Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

Akut/Iva kurs > Akut- och intensivvård föl > Flashcards

Akut- och intensivvård föl Flashcards

1
Q

Hur ska det friska fölet vara?

A
  • Bröstläge och sugreflex inom 5 minuter
  • Ska försöka att resa sig kort efter födelsen, ska kunna stå själv inom 2 h
  • Ska själv kunna dia från stoet inom 2 (-3) h
  • Ska kissa inom 6-10 h (ok att inte släppa ner penis)
  • Mekoniumet ska passera helt inom 24 h
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Generella tips till hästägarna angående sto och föl

A
  • Stoet ska vaccin tetanus + influensa 4-6 v innan fölning
  • Avmaskning av stoet enl. stallets rutiner
  • Övervaka fölning
  • Avmaskning av fölet (utan träck provtagning, avmaskar alla föl)
  • Vaccination av fölet (Tetanus och hästinfluensa - vid 4-6 mån ålder)
  • Kolla försäkringar!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Att säga när djurägare ringer om akuta föl

A
  • Är fölet fullgånget (född rätt tid, inte för tidigt)? Hur gammalt?
  • Träck/mekonium och urin?
  • Har fölet sugreflex?
  • Feber?
  • Har fölet fått råmjölk/hur mycket?
  • Har stoet läckt råmjölk innan fölning?
  • Kan fölet resa sig/stå själv?
  • Hur sjukt verkar fölet?
  • Svullnader på ben/hälta?
  • Är fölungen behandlad hemma?
  • Mår stoet bra efter fölning?
  • Försäkring?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad behöver en klinik ha för att ta emot ett akut sjukt föl?

A

Har vi förutsättningar för att ta emot det här fölet?

  • Tillräckligt med tränad personal?
    • Mycket personalkrävande verksamhet
  • Lämpliga lokaler och lämplig utrustning?
    • Avskild box, gärna separat földel
    • Syrgas, blodgasapparat, foalcheck, plasma…
  • Verksamhet dygnet runt?
  • Finns det annars någon annan klinik i närheten som är bättre rustad?

Det är bråttom - För riktigt sjuka neonatala föl är varje minut betydelsefull

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Tips till djurägare inför resa till klinik med föl

A
  • Håll fölet varmt under resan, Filtar, ha i bilen
  • Lasta säkert
  • Veterinärbesök hemma innan resan
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad ska man förbereda inför att det ska komma in ett föl till kliniken?

A
  • Förbered allt innan fölet kommer
  • Utrustning
    • Bår, filtar
    • Utrustning för PVK och provtagning
    • Vätska (Varm RA, Glukosinfusion, Plasma?)
  • Syrgas
  • Mediciner
    • Antibiotika till fölungen
    • Sedering till mamman?
  • Utrustning för återupplivning
    • Tracheotub, Rubens blåsa,
    • Munkloss/tejprulle, akutmediciner
  • Box till stoet (hö ej höselage)
  • Sedering till stoet
  • Planera vem som gör vad när fölet kommer
    • Initiala åtgärder: idealt inom 10-15 min
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad ska man göra när fölet kommer till kliniken?

A

Översiktlig bedömning/triagering- gärna tillsammans med veterinär
- Hur är fölets allmäntillstånd och beteende?
- Hur fungerar cirkulationen? Är den varm om benen? CRT? HF?
- Är andningen påverkad? flåsig? långsam? besvärad?
- Kramper eller andra avvikande fynd?
- Uppenbara missbildningar? kommer fölet kunna ha ett fullgott liv?
- Lägg PVK sterilt och ta blodprov

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

hur läggs permanentkateter på föl?

