Italien Flashcards
1
Q
Första DOCG:erna (3)?
A
Brunello di Montalcini, Barolo, Vino Nobile di Montepulciano
2
Q
Supertoscanarna, nämn tre?
A
Sassicaia, Tignanello, Solaia
3
Q
DOCG står för?
A
Denominazione di Origine Controllata e Garantita
4
Q
Regler för PDO = DOC o DOCG?
A
100% av druvorna måste komme från angivet område och 85% för årgång och druvsort, men lokala regler är ofta hårdare.
5
Q
Italiens 20 regioner
A
- Valle d’Aosta
- Piemonte
- Lombardiet
- Trentino Alto Adige
- Venetien
- Friuli Venezia Guilia
- Ligurien
- Emilia Romagna
- Toscana
- Umbrien
- Marche
- Lazio
- Abruzzo
- Molise
- Kampanien
- Basilicata
- Apulien
- Kalabrien
- Sicilien
- Sardinien
6
Q
Vilka regioner i Italien har generellt sett flest kvalitetsviner?
A
Piemonte, Toscana o Veneto
7
Q
I Ligurien, vitt eller rött? Två DOC:er?
A
Vitt. DOC Cinque Terra, DOC Riviera Ligure di Ponente
8
Q
Piemontes tre huvudsakliga blå druvor, inkl ordningen de mognar?
A
Dolcetto, Barbera, Nebbiolo
9
Q
Vinodlingen i Piemonte är koncentrerad till söder om floden XXX och YYY-kullarna i provinserna A, B o C
A
Floden Monferrato, Lange-kullarna i provinserna Asti, Alessandria, Cuneo
10
Q
Viktigaste Barbera-PDO:erna
A
DOCG Barbera d’Asti, DOC Barbera d’Alba
11
Q
Viktigaste Nebbiolo-PDO:erna
A
Barolo, Barbaresco o Roero
12
Q
Viktigaste Dolcetto-PDO:erna
A
DOC Dolcetto d’Alba, DOCG Dolcetto di Dogliani
13
Q
Fem viktigaste kommunerna för Barolo, och utmärkande drag?
A
- kalkrik jord, ger mjukare stil
- La Morra
- Barolo
- mer sandsten germer strukturerade viner
- Serralunga d’Alba
- Monforte d’Alba, mer sandsten germer strukturerade viner
- Castiglione Faletto
14
Q
Barolo, lagringsregler (äv Riserva)
A
- 38 månader vara 18 på fat
- Riserva: 62 månader
15
Q
Barebaresco, lagringsregler
A
24 varav 9 på fat
Riserva: 48 månader
16
Q
Barbera d’Asti. lagringsregler
A
4 månader
Superiore: 14/6
17
Q
Asti. vinstilar
A
Asti (Spumante), och den bättre Moscato d’Asti som är lätt mousserande (frizzanto). samt Barbera d’Asti
18
Q
Var görs DOCG Franciacorta
A
I Lombardiet
19
Q
Franciacorta vs Champagne
A
F är lite fylligare och lite lägre syra. F har Chardonnay o Pinot Nero
20
Q
Valtellina, beskriv-
A
Dal i norra Lombardiet med rött vin på Nebbiolo, som här kallas Chiavennasca. Lättare stil. Även DOCFG Sforzato di Valtellina på torkade Nebbiolo i torr stil.
21
Q
Veneto, viktiga PDO:er?
A
DOC Valpolicella, DOCG Amarone della Valpolicella, DOC(G) Soave (Superiore), Bardolino, Bianco di Custoza. DOCG Conegliano-Valdobbiadene-Prosecco
22
Q
DOC Valpolicella, beskriv
A
45-95% Corvina, 5-30% Rondinella, upp til 25% andra druvor. Vinerna blir lätta och friska med mycket röda körsbär och ibland ton av bittermandel och gräs.
23
Q
Appassimento-metoden?
A
Amarone, Recioto. Lufttorkar minst 3 månader (oftast längre för Recioto).
24
Q
Soave, beskriv
A
≥70% Garganega tillsammans med Trebbiano di Soave (aka Verdicchio) och Chardonnay. Urholkad kvalitet. Mindre område, DOCG Soave Superiore, försöker rädda områdets rykte. Även vitt recioto.
