Djuromvårdnad i sambandmed speciella tillstånd – Häst Flashcards
Vad ska man alltid göra vid anesesi vid akuta situationer?
- Titta på patienten
- Viktigt, eftersom alla situationer är unika.
- Kan betyda att man måste bortse från några ”regler”
- Utvärdera situationen
- Vilka förutsättningar har vi där vi nu är med patientläget? Vad kan vi göra? Vad kan vi förbereda som inte fördröjer eventuella andra viktiga åtgärder?
- Bestäm vilken anestesivård man ska ge ut från punkt 1 och 2.
Vad kan påverka anestesi av kolikhäst
- Kraftigt smärtpåverkad
- Apatisk häst = något har hänt, exempelvis ruptur i tarm
- Nedsatt AT
- Kardiovaskulär påverkan
- HF och AF stiger
- ”Fula” grå slh, förlängd CRT
- Dehydrerad, kall perifert
- Ej ovanligt med blåsljud som kan försvinna när hästen vätskats upp
- Hög AF
- Utspänd buk
- Magsäcksöverfyllnad
Preanestetisk behandling vid kolik
2 PVK
Perifert insatt central kateter (PICC-line) - läggs i tillägg till vanlig pvk i jugularen
- Vätsketerapi
- Lång tid till op → Ev kolloider (1 L/100 kg) + RA
- Kort tid till op → Hyperton NaCl (2 L) - följ upp med isoton lösning (t.ex. RA)
- Nässvalgsondning
- Multimodal analgesi: Flunixin, Metamizol (Vetalgin®vet), Opioid
- Antibiotika: Penicillin + ev bredspektrum
- Blodprov, bukpunktat - kan ge bild av prognosen
- Blodlaktat > 8 mmol/L → avvaktande prognos
- SvO2, glukos, htk, Hb, TP,syra-bas
Hur ska man förberedda utrustning för anestesi av kolik hästar
- Övervakningsutrustning, narkosapparat + ventilator (redan dåligt syresatta + ligger på rygg under op)
- Infusionsvätska och CRI
- Ljummen NaCl-lösning för tarmar
- Indukning + instrument för buköppning
- Sugslang för evakuering av gas
- Stor hink/tunna för ev. tömning av tarm
- Utrustning för arteriell blodtrycksmätning och artärprover
Övriga förberedelser av anestesi av hästar med kolik
- Spola ur mun
- Ta av skor (om möjligt)
- Så kort narkos som möjligt
- I vissa fall vill man söva hästen så fort som möjligt p.g.a. allmäntillståndet
- Kraftigt tympanisk (mycket gas i tarmarna)
- Tryck av bukorganen
→ hypoxemi
→ neg. cardiovaskulär påverkan
- Tryck av bukorganen
Induktion av kolik häst
- Diazepam/midazolam + ketamin
- Guaifenesin + thiopental (alt. ketamin)
- Underhåll: Isofluran (Sevofluran)
Analgesi av kolik häst
- Lidokain – ev. bolus (ges under 10-15 min), CRI (lägre doser jmf med till friska hästar) → kan sänka anestesigas med 20-50%. Stäng av CRI 30 min innan uppvak för att undvika ataxi
- Morfin/metadon – bolus (om inte fått vid premed), CRI
- Ketamin – CRI, viktigt att räkna ut totaldos så ej ger för mkt
- Ev α2-agonister – CRI
Premedicinering av hästar med kolik
- NSAID (om ej fått tidigare)
- Ej acepromazin (generellt) då det bidrar till ännu sämre cirkulation
- α2-agonist – låg dos
- Opioid
Övrigt vid narkos av kolik hästar
- Ryggläge
- Huvud/nos upphöjt (så gott det går)
- Om magsäcksreflux vid sidan av sond → sänk huvudet!
- Mekanisk ventilering
- Urinkateter
- Effektivitet, tid till kirurg öppnar buken så kort som möjlig!
- Ögongel
- Vattna tarm (Ljummen NaCl-lösning hälls på tarmar som är ute)
- Isofluran/Sevofluran i O2
- Vätsketerapi
- Isotona kristalloider (t.ex. Ringer Acetat): ~10 ml/kg/h (anpassa efter behov/förluster)
- Ev.kolloider max 10-20 ml/kg/dag
Övervakning av hästar med kolik i anestesi
- Manuell (fr.a. narkosdjup) HF, AF reflexerm.m.
