Hud- och mjukdelsinfektioner

Question 1

Vad finns det för ytliga, djupa samt traumatiska hud- och mjukdelsinfektioner?

Answer 1

Ytliga:
- impetigo, ektyma, paronyki, follikulit
Djupa:
- abcesser, erysipelas, flegmone, nekrotiserande fasciit/myosit
Traumatiska:
- bettinfektioner

Question 2

Vilka är de vanligaste primär patogenerna vid hud- och mjukdelsinfektioner?

Answer 2

S. aureus
Beta-hemolyserande streptokocker (grupp C eller G)
Beta-hemolyserande streptokocker grupp A

Question 3

Vad menas med sekundärpatogener?

Answer 3

Hittas i såren, men har inte orsakat infektionen utan bara hamnat där. Behöver inte behandlas

Question 4

Vilka är de vanligaste sekundärpatogenerna vid hud- och mjukdelsinfektioner?

Answer 4

Pseudomonas aeruginosa
Staphylococcus koagulasnegativ (KNS)
Enterococcus faecialis
Streptococcus agalacitae
Escherichia coli

Question 5

Vad är Impetigo?

Answer 5

Svinkoppor
Vanlig hudinfektion hos barn, vanligast i ansikte och på extremiteter men kan finnas var som
Finns i icke-bullbös respektive bullbös form (toxinproducerande s. aureus)
S. aureus, beta hemolyserande streptokocker, ffa grupp A men även C och G

Question 6

Hur behandlar man impetigo?

Answer 6

Lokalbehandling med tvål+vatten
Om ej effekt, fusidinsyra lokalt
OM ej effekt, alt uttalad infektion –> systemisk behadnling
- flukloxacillin peroralt
- typ-1 PC allergi, klindamycin

Question 7

Vad är ektyma?

Answer 7

Ulcerös form av impetigo
Samma bakteriella fynd såsom vid impetigo

Question 8

Vad är paronyki?

Answer 8

Nageltrång
Oftast orsakad av felaktig nagelklippning
Ofta hudflora som bakomliggande agens - s aureus, grupp A, C, G streptokocker
OBS kärlsjukdom och diabetes

Question 9

Hur behandlar man paronyki?

Answer 9

Lindriga fall - asolomläggning
Om ej effekt - partiell evulsio alternativ König´s operation
- mekanisk respektive kemisk borttagande av nagelanlag
Undvik systemisk AB om ej påverkad patient

Question 10

Vad är follikulit?

Answer 10

Ytlig eller djupare infektion i anslutning till hårfollikel
Bakteriell - s aureus ffa, men även pseudomonas
Svamp - malassezia
Virus - Herpes (simplex och VZV)
Behandling riktad mot agens, sällan indicerat med AB

Question 11

Vilka agens är vanligast vid abscesser och hur behandlar man ?

Answer 11

Ffa orsakat av hudflora (s aureus vanligast)
Behandling 1a hand incision och spolning, ev dräninläggning
Vid AT påverkan eller lokal spridning - AB
IV kloxacillin alt po flukloxacillin, vid typ-1 PC-allergi, klindamycin
Odlingar endas vid komplicerande faktorer, uppge alltid abscess i beställningen

Question 12

Vad bör man tänka på vid recidiverande abscesser i axiller, ljumskar eller i kroppsveck?

Answer 12

Hidroadenitis suppurativa, skicka remiss till dermatolig

Question 13

När bör man misstänka erysipelas?

Answer 13

Rosfeber
Febril patient, rodnad och avgränsad hudinfektion med tydlig inflammatorisk bild (höga neutrofila, högt CRP, allmänpåverkad)

Question 14

Vilka agens är vanligast vid erysepilas?

Answer 14

Vanligast: GAS (s pyogenes)
Men även grupp G (oftare i nedre extremitet
Finns även liknande symtomatologi med s aureus, gramnegativa inklusive badsåsrsfeber

Question 15

Vad finns det för riskfaktorer för erysipelas?

Answer 15

Venös insufficiens
Lymfödem
Obesitas
Kroniska sår

Question 16

Hur behandlar man erysipelas?

Answer 16

Streptokockagens:
- IV bensyl-OC efter vikt, alternativt PcV po
- Typ-1 allergi mot penicillin - klindamycin
- Vid septisk bild - tillägg klindamycin för minskad endotoxinfrisättning från streptokocker
S aureus:
- iv kloxacillin alt flukloxacillin po
- typ-1 allergi - klindamycin
Gramnegativt agens (bad i tempererat vatten?)
- cefotaxim/pioeracillin-tazobaktam alt ciprofloxacin

Vid återkommande infektioner - recidivprofylax med penicillin i engångsdos dagligen, alt 2-dos, utvärdering efter 3-6mån

Question 17

Förutom antibiotikabehandlin, vad bör man tänka på vid behandling av erysipelas?