A
  • V. jugularis (att föredra), V. cephalica (fungerar också)
  • EMLA-kräm/kvaddel med lokalbedövning om tid finns
  • Läggs sterilt, dra blodprover.
  • Arteriellt blodprov om påverkad respiration
    • A. tarsometatarsalis (utsidan av hasen, mitt på skenbenet), A. transversalis facealis (ansiktet)
    • Klipp och embla innan stick
    • I andra hand: A. brachealis (insidan av armbågsleden) - bra om cirkulatoriskt påverkade
    • I sista hand: A. carotis - genom jugularen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är skillnad på over the needle och over the wire?

A

Over the needle
+ Rel. lätta och snabba att lägga
- Större risk att reta kärlet

Over the wire
+ Skonsamt mot kärlet, kan sitta länge
- Lite krångligare att lägga, dyrare
Behöver ofta sedera för att lägga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka prover ska ofta analyseras på akut sjuka föl?

A

Blododling - Bakterieodling av fölets blod för att kunna sätta in rätt antibiotika om fölet har sepsis

Snabbtester
- Glukos + ev. laktat
- Glukos: Ska ligga över 4,5 , ligger ofta på 5,5

Elektrolyter, syra-bas
- Kan analyseras på det arteriella blodprovet om ett sådant tagits

EDTA-rör
- Hematologi (röd och vit blodbild)
- Fibrinogen (inflammationsparameter)

Serumrör
- S-AA (inflammationsparameter)
- Övrigt: Kreatinin, laktat, muskelvärden, levervärden…

Foalcheck /snap foal
- Använd plasma, serum eller helblod

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur ska man ta blod för blododling?

A
  • Viktigt med sterilitet!
    • Det första blodet från kanylen går hit - ta aldrig blod från en kanyl som inte är nylagd!
    • Öppna flaskorna sterilt alt. sprita av membranet och låt torka
    • Ta nya sterila handskar när blodet sprutas i flaskorna.
    • Ny kanyl för varje flaska
    • Ingen luft i flaskorna - tar en aerob och anarobe
  • Analyssvar dröjer upp till en vecka
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hur mycket syre kan ett normalstort halvblodföl få?

A

upp till ca 10 liter syrgas/min initialt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

När sätter man fölet på syrgas?

A

I väntan på blodprovssvar läggs fölet ofta på syrgas

Sätts in vid hypoxemi/misstanke om hypoxemi
- Efter analys av arteriellt blodprov
- Ansträngd andning - ses inte hos alla!
- Cyanos - mkt osäkert tecken
- Lungausk - falsk pos och falskt neg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad ska man tänka på när man ger syrgas till föl?

A
  • Kolla att sterilt vatten är påfyllt i syrgasfuktaren som sitter i syrgasuttaget på väggen
    • inte NACL, så ger man elektrolfyter till fölet så man inte tänkt
  • Uppföljande arteriella blodprov tas regelbundet enl. plan
  • För att undvika hypo- eller hyperoxemi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad är orsakan till Hypoxemi och normalt koldioxidtryck i ett atriellt blodprov

A

Vanligast
- V/Q-mismatch (atelektas, pneumoni…)
- Diffusionsbarriär i alveoler - t.ex brist på surfaktant
- Patologisk shunt - svarar dåligt på syrgasbehandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad är orsakan till Hypoxemi och hyperkapni i ett atriellt blodprov

A

Hypoventilation (svaghet, depression CNS, NMS)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är orsakan till Normalt syretryck, hypokapni i ett atriellt blodprov

A

Hyperventilation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Hur vet man om det artriella blodprovet är rimligt?

A
  • Venöst? Blandat? Luft till blandning i sprutan?
  • pO2 kan dock bli mkt högt vid syrgasbehandling
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur kan man fästa syrgassond på föl?

A
  1. Bred självhäftande tejp runt nosen (Optiplast)
    • Inte för hårt- öppna munnen
    • Ovanför näsborrarna
  2. Sonden ska ligga i medioventrala conchan upp till ögats mediala meatus
    • Mät ut- markera vid nosen
  3. Dubbla tungspatlar, lägg om lott, tejpa ihop
    • Tejpa fast syrgassonden på tungspatlarna
    • Viktigt moment, här går det ofta fel
  4. Placera syrgassonden i mediala meatus
    • Tejpa fast på Optiplasten
    • Helst ej cirkulär
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vilka LM ger man ofta till föl på klinik?