- Gaser
- FiO2: 80-100 % - Gå upp på höga doser O2
- EtCO2: korrelera mot PaCO2 – stor skillnad tyder på ökat alveolärt dead space
- Anestesigas (Fi, Et)
- Invasiv blodtrycksmätning: MAP > 70 mmHg
- Arteriell blodgas
- PaO2: > 8 kPa (helst > 10-12 kPa)
- PaCO2: < 9 kPa
- SaO2: > 90 % (helst > 95 %)
komplikationer med respirationen intraop kolik häst
Hypoventilation, PaCO2 > 9 kPa
- ventilera
Hypoxemi, PaO2 < 8 kPa
- Höj FiO2
- Mekanisk ventilering, ev. PEEP (5-10 cmH2O)
- Salbutamol, (PiNO)
- Gör anestesitiden så kort som möjligt!
Vad är PiNO (Pulsed inhaled Nitric Oxide) – pulsad inhalerad kvävemonoxid
Forskning på inhalerad kvävemonoxid
- Kvävemonoxid letar efter de områdena i lungorna som inte är i atelektas och man ser en superbra ventilering
möjliga orsaker till Hypotension - MAP <70 mmHg
- Hypovolemi
- Vasodilatation
- Svag hjärtkontraktion (cardiac output)
- Bradykardi
Vad gör man åt Hypotension - MAP <70 mmHg
- Minska anestesigas
- Vätsketerapi (isoton kristalloid, kolloid)
- Dobutamin
- Atropin
- Behandling endotoxinemi (ex. polymyxin B, flunixin, lidokain)
Uppvak av kolik hästar
- Lidokain CRI avslutas 30 min innan op slut (Lidokain → ökad ataxi)
- Ev. fenylefrin intranasalt, 10-15 min innan uppvak -> Bättrar andningen
- Om Nässvalgsond → Avlägsna före uppvaket
- Stäng av ventilatorn när op slut, Så fort andas själv → ut till uppvaket
- Tom urinblåsa
- Vänster sidoläge
- Analgesi + sedering
- Nässnorkel + 100 % O2 (~10-15l/min)
komplicerande faktorer vid Anestesi vid dystoki
- sällan att fölet överlever
- Komplicerande faktorer:
- Förhöjda oxytocin-nivåer → vasodilatation
- Ökat tryck på diafragma från uterus
- Minskad funktionell residualkapacitet (den luftvolym som är kvar i lungorna efter en normal, lugn utandning)
- Läggs ofta på ventilator
- Minskad tonus i övre magmunnen
→ Lågt blodtryck, svårigheter med ventilering/syresättning,
ökad risk för aspiration
Hur ska man genomföra anestesi vid dystoki?
- Söv så snabbt som möjligt!
- Spola mun, linda svansen
- Premed
- α2-agonist (t.ex. xylazin)
- Opioid (butorfanol/morfin/metadon)
- Induktion
- Guaifenesin (alt. diazepam/midazolam)
- Ketamin alt. thiopental
- Intubera, koppla till ventilator
- Underhåll
- Triple drip (guaifenesin, ketamin, xylazin)
- Isofluran/sevofluran, i så låg koncentration som möjligt
- Effektivitet
- Ytterligare analgesi när fölet är ute
- Vätsketerapi/hypotension
- Kristalloider
- Dobutamin CRI symtomatiskt
- Assisterat uppvak pga ökad risk för fraktur p.g.a. osteoporos
- Om levande föl ha utrustning/läkemedel för återupplivning redo
Anestesi av föl
Föl ”fysiologiskt mogna” vid 4-6 v, Högre mortalitet de första 4 månaderna
- Stor kroppsyta, lite kroppsfett
- Dåligt utvecklad temperaturreglering
- Hög ämnesomsättning
- Liten cirkulerande blodvolym
- Hjärtminutvolym fr.a. styrd av puls
- Lungreserv minimal → ökad risk för hypoxi vid apné
- Läggs ofta på ventilator
- Rel. liten tidalvolym som kompenseras med hög andningsfrekvens
Ökad genomsläpplighet blod-hjärnbarriären= % av läkemedlet som kan nå hjärnan
Lägre leverenzymaktivitet första 3-4 v = duration läkemedel ökar, koncentration aktiva metaboliter sjunker
Ofullständig njurfunktion upp till 2 v = duration läkemedel ökar
Risker vid anestesi av föl
- Hypotermi
- Hypoxi
- Ökad syrekonsumtion
- Nedsatt känslighet
- Hypoventilation
- Överdosering Pga att metabolismen minskar pga hypotermi
- Hypovolemi
- Hypoglykemi
Preanestestisk förberedelse av föl
- Vikt
- Permanentkanyl
- Antibiotika, tetanusprofylax
- Återställ/upprätthåll Vätskebalans, blodvolym, syra-bas/elektrolytbalans, Energi
- Planering: Sto med vid induktion, ska sedan tillbaka till boxen
- Förbered utrustning
- Narkosutrustning anpassat till föl
- Övervakningsutrustning
- Förbered för att hålla fölet varmt
- Viktigt att fölet får dia ända fram till induktion av narkos: Minskar stress + ger energi
Vad är viktigt med andningsystemet intraoperativt av för
- Endotrakealtub ~10-16 mm
- Så lite ”dead space” som möjligt
- Föl < 120 kg - Andningssystem för smådjur
- Föl > 120 kg - Andningssystem för häst
Hur ska man upprätthålls ventilation & syresättning vid anestesi av föl?
