föl kan behöva matningssond?
Nödvändigt om fölet inte kan dia själv
- Svag/avsaknad sugreflex
- Dysfagi - problem med mun/svalg
- Aspirationsrisk
33
hur matar man föl via en sond?
- Beräknad mjölkmängd ges jämnt över dygnet
- Fölet kan dia själv även med sonden i
- Mjölka stoet, sila mjölken genom gasväv
- Mät upp den mjölkmängd fölet ska ha i en nappflaska (eller liknande)
- Lägg fölet i bröstläge/ställ upp → Mata aldrig i sidoläge!
- Aspirera i sonden
- Om mer än 50 ml reflux
- Om reflux 2 timmar i rad- meddela veterinär
- Fäst en 100 ml spruta på sonden och häll i mjölken lite i taget - låt mjölken rinna ner av sig själv
- När du är klar - skölj ur sonden med 5 ml vatten så det inte är mjölk kvar i den
- Tryck fast korken på sonden ordentligt så det inte trycks in luft i magsäcken
- Journalför hur mycket mjölk du givit
34
hur ska man hantera om fölet dör?
Ta hand om stoet
- Låt om möjligt fölet ligga kvar hos stoet över natten och låt stoet gå från fölet hellre än att ta fölet från boxen.
- Sedera vid behov
- Motion, ta bort kraftfoder - (för att få bort mjölkproduktion)
- Undvik att mjölka ur - stimulerar mjölkproduktion
Ta hand om djurägaren
- Kommunikation med djurägaren vid hämtning av stoet
- Vill de se fölet eller inte?
35
Vad är Prematur föl?
född före dygn 320 med kliniska tecken på prematuritet
36
Vad är Dysmatur föl?
född i normal tid med tecken på prematuritet
37
Vad är Postmatur föl?
född efter normal tid med tecken på prematuritet
38
Klinisk bild av Prematuritet/ Dysmaturitet?
- Bullig panna, sladdriga öron
- Mörkröd tunga, silkeslen tunn päls
- Dålig/ingen sugreflex, låg födelsevikt
- Omogna leder, lungor, tarmar..
39
Vad kan orsaka Prematuritet/ Dysmaturitet?
- Placentit/placentainsufficiens - inte fårr tillräcklig näring i magen
- Annan sjukdom hos stoet
- Tvillingdräktighet
osv
40
Vad är vanliga problem vid Prematuritet hos föl?
Högriskföl för utveckling av sepsis!
- Hypoxemi: Omoget lungparenchym, otillräckligt med surfaktant, fetal cirkulation
- Kolik/diarré pga omogen tarm: Svårt att hantera mjölk
- Hypo-/hyperglykemi
- Omogen glukosmetabolism
- Ev. måste insulininfusion ges samtidigt med glukosinfusion
- Omogna småben i ffa carpus och hasleder → utveckar atros
- Veka böjsenor → går på ballarna, ofta bakben drabbade
41
Hur utvecklas lungorna hos föl?
Lungorna mognar sent hos fostret (24-48 h innan födseln)
- Risk för outvecklade lungor i förtidigt födda
- Mognaden fortsätter efter födseln, dock svårt att få fölet att klara sig om mycket omogna lungor
- Ge Syrgas
42
Omvårdnaden för Prematuritet hos föl?
- Behöver ofta syrgas
- Noggrann monitorering av blodglukos
- Försiktighet vid matning
- Extra känsliga för skav pga tunn päls
- Veka böjsenor
- Bandagera inte, men lätt skydd kan läggas för att skydda ballarna mot tryck
- Motion på hårt underlag - om ej omogna leder
- Vid grava avvikelser: beslag med palmara/plantara utlägg, plastad trakt - lägger på små skor som ger stöd och får upp bakdelen av hoven
43
Vad gör man vid Prematuritet av föl som har Risk för kollaps av omogna småben i has och carpus?
- Boxvila - i vissa fall liggandes
- Åtgärder mot ev. felställningar
- Uppföljande röntgen för att se när de har ett färdigt skelett
- Hel bens gips/bandage? +/-
- risk för skav
- Stel i lederna → nedsatt rörlighet i lederna när gips tas av
44
Prognos för prematurer
- Beroende på bla mognadsgrad och vård
- Inducerade förlossningar → dålig prognos
45
Vad orsakar sepsis på föl?