A
  • Antibiotika
  • Magsårsprofilax
  • ex något LM om de har diarré
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Hur bestämmer man vilken vätska man ska ge till föl?

A
  • Chockbehandling med kristalloider initialt vid hypovolemi. Efter chockbehandling kalkyleras fortsatt vätskebehov över dygnet. Bolusgivor alt Kontinuerlig infusion

Typ av vätska beroende på:
- Elektrolytstatus
- Syra-bas-status
- Sjukdomstillstånd (urinblåseruptur, diarré)
- Vanligt problem → Hypernatremi vid långvariga infusioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vilka föl får plasma?

A
  • Naturlig kolloidal lösning
  • Samma plasma för alla föl - är en generell som fungerar för alla
  • Ges framförallt för att tillföra antikroppar (ända sättet att göra det på om de inte kan ta upp antikroppar via magen - för gammla, förluster,)
    • FPT (failure passive transfer)
    • Förluster vid t.ex sepsis, diarré
    • Hyperimmuniserad plasma ger även viss effekt mot endotoxinemi, rotavirus
  • Till normalstort halvblodsföl
    (50 kg) ges 1-2 liter
  • Dyrt!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Hur ger man plasma?

A
  • Tina plasma i vattenbad i anslutning till att den används
  • Använd blod-/plasmaaggregat
  • Ges långsamt första 5 min - auskultera hjärtat då risk för anafylaktisk reaktion, tachykardi, arytmier
    • Därefter enl. vets ordination, ofta snabbt droppande
  • Effekt följs upp med ny foalcheck dagen efter giva
    • Inte ovanligt att upprepad giva behövs
    • OBS! Konsumtion vid t.ex sepsis
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Hur ger man glukosinfusion till föl?

A
  • Kan kopplas upp parallellt med vätskebolusarna
  • Ges med infusionspump
  • I akutfasen är det ok att uppskatta fölets vikt och justera infusionshastigheten exakt i efterhand
  • Bra om det finns en lathund på kliniken
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Hur gör man regelbundna provtagningar på föl?

A
  • Ta blodprov ur kanylen efter att en slask dragits (minst 10 ml).
  • Om orimligt högt värde tas ett nytt prov.
  • Blodprov kan också tas direkt ur en ven eller i munslemhinnan (inte om fölet diar/matas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Hur ska man övervaka inneliggande föl?

A

Gör en plan - fyll i på IVJ
- Frekventa statustagningar
- AT, HR, RR, slemhinnefärg, crt
- Auskultation hjärta + lungor, tempning
- Kontroll av urin + avföring
- Observandum om fölet inte urinerar på flera timmar - tecken på blåsatoni
- Väg fölet dagligen (Halvblodsföl ska gå upp ca 1 - 1,5 kg per dag)
- Informera veterinär direkt vid försämringar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Allmän omvårdnad föl

A
  • Helt avgörande att fölet hålls varmt, rent och torrt
  • Plan ska finnas för matning, vändning, vätsketerapi osv.
  • Kontrollera ofta katetrar
    • PVK, syrgassond, matningssond
    • Syrgasslangar och droppslangar
  • Hygien! Handhygien, handskar, ev. skyddskläder - Klinikmiljön är riskfylld för små sjuka föl
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Hur ska fölet vara positionerat?