25
Bardolino
Nära Valpolicella vid Gardasjön Corvina och Rondinella, lättare än Valpolicella
26
Prosecco, beskriv
Bästa i Valdobbiadene (DOCG Conegliano-Valdobbiadene-Prosecco) men görs i hela Veneto och Friuli-Venezia-Giulia. 14000 hektar. Ståltank, andra jäsning i trycktank. 18-24 månaders lagring i ståltanken. Druva: Glera
27
Emilia-Romagna?
Lambrusco, men torr eller halvtorr dricks lokalt, inte sötare som exporteras. Endast 15% är av DOC(G)-kvalitet.
28
Chianti Classico? Druvor? Fyra byar? Jordmån?
80-100% Sangiovese, resten Colorino, Canaiolo Nero, Cabernet Sauvignon och Merlot. Kalkrikmärgel-jord och sandstensjord.
Byarna
- Radda
- Gaiole
- Castellina
- Greve
29
Vino Nobile di Montepulciano
Södra Toscana, 70% Sangiovese, mer koncentrerade än Chianti, mjukare tanniner än Brunello di Montalcini. Lagras 2/1, oftast i barriquer.
30
Brunello di Montalcino
100% Sangiovese (brunello är en klon därav). Lagras 5/2. (Riserva 6 år).
31
Bolgheri
Super tuscans, men tidigare vitt o rosé. Bolgheri Sassicaia egen DOC (enda monopol).
32
Super tuscans, var?
Bolgheri. Tignanello i Chianti och Bolgheri Sassicaia. Bordeaux-blends.
33
Umbrien
Sagrantino di Montefalco mest intressant. Även Torgiano. Kändast är Orvieto (vitt)
34
DOC Cerdicchio dei Castelli i Jesi, DOCG Castelli di Jesi Verdicchio Riserva
I Marche. Några av Italiens bästa vita viner, på Verdicchio. Stor skillnad i kvalitet pga högt tillåtet skördeuttag.
35
Abruzzo?
Montepulciano d'Abruzzo, enkla viner
36
Apulien
Primitivo
37
Sicilien. lokala druvor?
Nero d'Avola, Nerello Mascalese. Inzolia (grön)
38
Sicilien DOC?
<5% DOC-vin. IGP används flitigt av moderna producenter. DOC Marsala känd men inte som förr.
39
Kampanien
Byn DOCG Taurasi med druvan Aglianico ett av syditaliens bästa. I närheten DOCG Greco di Tufo o DOCG Fiano di Avellino, två fylliga vitviner med mycket karaktär
40
Amabile
Halvsöt
41
Annata
Årgång
42
Ripasso
Typ av Valpolicella jäser en andra gång på pressresterna från framställningen av Amarone
43
Riserva
DOC(G) viner som fått en viss tids extra lagrin. Ofta andra skärpta krav, exvis högre alkoholhalt
44
Superiore
Normalt beteckning för vin med högre alkoholhalt, men kan också indikera lagringskrav eller bestämd subzon
45
Vendemmia
Årgång (eg skörd, när de skördad
46
Årgång på italienska
Annata (äv Vendemmia, skördeår)
47
"Sen skörd" på italienska
Vendemmia Tardiva
48
Placera i region: Verdicchio dei Castelli di Jesi
Marche
49
Placera i region: Orvieto
Umbrien
50
Placera i region: Copertino
Puglia
51
Placera i region: Barbera d’Asti
Piemonte
52
Placera i region: Bardolino
Veneto
53
Placera i region: Montepulciano d’Abruzzo
Abruzzo
54
Placera i region: Frascati
Lazio
55
Placera i region: Marsala
Sicilien
56
Super Tuscans, vilka tre grundstilar
100% franska blå druvor, 100% Sangiovese, Sangiovese blandat med franska druvor
57
Solaia. Vilken druvblandning?
Solaia: 100% franska druvor.
58
Luce: Vilken druvblandning?
Luce: Blandat Sangiovese och franska druvor
59
Fontarollo: Vilken druvblandning?
Fontarollo: 100% Sangiovese
60
Tignanello. Vilken druvblandning?
80% Sangiovese, 15% Cabernet Sauvignon, 5% Cab Franc
61
Ornellaia. DOC och druvblandning
DOC Bolgheri Superiore. 100% franska druvor
62
Sassicaia. Vilken druvblandning?