- Systemisk respons på bakterietillväxt i blodet
- Inkörsportar för bakterier: GI-kanal, luftvägar, navel, sår...
- FPT (failure passive transfer): pga dålig råmjölkskvalitet, har inte diat, dåligt upptag i fölets tarm
- Placentit, annan sjukdom hos stoet- intrauterin infektion, fölet föds med sepsis
- Högt infektionstryck (tex pga bristande hygien)
46
Vad är symtom på sepsis?
ofta kommer symtom smygande- fölet blir tröttare, diar sämre, får svårt att resa sig.
Är pigga och sedan över 1-2 dagar blir de dåliga
- Dämpat AT/allmän svaghet - ofta diffust i början, blir sämre gradvis
- Inappetens, går fram till juvret men diar inte
- Diarré (vattnig) - misstänk spesis tills det är bevisat att de inte är det
- Tachycardi, tachypné
- Feber/undertemp - kan ha normal temp
- Intoxikerade (hyperemiska) slemhinnor
- Gallor i lederna, periartikulär svullnad
- Hälta - misstänk sepsisk atrit tills det är bevisat att de inte är det
47
Behandling av sepsis föl
- Antibiotika- bredspektrum i väntan på blododling
- Plasma (åtgång av antikroppar)
- Spolning av ev. involverade leder
48
Omvårdnad av föl med sepsis
- Ofta mycket intensivvårdskrävande
- Monitorering: Försämring? Nya infektionslokus, tex leder?
- Blossar ofta upp nya/fler problem allt eftersom
49
Vad är NE (Neonatal Encephalopathy)?
Syrebrist i hjärnan
Neonatal maladjustment syndrome, hypoxic ischemic encephalopathy (HIE)
- Kallas även dummies, barkers.
50
Symtom på NE (Neonatal Encephalopathy) föl
Symptomdebut direkt vid födsel eller upp till 24 h postpartum
→ Symtom och grad av symtom varierar mellan fölen
- Hittar inte juvret, diar inte/försöker dia på allt
- Nedsatt sugreflex- försvinner ofta först och kommer tillbaka sist
- Beter sig avvikande
- Kramper, ev. partiella kramper
51
Vad orsakar NE (Neonatal Encephalopathy) föl ?
Orsakas av hypoxiska/ischemiska skador i hjärnan
- Kan ske in utero pga. eller i samband med fölningen, Även hormoner kan ha en roll
- Även andra organsystem kan vara involverade (Tarm,lätt för kolik eller diarré)
- Skadorna är ofta reversibla - 70- 80 % tillfrisknar med god omvårdnad
52
Behandling av NE (Neonatal Encephalopathy) föl?
Specifik behandling saknas
- Syrgasbehandling hjälper inte mot skador som redan har skett, men de behöver sygas om hypoxemi
- Behandling av ev. kramper! (diazepam/midazolam, fenobarbital)
- Kramper förbrukar mycket syre och kan förvärra den ursprungliga skadan. Förbrukar även glukos.