Answer 17

Ödembehandling - högläge av extremitet/lindning/kompressionsstrumpa
Viktnedgång
Blodsockerkontroll
Sårvård/fotvård vid fotsvamp

Question 18

Vad är flegmone?

Answer 18

Säger ofta celluit
Djupare hudinfektion med engagemang av subkutana vävnader
S. aureus, även gramnegativ genes
Inte sällan varbildning med behov av dränage
Vanligt postoperativt

Question 19

Hur behandlar man flegmone?

Answer 19

Dränage, ibland mindre kirurgi
IV kloxacillin, alt på flukloxacillin
Typ-1 allergi - klindamycin
Misstanke gramnegativ genes - cefotaxim alt piperacillin/taxobaktam

Question 20

Vad är badsårsfeber?

Answer 20

Orsakas av Vibrio-arter, men även Shewanella, Aeromonas
Bad i söt- eller bräckt vatten, temp >20 grader
Ostron, öppning av skalet
Äldre, immunsupprimerade med kroniska sår
Kliniskt ej möjligt att skilja från vanliga sårinfektioner
Beh: cefotaxim alt ciprofloxacin

Question 21

Vad är nekrotiserande fasciit/myosit?

Answer 21

Samligsbegrepp innefattande svåra hud/mjukdelsinfektioner med akut förlopp med omfattande vävnadsskada ner mot muskelfascia/muskelvävnad

Question 22

Nekrotiserande fasciit: lokal, bakterie, presentation,behandling?

Answer 22

Lokal: extremiteter vanligast, men även buk, ansikte/hals
Bakterie: betahemolytiska streptokocker
Presentation: Sepsis, svår smärta (ibland paradoxal jmf med hudstatus), hastigt förlopp
Empirisk behandling: karbapenem + klindamycin
Övrig behadnling: Kirurgi (får ej fördröjas av diagnostik vid misstanke) + IVIG

Question 23

Svår cellulit: lokal, bakterie, presentation,behandling?

Answer 23

Lokal: extremiteter vanligast, men även buk, ansikte, hals
Bakterie: s. aureus, streptokocker, gramnegativa
Presentation: olika beroende på agens, anamnes!
Empirisk behanling: Cefotaxim + klindamycin (obs, pseudomonas - pip/tazo)
Övrig behandling: Ev kirurgi, dränage vid abscess

Question 24

Fourniers gangrän: lokal, bakterie, presentation,behandling?

Answer 24

Lokal: ofta utgången från anogenitala området
Bakteriefynd: gramnegativa och anaeroba, ofta blandinfektion
Presentation: ofta predisponerande besvär anogenitalt, nekrosbildning. Immunsupprimerade
Empirisk behandling: Karbamenem+klindamycin + ev aminoglykosid
Övrig behandling: kirurgi

Question 25

Gasgangrän: lokal, bakterie, presentation,behandling?

Answer 25

Lokal: Postoperativt efter tarmoperation eller i bukvägg vid tarmskada
Bakterie: Gramnegativa och anaeroba, tarmflora
Presentation: sepsis + hemolys. Svullna hudområden med palpatoriska krepitationer
Empirisk behadnling: Karbapenem + klindamycin + ev aminoglykosid
Övrig behandling: kirurgi

Question 26

Vad ska man tänka på gällande kattbett?

Answer 26

Viktiga patogener ffa pasturella och s aureus. Rengöring och kirurgisk revision mkt central i behandlingen. Risken för senrupturer och djupa infektioner är stor vid kattbett

Question 27

Behandling efter kattbett?

Answer 27

Inflammatoriska symtom inom 2dygn, misstänk ffa pasturella: penicillin po eller iv i 10d
Vid längre tids duration >2d, s aureus mer vanligt:
amoxicillin/klavulansyra po, iv bensyl-pc och kloxacillin
Bett i ansikte, lednära eller immunsupprimerad - profylax enligt ovan

Typ 1 allergi penicillin, trimetroprim/sulfa alt doxycyklin

Question 28

Vad ska man tänka på kring hundbett?

Answer 28

Patogener: pasteurella och s aureus, capnocytophaga canimorsus (g-)
Behandling okomplicerade fall: amoxicillin/klavulansyra po, alt penicillin+kloxavillin
Typ 1 allergi penicillin - trimetroprim/sulfa

Question 29

Vad ska man tänka på gällande tetanus?

Answer 29

Orsakas av clostridium tetani, anaerob stav, sporbildande.
Finns ffa i jord, men även i tarmflora hos djur
Grundvaccination i Sverige 5 doser, sista 13-14år
Ge boosterdos om >20 år sen vaccin
Om ej vaccinerad, ge immunoglobulin (tetagam) samtidigt som primärimmunisering startas