- RR 6-20/min
- Neonatal ~35/min
- FiO2 → 80% om;
- PaO2 < 10 kPa eller SpO2 <90%
- Assistera/kontrollera ventilering om;
- PaCO2 > 9-10kPa
- Mekanisk ventilering
- 10-15 andetag/min
- TV ~7 ml/kg
- Dålig syresättning →förbättra cirkulationen
- Adekvat narkosdjup
- Analgesi, Ex. lokalanestesi
Upprätthåll blodvolym & blodtryck vid anestesi av föl
- MAP (60)70-100 mmHg, HR 35-60/min, neonatal ~80-120/min
- Mål under narkos för föl <1 v: MAP >50 mmHg, HR > 60/min
- Slh ljusrosa, fuktiga, CRT <2,5 s
- Cirkulation
- Vätsketerapi 5-10 ml/kg/h
- 8 ml isoton kristalloid + 2 ml glukos
- Bradykardi
- Atropin, glykopyrrolat
- Hypotension
- Bolus kristalloid vätska, 5-15 ml/kg
- Kolloider 5-10 ml/kg
- Dobutamin, efedrin, (noradrenalin)
- Vätsketerapi 5-10 ml/kg/h
- Adekvat narkosdjup! MAC lägre jmf med vuxen häst
Uppvak av föl
- Lokalanestesi innan uppvak, t.ex. morfin i.a.
- Ingen sedering, ev analgesi
- Vätsketerapi
- Håll fölet varmt och torrt!
- Fria luftvägar, syrgas (5-10 l/min)
- Avstånd mellan uppvak och box där sto är (Föl ska ej kunna höra stoet förens det står upp)
- Assisterat uppvak- Person med och stöttar fölet under hela uppvakningen
- Sto leds till föl så fort fölet rest sig, EJ tvärtom
- Låt fölet dia på en gång om det vill
Preanestetisk behandling av häst med fraktur
- Ev.rtg, Bdg tas i så fall av inne på rtg
- Permanentkanyl
- Analgesi
- Flunixin
- Opioid (morfin/metadon)
- Antibiotika
- Penicillin + Gentamicin
Preanestetisk förberedelse häst med fraktur
- Planering
- Med kirurg + övr. team
- Flöden – hästen ska röra sig så lite som möjligt preop
- Finns allt som kan behövas lättillgängligt?
- Förbered utrustning
- Narkosapparat + ventilator
- Dropp och CRI
- Indukning + instrument
- Stas-slang
- Borr, plattor,skruvar
- Mobil rtg - om bilder behöver tas intraop
- Verktyg för att ta bort skor
- Bandagematerial (t.ex. gips)
Hur ska en häst med fraktur vara positionerad under anestesi?
Sidoläge
- Viktigt med placering
- Benstöd, kuddar
- Ben parallella med kroppen, undre framben dras fram
- Ej tryck på undre ögat
- Bra höjd för kirurgen
Vad man man ge för vätsketerapi för häst med fraktur?
- Isoton kristalloid
- Ev. kolloider
VIlka hjärtsimulerade LM kan behövas?
om hypotensiv
- Dobutamin (efedrin, fenylefrin)
Vad ska man tänka på under uppvak av hästar med frakur?
- Tom urinblåsa
- Analgesi
- Sedering
- Placering: Opererat ben uppåt
- Assisterat uppvak (Rep, hängmatta, pool)