A

Fölet ska helst ligga på bröstet.
- Förbättrad syresättning och minskad risk för atelektas (risk ökar om de ligga på sidan)
- Liggande föl ska vändas 1 gång/timme

Föl i vagga
- Armbågarna framför kanten
- Polstra och håll koll på tecken på skav
- Fyll upp vaggan på sidorna om fölet är litet
- Lägg en kudde under hakan så ligger fölet bättre
- Kom ihåg att vända även föl i vagga

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Generellt att komma ihåg angående matning av föl

A
  • Unga föl har snabb metabolism och små reserver
  • Sjuka föl har högre näringsbehov än friska.
  • Tarmen kan dock ha begränsad förmåga att ta upp näring.
  • Råmjölk är helt avgörande för fölet, föds nästan helt utan antikroppar.
    • Upptag i tarmen hos det nyfödda fölet minskar gradvis och endast ca ¼ av förmågan kvarstår efter 3 h
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Hur mycket mjölk ska ett föl dricka?

A
  • En frisk fölunge äter 20-25% av sin kroppsvikt dagligen (Ca 12 liter/dygn för 50 kg föl)
  • Ökar i vikt ca 1,5 kg/dygn
  • I början diar fölet ca 7 ggr/timme

I vårdsituation
- Neonatala föl bör matas minst 1 gång/timme
- Riktigt sjuka föl: starta med 2,5 % av kroppsvikten

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Hur ska man mata föl med nappflaska?

A
  • Mata helst vid juvret om fölet är piggt nog
    • Spruta mjölk på mulen
    • Nyp på rumpan
  • Aspirationsrisk!
    • Mata inte liggande i sidoläge - antingen ligg i bröstläge eller helst stående
    • Håll inte flaskan för högt - ska inte rinna för fort

Häll aldrig i mjölk om fölet inte har sugreflex!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vilka föl kan behöva matningssond?

A

Nödvändigt om fölet inte kan dia själv
- Svag/avsaknad sugreflex
- Dysfagi - problem med mun/svalg
- Aspirationsrisk

33
Q

hur matar man föl via en sond?

A
  • Beräknad mjölkmängd ges jämnt över dygnet
  • Fölet kan dia själv även med sonden i
  • Mjölka stoet, sila mjölken genom gasväv
  • Mät upp den mjölkmängd fölet ska ha i en nappflaska (eller liknande)
  • Lägg fölet i bröstläge/ställ upp → Mata aldrig i sidoläge!
  • Aspirera i sonden
    • Om mer än 50 ml reflux
    • Om reflux 2 timmar i rad- meddela veterinär
  • Fäst en 100 ml spruta på sonden och häll i mjölken lite i taget - låt mjölken rinna ner av sig själv
  • När du är klar - skölj ur sonden med 5 ml vatten så det inte är mjölk kvar i den
  • Tryck fast korken på sonden ordentligt så det inte trycks in luft i magsäcken
  • Journalför hur mycket mjölk du givit
34
Q

hur ska man hantera om fölet dör?

A

Ta hand om stoet
- Låt om möjligt fölet ligga kvar hos stoet över natten och låt stoet gå från fölet hellre än att ta fölet från boxen.
- Sedera vid behov
- Motion, ta bort kraftfoder - (för att få bort mjölkproduktion)
- Undvik att mjölka ur - stimulerar mjölkproduktion

Ta hand om djurägaren
- Kommunikation med djurägaren vid hämtning av stoet
- Vill de se fölet eller inte?

35
Q

Vad är Prematur föl?

A

född före dygn 320 med kliniska tecken på prematuritet

36
Q

Vad är Dysmatur föl?

A

född i normal tid med tecken på prematuritet

37
Q

Vad är Postmatur föl?

A

född efter normal tid med tecken på prematuritet

38
Q

Klinisk bild av Prematuritet/ Dysmaturitet?

A
  • Bullig panna, sladdriga öron
  • Mörkröd tunga, silkeslen tunn päls
  • Dålig/ingen sugreflex, låg födelsevikt
  • Omogna leder, lungor, tarmar..
39
Q

Vad kan orsaka Prematuritet/ Dysmaturitet?

A
  • Placentit/placentainsufficiens - inte fårr tillräcklig näring i magen
  • Annan sjukdom hos stoet
  • Tvillingdräktighet

osv

40
Q

Vad är vanliga problem vid Prematuritet hos föl?