100% franska druvor
63
Le Pergole Torte. Vilken druvblandning?
100% Sangiovese. Montevertine, IGT Toscana
64
Cataratto. Beskriv!
Grön. Sicisilien. Låg kvalitet. En av Italiens mest planterade. Marsala.
65
Garganega. Beskriv!
Huvuddruvan i Soave, Veneto. Doft av äpple, blommor o mandlar. Måttlig syra och ett tilltalande stråk av bitterhet i eftersmaken.
66
Greco (aka Greco di Tufo). Beskriv!
Grön. Kampanien.
67
Malvasia Toscana (aka Malvasia Bianca Lunga). Beskriv!
Grön. Var väsentlig del av den tidigare obligatoriska andelen gröna druvor i Chianti. (Det finns många olika druvsorter med namnet Malvasia).
68
Glera. Beskriv!
Proseccodruvan! Mognar sent. Relativt hög syra. Mild doft med florala toner, äpple och päron.
69
Trebbiano. Beskriv!
Grupp av gröna druvsorter. Trebbiano Toscano == Ugni Blanc näst mest odlade gröna druvan. Generellt ger de neturala viner utan karaktär.
70
Verdicchio. Beskriv!
Marches stolthet. I DOCG Verdicchio dei Castelli di Jesi och DOC Verdicchio di Matelica. Hög syra som ger fräschör. I bra viner är doften intensiv med tropiska frukter och anis. Fatad och ofatad.
71
Vermentino. Beskriv!
Kallas Rolle i Provence. Karaktärsfull. Blommor, äpple o persika. Liguriens viktigaste druva, men även i Sardinien (DOCG Vermentino di Gallura).
72
Aglianico. Beskriv!
Kanoanien (och norra Basilicata). Gillar vulkaniskt jord och kalla nätter. Hög syra och mycket tannin => lagringsduglig. DOCG Tarurasi (i Kanpanien), DOC(G) Aglianico del Vulture (Riserva) (i Basilicata).
73
Barbera. Beskriv!
Piemonte hemtrak, men finns i hela landet. mycket hög syra och färgämnen men påtagligt lite tannin. medelfylligt med m+–h syra och fruktigt. DOCG Barbera d'Alba o DOC Barbera d'Asti.
74
Corvina/Corvinone. Beskriv!
Valpolicella o Bardolino. Bidrar med kropp, fyllighet och smak. Angrips lätt av ädelröta. Doft av mandlar och körsbär, kan ha grön örtig/gräsig karaktär. Ger lätt vin som upplevs friskt, relativt låg färgintensitet.
75
Montepulciano. Beskriv!
Abruzzo. DOC Rosso Conero mfl. Mognar sent, gör sig bättre i varmare om råden.. Tjockt skal, rik på färgämnen, ger blåröda viner. Relativt enkelt vin.
76
Nebbiolo. Beskriv!
Piemonte. Barolo o Barbaresco. svår att odla, lågt skördeuttag nödvändigt för bra vin. ljus färg. Doften beror på terroir, men ofta körsbär, plommon, violer, torkade rosenblad, lakrits, tjära, tryffel o läder. Kraftig smak, hög syra o tanniner, låg till medel färgintensitet. Oxiderar fort till brunröda.
77
Nero d'Avola. Beskriv!
Sicilien. ger unga fruktiga viner avsedd för snabb konsuetion, men även potenta mörka viner som kan lagras. Doft av violer rosor, mörka bär plommon, lakrits, animaliska toner.
78
Sangiovese. Beskriv!
DOCG Brunello di Montalcino, DOCG Chianti Classico, DOCG Vino Nobile di Montepulciano. Super tuscans. Kan utveckla eleganta aromer av violer och mörka bär, men doften fördunklas lätt av lagring på nya barriquer och av mer aromatiska druvsorter som Cabernet Sauvignon. Relativt högt innehåll av syra och tanniner, utmärkt lagerinspotential.
79
Norra Italien, vilka blå druvor?
Nebbiolo (Pie), Barbera (Pie), Dolcetto (Pie), Corvina (Ven), Teroldego (Tren), Refosco (Friuli)
80
Norra Italien, tre gröna druvor?
