Bakterier Flashcards
Hos vilka bakterier finns flageller?
Gramnegativa
Vad medför mobila genetiska element gällande genetik?
Ökar den genetiska variationen och spridning av antibiotikaresistens
IS-element (insertion sequence)
- Gen som sitter mellan två inverterade repetitioner (50-100 baser) i genom eller plasmid
- Tnp (transposas) klipper ut eller replikerar till annan plats på genomet eller plasmid
- IS-element 700-1300 i baspar
- Kan byta plats mellan varandra (ex kan IS-element från plasmid integreras i genom)
Transposon
- 2000-100 000 baspar (kan utgöra stor del av plasmid)
- Sitter IS-element på ömse sidor, gener emellan dessa
- ex antibiotikaresistensgener som kan, str och bleo
Hur kan en transposon förflyttas?
Hur kan vi känna igen en transposon i genomet?
- Två möjligheter till förflyttning genom till plasmid eller plasmid till genom
- Utklipp och insättning på nytt ställe (konservativ)
- Kopiering från första till nytt ställe (replikativ)
- Tnp (transposas) känner igen målsekvens (10-15 baser), homolog rekombination och duplicering av målsekvens vilket gör att vi kan se vart i genomet transposonen sitter eftersom det emellan dessa då sitter identifierade IS-element och kanske väl kända gener
- Organism som fått basparsförändring i sitt genom (gäller ej plasmider)
Mutant
Vilka proteiner kan en punktmutation ge upphov till?
Vilka är de fem större mutationerna som kan ske?
- Deletion, duplikation, insertion, translokation, inversion
- Spontana mutationer (naturligt orsakade)
- Inducerade (framkallade) mutationer (strålning, kemikalier)
På vilket sätt kan strålning påverka cellen?
- Joniserande strålning (energirik med kort våglängd) – dödar celler
- röntgen och gamma
- Icke joniserande strålning – cellerna överlever med skador som cellen reparerar
- UV-strålning
Normalflora
- Har utvecklats i symbios med värdorganism
- Behövs som ett skydd för värdorganismen mot patogena mikroorganismer
Två typer, vilka?
- Transienter – mikroorganismer som kan överleva, men ej föröka sig (de som landar på oss och sedan nöts av)
- Residenter – mikroorganismer som dessutom kan föröka sig/kolonisera
Vilken typ av bakterie är vanligast på huden och varför?
Grampositiva bakterier (tjockare lager peptidoglykan och tål uttorkning bättre, gramnegativ har också yttre membran som är mer känsligt för uttorkning)
- Hudflora påverkas av omgivning, unga har mer mångfald och fler potentiellt patogena mikroorganismer, personliga hygienen, geografi, hur vi lever osv
- Hur skyddar huden mot patogena mikroorganismer?
- Mekanisk nötning
- Torrhet
- Näringsfattigdom
- Låg temperatur
- Svagt sur (pH <7), bakterier trivs ofta bättre högre (7,2-7,4)
- Normalfloran (optimum kring 36-38 grader)
- G- mer känsliga
Munhåla
- Komplex och variationsrik miljö; slemhinnor, tänder, tunga och saliv
- Saliven: salter, spårämnen, enzymer
Antimikrobiell aktivitet genom framför allt två enzymer, vilka och funktion?
Ytterligare två mekaniska antibakteriella mekanismer?
- Lysozym, (påverkar cellvägg) – bryter beta(1,4)-bindingar mellan N-acetylglukosamine (G) och N-acetylmuraminsyra (M)
- Laktoperoxidas – skyddar mot mikrobinvasion på slemhinnorna. Bildar tillsammans med H2O2 och Cl- ett starkt naturligt antibakteriellt system som kallas laktoperoxidassystemet
-
Mekaniska mekanismer
- Flöde genom saliven
- Nötning
Mag-tarm
- Flera olika miljöer, mest slemhinneklädda ytor
- Flora beroende av matvanor och ålder
Vilket pH och bakterier har magsäcken?
pH 2, få bakterier
Mag-tarm
- Flera olika miljöer, mest slemhinneklädda ytor
- Flora beroende av matvanor och ålder
Vilket pH och bakterier har tunntarmen?
pH 4-5, enterokocker, laktobaciller
Mag-tarm
- Flera olika miljöer, mest slemhinneklädda ytor
- Flora beroende av matvanor och ålder
Vilket pH och bakterier har tjocktarmen?
- Neutralt pH
- Fackultativa aneroba bakterier ex E. coli
- Strikta anaerober ex fusiforma bakterier som Bacteroides, Clostridium, Enterococcus
Vilket skydd mot patogener har vi överlag i mag-tarmkanalen?
- Lågt pH i magsäck, proteolytiska enzymer
- Snabbt flöde i tunntarm
- Rikhaltig normalflora i tjocktarm
- Slemhinna, tätt epitellager, sekret
- Organism som lever på eller i annan organism (värd), ofarlig eller inte
Parasit
Patogenicitet
Förmågan hos ex bakterie/parasit att orsaka sjukdom