A

Högriskföl för utveckling av sepsis!

  • Hypoxemi: Omoget lungparenchym, otillräckligt med surfaktant, fetal cirkulation
  • Kolik/diarré pga omogen tarm: Svårt att hantera mjölk
  • Hypo-/hyperglykemi
    • Omogen glukosmetabolism
    • Ev. måste insulininfusion ges samtidigt med glukosinfusion
  • Omogna småben i ffa carpus och hasleder → utveckar atros
  • Veka böjsenor → går på ballarna, ofta bakben drabbade
41
Q

Hur utvecklas lungorna hos föl?

A

Lungorna mognar sent hos fostret (24-48 h innan födseln)
- Risk för outvecklade lungor i förtidigt födda
- Mognaden fortsätter efter födseln, dock svårt att få fölet att klara sig om mycket omogna lungor
- Ge Syrgas

42
Q

Omvårdnaden för Prematuritet hos föl?

A
  • Behöver ofta syrgas
  • Noggrann monitorering av blodglukos
  • Försiktighet vid matning
  • Extra känsliga för skav pga tunn päls
  • Veka böjsenor
    • Bandagera inte, men lätt skydd kan läggas för att skydda ballarna mot tryck
    • Motion på hårt underlag - om ej omogna leder
    • Vid grava avvikelser: beslag med palmara/plantara utlägg, plastad trakt - lägger på små skor som ger stöd och får upp bakdelen av hoven
43
Q

Vad gör man vid Prematuritet av föl som har Risk för kollaps av omogna småben i has och carpus?

A
  • Boxvila - i vissa fall liggandes
  • Åtgärder mot ev. felställningar
  • Uppföljande röntgen för att se när de har ett färdigt skelett
  • Hel bens gips/bandage? +/-
    • risk för skav
    • Stel i lederna → nedsatt rörlighet i lederna när gips tas av
44
Q

Prognos för prematurer

A
  • Beroende på bla mognadsgrad och vård
  • Inducerade förlossningar → dålig prognos
45
Q

Vad orsakar sepsis på föl?

A
  • Systemisk respons på bakterietillväxt i blodet
  • Inkörsportar för bakterier: GI-kanal, luftvägar, navel, sår…
  • FPT (failure passive transfer): pga dålig råmjölkskvalitet, har inte diat, dåligt upptag i fölets tarm
  • Placentit, annan sjukdom hos stoet- intrauterin infektion, fölet föds med sepsis
  • Högt infektionstryck (tex pga bristande hygien)
46
Q

Vad är symtom på sepsis?

A

ofta kommer symtom smygande- fölet blir tröttare, diar sämre, får svårt att resa sig.
Är pigga och sedan över 1-2 dagar blir de dåliga

  • Dämpat AT/allmän svaghet - ofta diffust i början, blir sämre gradvis
  • Inappetens, går fram till juvret men diar inte
  • Diarré (vattnig) - misstänk spesis tills det är bevisat att de inte är det
  • Tachycardi, tachypné
  • Feber/undertemp - kan ha normal temp
  • Intoxikerade (hyperemiska) slemhinnor
  • Gallor i lederna, periartikulär svullnad
  • Hälta - misstänk sepsisk atrit tills det är bevisat att de inte är det
47
Q

Behandling av sepsis föl

A
  • Antibiotika- bredspektrum i väntan på blododling
  • Plasma (åtgång av antikroppar)
  • Spolning av ev. involverade leder
48
Q

Omvårdnad av föl med sepsis

A
  • Ofta mycket intensivvårdskrävande
  • Monitorering: Försämring? Nya infektionslokus, tex leder?
  • Blossar ofta upp nya/fler problem allt eftersom
49
Q

Vad är NE (Neonatal Encephalopathy)?

A

Syrebrist i hjärnan

Neonatal maladjustment syndrome, hypoxic ischemic encephalopathy (HIE)
- Kallas även dummies, barkers.

