Hud och allergi Flashcards
Vad är detta?
Orsakas av?
Belägen?
![](https://s3.amazonaws.com/brainscape-prod/system/cm/387/021/617/q_image_thumb.jpg?1613158903)
- Impetigo
- Staphylococcus aureus/streptococcus pyogenes
- Epidermis
- Ej allmänpåverkad
- Erytematös bas
- Bullös och icke bullös form, krustor
- Kan gå i regress
- Vanlig hos barn, ofta kolonisation i näsa och svalg (aureus)
Vad beskrivs?
Impetigo
Vad är detta?
Orsakas av?
Belägen?
![](https://s3.amazonaws.com/brainscape-prod/system/cm/387/021/647/q_image_thumb.jpg?1613158995)
- Erysipelas
- Streptococcus pyogenes (till vänster mkt typiskt), ibland Staphylococcus aureus
- Dermis
- Vanlig förvärvad hudinfektion
- Uppkommer genom fissurer, ulceration, skada/operation, lymfödem, befintlig hudsjukdom
- Allmänpåverkan med feber (systempåverkan)
- Erytem (rodnad), svullnad, palpationsömhet och blåsor av luft ibland
- Kan utvecklas till bullös eller nekrotisk form
Vad beskrivs?
Erysipelas
Varför blododlas en erysipelas?
- I och med feber och att det ligger nära kärl osv så blododlar vi också för säkerhets skull (bakteremi)
- Erysipelas
![](https://s3.amazonaws.com/brainscape-prod/system/cm/387/021/659/q_image_thumb.jpg?1613159142)
Hur ska vi medicinera?
- Oftast är det Streptococcus pyogenes (smalt beta-laktam antibiotika (bensyl-pc/Penicillin) tablett eller iv (ansiktet ex) beroende på lokalisation)
- Välavgränsat, tuscha med penna och ge antibiotika och se om det går i regress
Vilket generellt spridningsmönster har Streptococcus (pyogenes) och Staphylococcus (aureus) i huden?
- Streptococcus (pyogenes) sprids ut horisontellt (välavgränsat)
- Staphylococcus (aureus) sprids vertikalt
![](https://s3.amazonaws.com/brainscape-prod/system/cm/387/021/669/a_image_thumb.png?1613159348)
Vad är detta?
![](https://s3.amazonaws.com/brainscape-prod/system/cm/387/021/689/q_image_thumb.png?1613159442)
- Erytema migrans (bettreaktion i mitten)
- Vektorburen infektion
Vad innebär en vektorburen infektion?
- Samspel/interaktion mellan minst tre grupper/typer av organismen
- Värden – människan, som blir infekterad/sjuk. Människan som värd innebär oftast ”dead end”
- Sjukdomsframkallande mikroorganism – bakterien, viruset, eukaryota parasiten
- Vektorn (bäraren) – organismen som sprider/överför mikroorganismen till värden, kan också fungera som reservoar för mikroorganismen i fråga
Borrelia-bakterie
Vad är detta för typ av bakterie och hur tar den sig till människa?
- G- långsmal spiroket (väldigt invasiva av sig), extracellulär
- Periplasmatiska flageller (inom cellen) som gör att den skruvar sig fram
- Bakterien vandrar från magtarmkanalen från fästingen till spottkörtlarna (tar minst 20 h) då den reagerar på temperaturstegring
![](https://s3.amazonaws.com/brainscape-prod/system/cm/387/021/721/a_image_thumb.jpg?1613159572)
Vad hämmar borreliabakterien?
Antikroppar och komplementsystemet
Hur verkar borreliabakterien?
Hur kan den sprida sig i kroppen?
- Borrelia-bakterien binder till proteiner och bryter ned vävnad
- Spridning genom nerver men också via blodet och ge systemisk infektion
![](https://s3.amazonaws.com/brainscape-prod/system/cm/387/021/747/a_image_thumb.png?1613159785)
Varför aktiveras immunförsvaret vid en borreliainfektion?
- Spiroketer invaderar värd, APC presenterar antigen för makrofager och neutrofiler, senare också till lymfkörtel där APC visar upp för B och T-cells
- B-cells ger antikroppar (bakterien hämmar antikroppar, även komplementsystemet)
![](https://s3.amazonaws.com/brainscape-prod/system/cm/387/021/774/a_image_thumb.png?1613159839)
Nämn minst fyra tillstånd som borreliabakterien kan ge upphov till?
- Erytema migrans – hud
- Lymfocytom – hud (örsnibb/bröstvårta
- Akrodermatit /hudatrofi – hud
-
Neuroborrelios – centrala nervsystemet
- Bells pares
- Artrit – led (ofta monoartrit)
- Kardit – hjärta (AV-block)
Vilka tre lager av hud har vi?