Moscato Bianco (Piemonte), Garganega (Veneto), Pinot Grigio (Friuli/Trentino), Tocai Friulano (Friuli), Ribolla (Friuli/Ven)
81
Mellersta Italien, blå druvor?
Sangiovese (Tos), Canaiolo (Tos), Sagrantino (Umb), Montepulciano (Abr)
82
Mellersta Italien, gröna druvor?
Verdicchio (Mar), Trebbiano, Malvasia, Vernaccia (Tos)
83
Södra Italien, blå druvor?
Aglianico (Kamp), Negroamaro (Apu), Primitivo (Apu), Cannonau (Sard), Nero d'Avola (Sic)
84
Södra Italien, gröna druvor?
Greco (Kamp), Fioano (Kamp), Vermentino (Sar), Inzolia (Sic), Cattarato (Sic)
85
Vad dessa producenter gemensamt?
- Giacomo Conterno
- Bartolo Mascarello
- Guiseppe Rinaldo
Traditionella producenter i Barolo på 80-talet
86
Vad har dess producenter gemensamt?
- Paolo Scavino
- Luciano Sandrone
- Elio Altare
Moderna producenter i Barolo på 80-talet
87
Spumante?
Italienska termen för mousserande vin
88
Beskriv Recioto di Soave
DOCG, Torkas 4-6 mån, sött vin på ≥70% Garganega + Trebbiano di Soave (aka Verdicchio). Fatlagring o botrytis vanliga.
89
Vilka fem DOCG gör vin på Nebbiolo i Piemonte?
Barolo, Barbaresco, Roero, Ghemme, Gattinara
90
Hur många regioner finns det i Italien? Nämn de tre viktigaste när det gäller DOCG-vin samt de tre volymmässigt största.
20 st totalt.
Piemonte, Toscana och Veneto är viktigast avs DOCG.
Veneto, Apulien, Emilia-Romagna o Sicilien producerar mest.
91
Till vilken typ av mat skulle du rekommendera ett Bardolinovin?
Kraftiga kötträtter, protein som kan ta hand om tanninerna.
92
Vad menas med begreppet classico?
Ursprungligt område om sedan utökats, tex Chianti. Odlarna i gamla området vill särskilja sig.
93
Vad vet du om Barolo och Barbaresco?
Kulligt landskap söder om Alba. Odlar
94
Vad är IGT?
Lantvin. Indicazione Geografica Typica.
Dessa viner kan vara av hög kvalitet, men klassas som IGT-viner om de inte följer vinlagarna för ett visst distrikt (Ex s k Super Tuscans).
95
Nämn tre DOCG-viner i Toscana där Sangiovese dominerar.
Brunello di Montalcino, Chianti Classico, Vino Nobile di Montepulciano
96
Ange vintyp, druvsort och region för följande DOC och DOCG-viner:
Taurasi
Rött vin på Aglianico. Kraftiga tanniner, hög höjd vulkansluttning, hög kvalitet. Kampanien.
97
Ange vintyp, druvsort och region för följande DOC och DOCG-viner:
Bolgheri
Toscana. Rött vin, Bordeauxkopia, Super Tuscan. Sangiovese, Cabernet Sauvignon, Merlot, Cabernet Franc...
98
Ange vintyp, druvsort och region för följande DOC och DOCG-viner:
Morellino di Scansano
DOCG, Toscana vid kusten, Sangioveseklon, lite fruktigare än andra Sangioveseviner.
99
I vilken ordning skulle du prova följande viner:
| Barolo, Soave, Chianti Classico, Bardolino, Vin Santo och Brunello di Montalcino?
```
Soave (vitt)
Bardolino (lätt rött)
Chianto Classico (hyffsat lätt rött)
Brunello di Montalcino (rätt kraftigt)
Barolo (kraftigaste tanninerna)
Vin Santo (sött vin)
```
100
Vilken producent anses ha skapat Brunello di Montalcino?
Clemente Santi på Tenuta Greppos Biondi-Santi (1865)
101
Vad vet du om Vin Santo?
Torrt eller sött oxiderat vin, gjort av torkade druvor. Druvorna krossas och musten hälls i ett öppet fat. Jäses tills det är klart, vilket kan ta åratal. Kan ha upp till 100 g restsocker.