50
Q

Symtom på NE (Neonatal Encephalopathy) föl

A

Symptomdebut direkt vid födsel eller upp till 24 h postpartum
→ Symtom och grad av symtom varierar mellan fölen

  • Hittar inte juvret, diar inte/försöker dia på allt
  • Nedsatt sugreflex- försvinner ofta först och kommer tillbaka sist
  • Beter sig avvikande
  • Kramper, ev. partiella kramper
51
Q

Vad orsakar NE (Neonatal Encephalopathy) föl ?

A

Orsakas av hypoxiska/ischemiska skador i hjärnan

  • Kan ske in utero pga. eller i samband med fölningen, Även hormoner kan ha en roll
  • Även andra organsystem kan vara involverade (Tarm,lätt för kolik eller diarré)
  • Skadorna är ofta reversibla - 70- 80 % tillfrisknar med god omvårdnad
52
Q

Behandling av NE (Neonatal Encephalopathy) föl?

A

Specifik behandling saknas

  • Syrgasbehandling hjälper inte mot skador som redan har skett, men de behöver sygas om hypoxemi
  • Behandling av ev. kramper! (diazepam/midazolam, fenobarbital)
    • Kramper förbrukar mycket syre och kan förvärra den ursprungliga skadan. Förbrukar även glukos.
53
Q

omvårdnad av NE (Neonatal Encephalopathy)

A
  • Ofta behov av diträning, sondmatning
  • Kontakt med stoet

Madigan squeeze technique:

54
Q

Orsaker till kolik hos föl

A
  • Uppstår ofta på föl som kommit in av andra orsaker
  • Mindre benägna för kolik än vuxna hästar, men väldigt vanligt med mekoniumförstoppning
  • Mekoniumförstoppning
  • Förstoppning av andra orsaker (enterolither, corp al)
  • Missbildningar
  • Enterit
  • Tarmfellägen
  • Inkarcererat pungbråck/navelbråck
  • Spolmaskinfektion - äldre föl
55
Q

Behandling av föl med förstoppningen långt kaudalt

A

Lavemang kan räcka om förstoppningen sitter långt kaudalt
- Lavemang (om mekoniumförstoppning)
- Microlax/klyx - kan ofta ges av djurägaren
- Acetylcysteinlavemang - bryter bindnigarna i mekonium: Retande - var noga med buffring
- Paraffinoljelavemang: Skonsamt, retar inte tarmen

56
Q

Behandling av föl med förstoppning mer kranialt i tarmen

A
  • Laxering: Sondning med paraffinolja om > 24 h gammal (ej riktigt unga föl)
  • Smärtlindring
    • Metamizol (Vetalgin), butorphanol (blir ofta trötta, kommer dia sämre), flunixin
  • Motion om fölet orkar och inte har andra problem
57
Q

Omvårdnadsåtgärder av föl med kolik

A
  • Mjuk bädd (akta ögonen)
  • Låt fölet vila
  • Förhindra att stoet skadar fölet - Kan beté sig oförutsägbart pga smärta
  • Ofta positivt om fölet diar då Stomjölk fungerar laxerande, råmjölksperiod
  • Om fölet inte får dia överväg Munkorg
  • Ge ordinerad vätska med bolusar
58
Q

Monitorering av föl med kolik

A
  • Koliksymtom, bukomfång (om gasbildning i buken), träck/urin (vad för träck? mekonium/fölträck?) osv
  • Upprepade glukosprov
59
Q

vad är Urinblåseruptur

A

håll i urinblåsan, kan vara litet hål som gör att de ändå kan kissa lite

→ Urin kommer till buken

60
Q
A
  • Urinerar ej/urinerar små mängder
  • Päronformad buk, ödem ventralt på buken/preputium - utvecklas över tid pga urin i buken
  • Koliksymtom- urineringsställning, försöker urinera
  • Dämpat AT, andningssvårigheter, tachypné, tachykardi (Buken trycker mot diafragma)

Symtomdebut: Lite äldre än fölen med mekoniumförstoppning (2-3 dagar)

61
Q

möjliga orsaker till Urinblåseruptur föl

A
  • Tryck vid förlossningen spelar ev. in → dystoki riskfaktor
  • Lokal ischemi - sepsis predisponerar sannolikt
  • Kan uppstå efter födsel - så var normal först och utvecklar rutur innom några dagar
62
Q

Vad är Uroperitoneum och var kan det leda till?