-
Epidermis (överhud)
- Dendritiska celler (Langerhans celler)
- Dermis (läderhud) fibroblaster (kollagen, elastin, hyaluronsyra)
- Subcutis (underhud)
Av vad består epidermis?
- Stratum corneum
- Stratum lucidum
- Stratum granulosum
- Stratum spinosum
- Stratum basale
Vilka två typer av överkänslighetsreaktioner finns det?
- Specifika – allergisk överkänslighet (adaptiva immunförsvaret)
- Ospecifik – icke allergisk överkänslighet (medfödda immunförsvaret)
- Förvärvad överkänslighetsreaktion
- Sker genom sensibilisering- och en effektorfas
- Fysiologiska vid ändamålsenliga immunreaktioner men överskjutande vid detta tillstånd
- IgE-medierade reaktioner är ett kännetecken
Vad kallas detta?
Allergi
- Tendens att bli sensibiliserad och producera IgE-antikroppar som svar på låga doser allergener (ofarliga proteiner, pollen ex) och att utveckla typiska symptom som eksem, astma eller rinokonjuktivit (hösnuva)
- Th2-aktivering (IgE)
- Mer genetisk betingad
Vad kallas detta för?
Atopi
Vad skiljer en icke allergisk överkänslighetsreaktion mot en allergisk sådan?
Behövs ej sensibilisering
- Immunsystemet blir stimulerat av allergen och bygger upp ett försvar. Vid nästa kontakt med allergen utlöses allergisk reaktion
Vad kallas detta?
Sensibilisering
Effektorfas (fyra allergiska reaktionstyper)
- Cytotoxisk – IgG, IgM – hemolytisk anemi pga en allergisk reaktion mot ett LM
- Immunkomplex – IgG IgM – allergisk vaskulit
Vilka två viktiga finns det?
- Typ 1 – Anafylaktisk – IgE, mastceller – urtikaria, allergisk rinit, astma
- Typ 4 – Cellmedierad – T-lymfocyter – allergiskt kontakteksem
Fördröjd reaktion/kontaktallergi (fördröjd)
- Cellförmedlad immunreaktion
Vad är förloppet?
- Sensibilisering (veckor/år) ex nickel genom hud, binder till bärarprotein (bli fullantigen), processas av dendritiska celler (Langerhans), APC MCH-II till T-cellen i lymfkörtel, T-cellen utlöser lymfoblastreaktion: effektorceller-T-celler (CD4 Th1 och CD8+ cytotoxiska) och minnesceller produceras i lymfkörtel, 7-10 dygn
- Effektorfas: nickel (antigen) binder igen till bärarprotein som presenteras av dendritiska celler för T-celler känsliga för antigenet, framme inom 12-48 h
- Proinflammatoriska mekanismer via cytokiner (ökad permeabilitet), interaktion med makrofager (cytokiner (som IFN-gamma) som leder till vävnadsskada/eksem), attraktion av CD8+ celler (cytotoxiska osv), neutrofiler och basofiler
- Vissa ämnen mer potenta än andra, mindre än 50 ämnen ger upphov till 75 % av kontaktallergenerna (vissa närbesläktade och kan då ge korsallergi)
- Finns också systemisk variant (ex via föda och man får ”kontakteksem” över hela kroppen
- Grupp av mastcellassocierade sjukdomar som har specifikt mönster i huden
Urtikaria
Ytlig svullnad i huden (dermis), oftast med rodnad utan epidermalt engagemang. Uttalad klåda/ibland brännande känsla. Flyktighet av symptomen inom 1-24 h
Kvaddel/urtikaria
En akut djupare, oftast hudfärgad svullnad av huden (dermis och subcutis). Ibland smärta, sällan klåda. Ofta hudnära slemhinnor (ögon, mun etc) involverade. Symptom upp till 72 h
Angioödem
Nämn tre olika typer av urtikaria
- Vanlig (idopatisk) urtikaria
- Akut urtikaria (kvaddel och/eller angiödem < 6 veckor
- Kronisk urtikaria (kvaddel och/eller angioödem > 6 veckor
- Fysikalisk urtikaria
- Ex Köld, tryck, värme, ljus
- Ofta vet patienten sin stimulis
- Fråga om den förflyttar sig, ex efter bastu
- Andra typer av urtikaria
- Kontakt, vatten, kollinerg (idrott/ansträngning – ofta små)
- Föreligger hos 50 % av patienter med urtikaria
- Vanligaste orsaker – övre luftvägsinfektioner och LM
- Rutindiagnostik inte rekommenderat
- Vid infektionsutlöst urtikaria utreds och behandlas infektionen
- Utred om det kan bero på ex antibiotika
Vad beskrivs?
Akut urtikaria