53
omvårdnad av NE (Neonatal Encephalopathy)
- Ofta behov av diträning, sondmatning
- Kontakt med stoet
Madigan squeeze technique:
54
Orsaker till kolik hos föl
- Uppstår ofta på föl som kommit in av andra orsaker
- Mindre benägna för kolik än vuxna hästar, men väldigt vanligt med mekoniumförstoppning
- Mekoniumförstoppning
- Förstoppning av andra orsaker (enterolither, corp al)
- Missbildningar
- Enterit
- Tarmfellägen
- Inkarcererat pungbråck/navelbråck
- Spolmaskinfektion - äldre föl
55
Behandling av föl med förstoppningen långt kaudalt
Lavemang kan räcka om förstoppningen sitter långt kaudalt
- Lavemang (om mekoniumförstoppning)
- Microlax/klyx - kan ofta ges av djurägaren
- Acetylcysteinlavemang - bryter bindnigarna i mekonium: Retande - var noga med buffring
- Paraffinoljelavemang: Skonsamt, retar inte tarmen
56
Behandling av föl med förstoppning mer kranialt i tarmen
- Laxering: Sondning med paraffinolja om > 24 h gammal (ej riktigt unga föl)
- Smärtlindring
- Metamizol (Vetalgin), butorphanol (blir ofta trötta, kommer dia sämre), flunixin
- Motion om fölet orkar och inte har andra problem
57
Omvårdnadsåtgärder av föl med kolik
- Mjuk bädd (akta ögonen)
- Låt fölet vila
- Förhindra att stoet skadar fölet - Kan beté sig oförutsägbart pga smärta
- Ofta positivt om fölet diar då Stomjölk fungerar laxerande, råmjölksperiod
- Om fölet inte får dia överväg Munkorg
- Ge ordinerad vätska med bolusar
58
Monitorering av föl med kolik
- Koliksymtom, bukomfång (om gasbildning i buken), träck/urin (vad för träck? mekonium/fölträck?) osv
- Upprepade glukosprov
59
vad är Urinblåseruptur
håll i urinblåsan, kan vara litet hål som gör att de ändå kan kissa lite
→ Urin kommer till buken
60
- Urinerar ej/urinerar små mängder
- Päronformad buk, ödem ventralt på buken/preputium - utvecklas över tid pga urin i buken
- Koliksymtom- urineringsställning, försöker urinera
- Dämpat AT, andningssvårigheter, tachypné, tachykardi (Buken trycker mot diafragma)
Symtomdebut: Lite äldre än fölen med mekoniumförstoppning (2-3 dagar)
61
möjliga orsaker till Urinblåseruptur föl
- Tryck vid förlossningen spelar ev. in → dystoki riskfaktor
- Lokal ischemi - sepsis predisponerar sannolikt
- Kan uppstå efter födsel - så var normal först och utvecklar rutur innom några dagar
62
Vad är Uroperitoneum och var kan det leda till?
Urin i buken
- Tryck mot lungor och Vena cava → försämrat återflöde till hjärtat → cirkulatoriskt påverkade
- Diffusion av elektrolyter från urinen till systemcirkulationen
- Fölurin innehåller höga halter kalium och låga halter natrium och klorider → fölet tar upp kalium
- Orsakar elektrolytrubbning
- Hyperkalemi → risk för bradykardi, arytmier
63
Diagnostik av Uroperitoneum
- Klinisk bild
- Ultraljud
- Bukpunktat (inte lika ofta lägnre nu när vi har UL)- Ev. metylenblått/fluorecein i urinblåsan innan bukpunktat
- Blodprov (elektrolyter, kreatinin)
- Mätning av bukomfång - kan monitoreras hos inneliggande föl
64
Behandling av Uroperitoneum
Urinblåsan måste åtgärdas kirurgiskt
- Men fölet behöver stabiliseras först!
- Vätsketerapi
- Ev. töms buken på urin
- Syrgas om hypoxemi, dyspné
- Antibiotikaprofylax
- Smärtlindring
- Operation när fölet är så stabilt som möjligt och blodprovsavvikelserna är förbättrade/normaliserade - får kompremissa, man vill inte vänta för länge
- Riskfylld narkos - ffa om hyperkalemi → risk för rytm rubbningar under narkosen
65
Mööjliga orsaker till diarré hos föl
- Sepsis
- Fölbrunstdiarré - Beror sannolikt på omställning i tarmfloran vid ca en veckas ålder
- Rotavirusdiarré
- Laktosintolerans
- Övriga agens (tex salmonella, clostridier...)
66
Vad är symtom på rotavirusdiarré?
yngre föl blir sjukare än äldre föl.
- Diarré, Nedsatt AT, diar dåligt, feber
- Tecken på dehydrering, cirkulatorisk påverkan
- kan få mer/mindre koliksymtom
- Ett eller flera sjuka föl i gruppen
67
Hur sprids Rotavirusdiarré
- Extremt smittsamt Via direkt och indirekt kontakt
- Mycket små mängder virus behövs för att fölet ska bli sjukt
- Inkubationstid 1-4 dagar
- Vuxna hästar blir inte sjuka men kan fungera som smittkällor
- Kvarstår länge i miljön men går att sanera bort
68
Diagnostik av Rotavirusdiarré
- Träckprov - snabbtest finns (viss osäkerhet)
- Ta prov 3 dagar i rad
- Släpper inte isolering förens negativ prov 3 dagar i rad
69
Åtgärder för Rotavirusdiarré
- ISOLERING!!