A

Urin i buken

  • Tryck mot lungor och Vena cava → försämrat återflöde till hjärtat → cirkulatoriskt påverkade
  • Diffusion av elektrolyter från urinen till systemcirkulationen
  • Fölurin innehåller höga halter kalium och låga halter natrium och klorider → fölet tar upp kalium
    • Orsakar elektrolytrubbning
    • Hyperkalemi → risk för bradykardi, arytmier
63
Q

Diagnostik av Uroperitoneum

A
  • Klinisk bild
  • Ultraljud
  • Bukpunktat (inte lika ofta lägnre nu när vi har UL)- Ev. metylenblått/fluorecein i urinblåsan innan bukpunktat
  • Blodprov (elektrolyter, kreatinin)
  • Mätning av bukomfång - kan monitoreras hos inneliggande föl
64
Q

Behandling av Uroperitoneum

A

Urinblåsan måste åtgärdas kirurgiskt
- Men fölet behöver stabiliseras först!
- Vätsketerapi
- Ev. töms buken på urin
- Syrgas om hypoxemi, dyspné
- Antibiotikaprofylax
- Smärtlindring
- Operation när fölet är så stabilt som möjligt och blodprovsavvikelserna är förbättrade/normaliserade - får kompremissa, man vill inte vänta för länge
- Riskfylld narkos - ffa om hyperkalemi → risk för rytm rubbningar under narkosen

65
Q

Mööjliga orsaker till diarré hos föl

A
  • Sepsis
  • Fölbrunstdiarré - Beror sannolikt på omställning i tarmfloran vid ca en veckas ålder
  • Rotavirusdiarré
  • Laktosintolerans
  • Övriga agens (tex salmonella, clostridier…)
66
Q

Vad är symtom på rotavirusdiarré?

A

yngre föl blir sjukare än äldre föl.
- Diarré, Nedsatt AT, diar dåligt, feber
- Tecken på dehydrering, cirkulatorisk påverkan
- kan få mer/mindre koliksymtom
- Ett eller flera sjuka föl i gruppen

67
Q

Hur sprids Rotavirusdiarré

A
  • Extremt smittsamt Via direkt och indirekt kontakt
  • Mycket små mängder virus behövs för att fölet ska bli sjukt
  • Inkubationstid 1-4 dagar
  • Vuxna hästar blir inte sjuka men kan fungera som smittkällor
  • Kvarstår länge i miljön men går att sanera bort
68
Q

Diagnostik av Rotavirusdiarré

A
  • Träckprov - snabbtest finns (viss osäkerhet)
    • Ta prov 3 dagar i rad
    • Släpper inte isolering förens negativ prov 3 dagar i rad
69
Q

Åtgärder för Rotavirusdiarré

A
  • ISOLERING!!
  • Dubbelisolering med kläder
  • Har kliniken du jobbar på möjlighet att ta emot dessa föl?
  • Den som sköter rotaföl bör om möjligt inte sköta andra föl
70
Q

Behandling av rotavirusdiarré

A
  • Ingen specifik behandling mot viruset
  • Antibiotikaprofylax, magsårsprofylax, ev. medicinering med lactras
    • tarmen blir mer genomsläpplig för bakterier och tarmen blir väldigt skadad → vanligt med blodiga diarrér
    • Kan ha skadad tarm länge
  • Diarréhämmande produkter- ganska svag evidens
  • Smärtlindring vid behov
  • Vätsketerapi: Dehydrering, hypovolemi, elektrolytrubbningar, syra-basrubbningar, Plasma i vissa fall
71
Q

Monitorering och omvårdnad av för med rotavirus diarré

A

Monitorering
- Kolik? Tecken på försämring? Mängd diarre? Blod i avföring?
- Feber? Diar?
- Kameraövervakning/fönster?