- Dubbelisolering med kläder
- Har kliniken du jobbar på möjlighet att ta emot dessa föl?
- Den som sköter rotaföl bör om möjligt inte sköta andra föl
70
Behandling av rotavirusdiarré
- Ingen specifik behandling mot viruset
- Antibiotikaprofylax, magsårsprofylax, ev. medicinering med lactras
- tarmen blir mer genomsläpplig för bakterier och tarmen blir väldigt skadad → vanligt med blodiga diarrér
- Kan ha skadad tarm länge
- Diarréhämmande produkter- ganska svag evidens
- Smärtlindring vid behov
- Vätsketerapi: Dehydrering, hypovolemi, elektrolytrubbningar, syra-basrubbningar, Plasma i vissa fall
71
Monitorering och omvårdnad av för med rotavirus diarré
Monitorering
- Kolik? Tecken på försämring? Mängd diarre? Blod i avföring?
- Feber? Diar?
- Kameraövervakning/fönster?
Hygien
- Rumptoa ofta, smörj med mjukgörande salva + ev. scheriproct eller dyl.
- Håll rent på väggar, i strö, byt ev. filtar ofta
72
Vilka drabbas av Rhodokockpneumoni
kommer senare på säsongen, är äldre och större
- Drabbar 1 – 3 (-6) månader gamla föl
- Orsakas av bakterien Rhodococcus hoagii
- Smittar ffa via träck/jord
- Lunginflammation med abscesser
- Tarmen kan affekteras → diarré
- Immunologiska reaktioner (leder, ögon) - var i ögonen, galliga i lederna (men ej sepsisk atrit)
73
Symtom på Rhodokockpneumoni
Ett eller flera föl i en flock kan drabbas, ofta föl som går i flock, men kan drabba andra också.
- Ofta smygande förlopp
- Feber
- Sporadisk hosta
- Förhöjd RR, bukandning
- Dålig tillväxt, viktminskning, nedsatt aptit
- Övrigt:
- Ledgallor
- Diarré
- Fibrinutfällning främre ögonkammaren
74
Diagnostik av Rhodokockpneumoni
kan kämpa emot väldigt mycket! → kämpar upp allt sitt syre och blir super dåliga
- Endoskopi om möjligt - se om slem i trachea och ta prov
- Trachealaspirat (hål i trachea) - bakt.provtagning
- Ventralt över trachea
- Klipp, steriltvätta, lokalbedövning
- Utrustning: grov kanyl, provtagningsslang, NaCl, sprutor, plaströr
- Lungröntgen/UL
- Blodprov
- Inflammationsmarkörer
- Arteriellt blodprov → vanligt med hypoxemi
- Ofta andningspåverkade
75
Behandling av Rhodokockpneumoni
Många behandlas hemma, men om väldigt sjuka kommer de till kliniken
- Bredspektrumantibiotika - används bara till det här sjukdomstillståndet!
- Stona tål inte dessa LM → ger colit som inte går att rädda
- Fölet ska medicineras utanför boxen. Torka av munnen. Mocka boxen flera gånger/dag.
- Informera alla som hanterar/medicinerar fölet
- Dä ska vara informerad och själv fått ta beslutet
- Alternativ behandling: rimactan po + gentamicin iv
- Säkrare för stoet men mindre effektiv behandling
- Övrig medicinering
- NSAID:s
- Slemlösande medicin po
- Bronkvidgande medicin po/inhalation
- Magsårsprofylax
- Syrgas Vid hypoxemi/ansträngd andning
76
Omvårdnad av föl med Rhodokockpneumoni
Fölen är ganska stora och kan vara svårhanterliga.
- Kämpar ofta emot trots dyspné, hypoxemi
- Försiktig hantering- undvik stress!
- Effektivitet vid undersökningar
- Samordna medicinering, statustagning osv.
- Ventilation, håll stallet svalt, dammfritt strö
- Noggrann monitorering - föl med dyspné kan försämras fort.
- Perakuta dödsfall förekommer.
77
Omvårdnad av föl i ensambox/fölbox
Kan behöva separeras från stoet för att kunna ge dom kontinuelligt syre
- Kontinuerlig övervakning initialt
- Släpp över fölet till stoet för att dia
- Tillgång till foder
- Vattenhink
- Strategisk placering - stoet+fölet vill kunna se varandra
78