Hygien
- Rumptoa ofta, smörj med mjukgörande salva + ev. scheriproct eller dyl.
- Håll rent på väggar, i strö, byt ev. filtar ofta

72
Q

Vilka drabbas av Rhodokockpneumoni

A

kommer senare på säsongen, är äldre och större

  • Drabbar 1 – 3 (-6) månader gamla föl
  • Orsakas av bakterien Rhodococcus hoagii
  • Smittar ffa via träck/jord
  • Lunginflammation med abscesser
  • Tarmen kan affekteras → diarré
  • Immunologiska reaktioner (leder, ögon) - var i ögonen, galliga i lederna (men ej sepsisk atrit)
73
Q

Symtom på Rhodokockpneumoni

A

Ett eller flera föl i en flock kan drabbas, ofta föl som går i flock, men kan drabba andra också.

  • Ofta smygande förlopp
  • Feber
  • Sporadisk hosta
  • Förhöjd RR, bukandning
  • Dålig tillväxt, viktminskning, nedsatt aptit
  • Övrigt:
    • Ledgallor
    • Diarré
    • Fibrinutfällning främre ögonkammaren
74
Q

Diagnostik av Rhodokockpneumoni

A

kan kämpa emot väldigt mycket! → kämpar upp allt sitt syre och blir super dåliga

  • Endoskopi om möjligt - se om slem i trachea och ta prov
  • Trachealaspirat (hål i trachea) - bakt.provtagning
    - Ventralt över trachea
    - Klipp, steriltvätta, lokalbedövning
    - Utrustning: grov kanyl, provtagningsslang, NaCl, sprutor, plaströr
  • Lungröntgen/UL
  • Blodprov
    • Inflammationsmarkörer
    • Arteriellt blodprov → vanligt med hypoxemi
    • Ofta andningspåverkade
75
Q

Behandling av Rhodokockpneumoni

A

Många behandlas hemma, men om väldigt sjuka kommer de till kliniken

  • Bredspektrumantibiotika - används bara till det här sjukdomstillståndet!
  • Stona tål inte dessa LM → ger colit som inte går att rädda
  • Fölet ska medicineras utanför boxen. Torka av munnen. Mocka boxen flera gånger/dag.
  • Informera alla som hanterar/medicinerar fölet
  • Dä ska vara informerad och själv fått ta beslutet
    • Alternativ behandling: rimactan po + gentamicin iv
      • Säkrare för stoet men mindre effektiv behandling
  • Övrig medicinering
    • NSAID:s
    • Slemlösande medicin po
    • Bronkvidgande medicin po/inhalation
    • Magsårsprofylax
  • Syrgas Vid hypoxemi/ansträngd andning
76
Q

Omvårdnad av föl med Rhodokockpneumoni

A

Fölen är ganska stora och kan vara svårhanterliga.

  • Kämpar ofta emot trots dyspné, hypoxemi
    • Försiktig hantering- undvik stress!
    • Effektivitet vid undersökningar
    • Samordna medicinering, statustagning osv.
  • Ventilation, håll stallet svalt, dammfritt strö
  • Noggrann monitorering - föl med dyspné kan försämras fort.
  • Perakuta dödsfall förekommer.
77
Q

Omvårdnad av föl i ensambox/fölbox

A

Kan behöva separeras från stoet för att kunna ge dom kontinuelligt syre

  • Kontinuerlig övervakning initialt
  • Släpp över fölet till stoet för att dia
  • Tillgång till foder
  • Vattenhink
  • Strategisk placering - stoet+fölet vill kunna se varandra
78
Q
A

Akut/Iva kurs (19 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions