frågor

Question 1

1) Det finns två grundläggande möjligheter/principer
när det gäller morfologisk diagnostik (mikroskopisk
undersökning av vävnad och celler). Den ena
möjligheten är att ta prov med en tunn nål och den
andra är att undersöka en vävnadsbit, exempelvis
tagen med en större nål (mellannål/grovnål) eller som
en biopsi. Beskriv vilka två principer som avses och
vad som skiljer dem åt beträffande möjligheter till
diagnostik. (2 p) (VT19 Ordinarie)

Answer 1

a) Svarsförslag: Principerna som avses är cytologisk
samt histologisk/histopatologisk undersökning.
Skillnaderna dem emellan är att man vid cytologisk
undersökning har enskilda celler och grupper av
celler för bedömning och kan inte avgöra dess
förhållande till strukturer i tumören, såsom
basalmembran och stroma. Histologisk
undersökning ger istället möjlighet till undersökning
av strukturen hos ett vävnadsprov. En cytologisk
undersökning ger således mer begränsade
möjligheter till diagnostik.

Question 2

2) Vilka två grundläggande morfologiska
undersökningsmetoder (mikroskopisk undersökning)
finns det, och vad skiljer dem åt beträffande
provtagning och undersökning av provmaterialet? (2
p) (HT19 Omtentamen)

Answer 2

cytologi och biopsi
cytologi- undersökning av enskilda celler, begränsning vid diganstoik ,då man ej kan se hur dessa celler för håller sig runt omgifninvingen som vid biopsis där man gör histologins undersökning , där man ser hur cellerna fräähåller sig
provgtangign cytoloigg- liten nål som tas in
medan vid bipsis en större bävvnads bit där alla vävnads lager är med

a) Svarsförslag: Histologisk/PAD och cytologisk/CD.
PAD vävnad, provtagning svårare och mer invasiv
men som ger större möjligheter till olika
specialundersökningar, CD cytologi, som ofta
innebär ett mindre ingrepp men svårare för
patologen att avgöra korrekt diagnos och färre
möjligheter till specialundersökningar.

Question 3

3) Beskriv kortfattat skillnaden emellan invasiv cancer

och in situ cancer. (2 p) (VT18 Ordinarie)

Answer 3

cancer in siut. -är tumör som håller sig inom ej tränger ingoem bast membranet
medans invasiv. har trängt sig ingeom

a) Svarsförslag: In situ cancer begränsas av
basalmembran, basala/myoepitelia celler mot
omgivande stroma och kan inte sprida sig. Invasiv
cancer respekterar inte begränsningar enlig ovan
och kan sprida sig till sk fjärrlokaler.

Question 4

4) Vad är skillnaden mellan högt differentierad cancer
och höggradig cancer, är det någon skillnad? (1 p)
(VT18 Ordinarie)

Answer 4

högt diff - bening cancer form ,
höggradig cancer - maling cancer form där celler är lågt diff

a) Svarsförslag: Högt differentierad är en cancer som
har större likheter med det normala jämfört med
höggradig som är ett annat ord för lågt differentierad
cancer.

Question 5

5) Maligna tumörer sprider sig företrädesvis antingen
hematogent eller lymfogent, vilka typer av tumörer
sprider sig företrädesvis på det ena respektive andra
sättet? (2 p) (VT18 Ordinarie)

Answer 5

a) Svarsförslag: Carcinom lymfogent, sarkom

hematogent.

Question 6

6) Tumörbegreppen stadie och gradering är viktiga för
behandlingen. Förklara skillnaden mellan
tumörstadie och tumörgrad. (3p) (VT19 Omtentamen)

Answer 6

a) Svarsförslag: Tumörgradering grundar sig på
morfologiskt tumörutseende, grad av atypi och
pleomorfism etc. Stadieindelning är hur stor
tumören är, hur djupt den växer och relaterar sig till
omgivningen etc (TNM).

Question 7

7) Korrekt medicinsk terminologi är viktigt för att man
inte ska missförstå och göra felaktiga bedömningar i
behandling och handläggning av olika
sjukdomstillstånd. Tumör och neoplasi är två
begrepp som står nära varandra men ändå beskriver
olika saker, förklara vad respektive begrepp betyder
och skillnaden dem emellan. (2 p) (HT19 Ordinarie)

Answer 7

tumör betyder svullnad,
Neoplasi - är förstadie till cancer där det förekommer pleomofrissm och kärnatypi

a) Svarsförslag: Med tumör menas enbart en ”knöl”
som exempelvis kan utgöras av en
vävnadshyperplasi, hematom eller neoplasi och är
ett mycket vidare begrepp än neoplasi. Neoplasi
innebär en cellproliferation, ibland orsakad av
mutation. En neoplasi är således celler som förlorat
sin normala tillväxtreglering, teoretiskt ursprungna
ur en cell /en liten grupp av celler med samma
genom.

Question 8

8) Vilka huvudsakliga spridningsvägar finns för

maligna tumörer? (2p) (VT19 Omtentamen)

Answer 8

a) Svarsförslag: Lymfkärl (lymfogen), blodkärl
(hematogen), direktspridning/implantation
(bukhålan)

Question 9

9) Man kan i stora drag tala om tre huvudsakliga
mekanismer/spridningsvägar för hur maligna tumörer
sprider sig till andra organ/strukturer. Beskriv
översiktligt vilka dessa tre spridningsvägar är. (2p)
(HT20 Ordinarie)

Answer 9

via blodkärl
via lymfan
ut i fria bukhålan

a) Svarsförslag: Implantation, ibland i peritoneum,
pleura. Lymfogen, vanligaste för carcinom.
Hematogen, företrädesvis sarkom (Direktöverväxt)

Question 10

10) Identifiering av mutationer i tumörceller är en viktig
analysmetodik vid cancerforskning och klinisk
tumördiagnostik. Den förhärskande tekniken har varit
s.k. Sangersekvensering. Beskriv kortfattat
principerna bakom den metodiken att identifiera
mutationer. (2p) (HT20 Omtentamen)

Answer 10

a) Svarsförslag: Den gen eller det gensegment som
skall sekvenseras kopieras med PCR primers så att
en PCR produkt erhålls (för att få tillräcklig mängd
DNA-molekyler) och det är den som sedan
sekvenseras. Därefter används en
sekvenseringsprimer för den ena av DNA
strängarna för att kopiera PCR produkten,
tillsammans med naturliga nukleotider och fyra s k
dideoxynukleotider (dessa saknar en OH-grupp i
sockrets 3’ –position), som vardera bär på en
fluorokrom för detektion. När dideoxynukleotiden
inkorporeras i kopieringen kan inte extensionen
fortsätta och den avstannar. Slumpmässigheten av

att inkorporera en vanlig eller en dideoxynukleotid
vid extensionen gör att när PCR reaktionen
avslutats har det genererats DNA kopior av den ena
DNA strängen som har avslutats med en
dideoxynukleotid för varje nukleotid i sekvensen.
Varje dideoxynukleotid har sin egen fluorkrom och
emitterar ljus med olika våglängd. Hela
sekvenseringsreaktion separeras med kapillär
gelelktrofores och passerar mot slutet ett fönster där
exitation av fluorokromen sker och våglängden hos
det emitterade ljuset registreras. Korta DNA
fragment rör sig snabbast genom kolonnen och
detekteras först och emissionsvåglängden
registreras. Varefter elforesen fortgår och DNA
fragmenten passerar efter storlek och vilken
dideoxynukleotid som avslutat fragmentet erhålls
en ”färgkod” (emisionsvåglängd) som passerat och
representerar DNA sekvensen. Den sekvensen
jämförs med normalsekvensen som finns
katalogiserat i en databas (DNA-bank).

Question 11

3) Ärftliga genmutationer som ökar risken för cancer
handlar ofta om gener som är tumörsuppressorer,
dvs de har recessiv karaktär på cellulär nivå. I en
släkt med ansamling av cancer är ärftlighetsmönstret
oftast autosomalt dominant. Förklara hur ärftliga
mutationer i tumörsuppressorgener kan ge upphov
till ett dominant ärftlighetsmönster i vad gäller
predisposition för cancer (2 p) (VT18 Ordinarie)

Answer 11

vid mutation i tumör supressor generera , kärvs det en mutaiotn till för att cancer ska utveklckvas, på cellulär nivåer är det recessivt
Men pga miljöfaktorer och att sannolikheten för att en miutaiotn ska ske på den orsak alleleen är så stor
blir nedärvningen en domnninat mönster , pga att personerna är redan genetisk presdidspisnerad för cancer

a) Svarsförslag: För att bidra till cancerutveckling
behöver en tumörsuppressors båda genkopior
inaktiveras (i samma cell). För en individ som bär på
en ärftlig mutation är ena genkopian inaktiverad i
alla celler redan vid födseln och somatisk
inaktivtering av endast en genkopia är tillräcklig för
att tumörsuppressorns funktion ska gå förlorad.
Detta är mer sannolikt än två somatiska händelser
och därmed finns den ökade predispositionen för
cancer. Ärftlighetsmönstret blir dominant därför att
det räcker att man ärver mutationen från en förälder
för att man ska drabbas av ökad risk. Varje
generation i släkten drabbas därmed (om inte
penetransen är för låg).

Question 12

1) Utvecklingen av en tumör orsakas vanligen av
samverkan mellan arv och miljö. Genom att vi ärver
en viss variant av en gen kan vi bli genetiskt
predisponerade för olika sjukdomar, t ex cancer.
Begreppet miljö innefattar en mängd olika typer av
omgivningsfaktorer i samhället. Ange fyra
indikationer på att miljöfaktorer är involverade i
carcinogenesen (2 p) (VT18 Ordinarie)

Answer 12

a) Svarsförslag: Variation i cancerfrekvens mellan
länder. Migration ändrar cancermönstret hos
populationen. Exponering kopplad till ökad
cancerförekomst, ex UV – hudcancer, rökning –
lunga. Tvillingstudier.

Question 13

2) Intracellulära signalvägar kopplade till
tillväxtfaktorreceptorer är ofta överaktiverade i
samband med cancerutveckling. Ge exempel på två
sådana signalvägar, och för var och en av dem: ge
exempel på två olika genförändringar som kan bidra
till överaktivering av signalvägen och
cancerutveckling (3 p) (VT18 Ordinarie)

Answer 13

RAS
a) Svarsförslag: Två exempel är signalkedjorna MAP-
kinasvägen och PI3K/Akt-vägen (det finns förstås

flera). I båda fallen kan det handla om mutation eller
amplifiering av en gen som kodar för en

tillväxtfaktorreceptor. Mutation av RAS- eller RAF-
gener kan ge konstitutiv aktivering av MAP-
kinasvägen. Aktiverande mutation av PIK3 eller

inaktiverande mutation av PTEN ger ökad aktivering
av den andra signalvägen.

Question 14

4) Vid tumörbildning aktiveras vissa gener (så kallade
onkgener) och stimulerar då cellproliferation. Beskriv
tre olika genetiska förändringar i en tumörcell som
kan leda till en aktivering av onkogener. (3 p) (VT18
Omtentamen)

Answer 14

transkolokaitkon av filadefli genene - där BCL och arb hamnar på samma sidan vilket leder till obegärnas cellpriliferaiotn

a) Svarsförslag:
o Translokation: Förflyttning av en gen så att den
hamnar under regulatorisk kontroll av en annan
gen som uttrycks i stora mängder i cellen. Då
kommer den translokerade onkgenen (av det
normala proteinet) att överuttryckas både
mängdmässigt och temporalt.

o Genamplifiering: Vid replikation under
celldelningen kan duplikationer av genen
uppträda som gör att den överuttrycks (får en
förstärkt effekt).

o Mutationer i promotorregionen som gör att
transkriptionsfaktorer (som normalt sett inte
reglerar genen) transkriberar onkgenen så att
mängden protein (och den funktion som
proteinet har) överproduceras. Mutation som
förändrar aminosyrasekvensen i genen och
proteinet blir mer aktivt än den icke muterade
varianten.

Question 15

5) Cancer är en genetisk sjukdom som huvudsakligen
orsakas av predisponerande och somatiska
genetiska förändringar hos de drabbade cellerna.
(VT20 Omtentamen)
a) Även andra s.k. epigenetiska förändringar kan
bidra till utvecklingen av en tumör. Definiera vad en
epigenetisk förändring är. (1p)
b) Ge två olika exempel på epigenetiska förändringar
och förklara mekanistiskt hur de bidrar till
tumörutveckling. (2p)

Answer 15

förändring i dna uttrycket , inte själva mutaitoneneer utan förändring i om vissa gener ska tystas ner eller uttryckas mer

a) Svarsförslag: Epigenetiska förändringar ändrar
cellens genexpression utan att strukturellt (via olika
sorters mutationer) förändra generna.
b) Svarsförslag: Hypermetylering av cytosin i
promotorregionernas CpG öar kan förändra
genexpressionen för den specifika genen och oftast
nedreglera genutrycket. Histonmodifieringar (framför
allt H3) kan resultera i en chromationföränring som
gör att viktiga gener inte blir tillgängliga
förtranskription eller att de överuttrycks och
genuttrycket förändras. Uttrycket av mikro RNA,
som kan både minska/öka uttrycket av andra gener
som bidrar till t ex cellproliferation, genomisk
instabilitet.

Question 16

6) De flesta gener som är kritiska för uppkomsten av
tumörer drabbas av mutationer som antingen

resulterar i ”gain-of-function (GoF)” eller ”loss-of-
function (LoF)” för proteinet. (HT20 Omtentamen)

A) Förklara vad som menas med begreppen GoF och
LoF. (2p)
B) Beskriv mekanismerna för att åstadkomma GoF
och LoF. (2p)
C) För varje mekanism, ange ett exempel på en gen
som påverkas på detta sätt. (2p)

Answer 16

a) Svarsförslag: Gain of function: Mutationen resulterar
i att proteinet har/får en ökad aktivitet jämfört med
den normala cellen. Exempel:
o Mutation i den kodande sekvensen förändrar
proteinets aminosyre (aa) sammansättning och
proteinets aktivitet ökar. Ex K-ras, PI3 kinas
o Genamplifiering, under replikationsprocessen
kopieras samma gen flera gånger, så att cellen
innehåller flera kopior av genen (normal aa
sammansättning) som produceras i en ökad
mängd ex. EGFR, Met
o Promotor mutation, som gör att transkriptionen
blir mer effektiv och fler mRNA kopior av genen
produceras och resulterar i en ökad mängd av
det normala proteinet. TERT (telomerasgenen)
o Kromosomtranslokalisation, resulterar i att en
gen överuttrycks (jfr promotormutation) C-myc
efter translokation med IgH genen eller så kan
translokationen resultera i att två
gener ”kombineras” så att cellen får ett
fusionsprotein vars aktivitet är ökad (t ex genom
stabilisering och minskad nedbrytning) bcr-abl
(philadelphiakromosomen)
b) Svarsförslag: Loss of function: mutationen resulterar
i att proteinets aktivitet/funktion försvinner eller
upphör, t ex hos s k tumörsuppressorgener. Det är
väldigt vanligt att vi bär på s.k. recessiva mutationer
och där genens funktion upprätthålls av den
kvarvarande friska allelen. Exempel:

o För att båda allelernas aktivitet skall upphöra
krävs mutationer i båda allelerna i samma cell.
o Kan ske med punktmutation i den friska allelen
hos en person som är bärare av en muterad
tumörsupressorgen. Ex. APC, p53
o Det vanligaste är dock att den andra omuterade
friska allelen ”förloras” under cellreplikation via
olika genetiska mekanismer: non-disjunction,
interstitiell deletion, gene conversion. Ex. Rb,
p53

Question 17

7) Mutationer inom onkogener och
tumörsuppressorgener spelar en viktig roll i
carcinogenesen. (VT21 Ordinarie)
A) Vad menas med begreppen onkogen och
tumörsuppressorgen? Beskriv kort deras funktion
och hur mutationer inom dessa gener kan bidra till
carcinogenesen. (2p)
B) Ge exempel på en onkogen och en
tumörsuppressorgen! (1p)
C) Vad är skillnaden mellan förvärvade mutationer
och nedärvda mutationer? (2p)

Answer 17

a) Svarsförslag: Onkogener är gener som genom
aktiverande mutationer eller amplifering ge upphov
till kontinuerlig signalering och proliferation inom
den drabbade cellen. Tumörsuppressorgener
reglerar och begränsar celldelning och proliferation
och kan delvis reparerar DNA-fel som uppstår i
cellen, inaktiverande mutationer inom
tumörsuppressorgener kan leda till bortfall av
suppressorfuntionen därmed ge upphov till

okontrollerad proliferation eller bristande DNA-
reparatur.

b) Svarsförslag: Onkogen: KRAS, BRAF, EGFR.
Tumörsuppressorgen: p53, BRCA, APC, MMR
proteiner.
c) Svarsförslag: Förvärvade mutationer – mutationer
som uppkommer under livstiden och uppstår
spontant i kroppen, enbart en del av kroppens celler
uppvisar denna mutation. Kallas även för
sporadiska mutationer. Nedärvda mutationer –
mutationer överförs till barnet från sina biologiska
föräldrar, mutationerna finns i alla celler av kroppen,
även i de embryonala könscellerna och kan därmed
ärvas till nästa generation.

Question 18

8) Det finns ett antal särdrag och förmågor hos
cancerceller, ofta benämnda ”hallmarks of cancer”,
som är utmärkande i jämförelsen med normala celler
i en vävnad. Ett av dessa kännetecken är förmågan
till invasion och metastasering, men denna förmåga
kan i sig relateras till andra ”hallmarks”. Välj 3
andra ”hallmarks” och förklara hur var och en av
dem kan bidra till metastaseringsprocessen. (6 p)
(HT18 Ordinarie)

Answer 18

a) Svarsförslag: Motstå celldöd/apoptos. Celler som
frigör sig från sin normala miljö (cellförband genom
celladhesion) behöver motstå anoikis, en form av
apoptos. Det gäller också för cellerna att överleva i
blodbanan och i den nya miljö som bildar grunden
för metastasen. Befrämja angiogenes.
Cancercellernas direkta eller indirekta inducering av
angiogenes förkortar spridningsvägen till kärl och
underlättar sannolikt också intravasering.
Undkomma attacker från immunförsvaret. Spridda
cancerceller löper risken att bli dödade av
immunceller då de kan uppfattas som
kroppsfrämmande. Gränslös replikationsförmåga.
Celler med denna förmåga uttrycker telomeras och
denna egenskap kan finnas tillsammans med andra
stamcellsliknande egenskaper. Dessa behövs för att
en cancercell ska kunna ge upphov till en metastas
vars celler uppvisar en viss grad av differentiering,
vilket gör att metastasen kan bära histologiska drag
som liknar primärtumörens

Question 19

9) Ett ”Hallmark of Cancer” är att tumörcellerna
utvecklar ett försvar mot individens immunsystem.
2018 belönades två forskare med Nobelpriset i
medicin för den upptäckten och hur en ny
behandlingsprincip mot vissa cancersjukdomar,
malignt melanom och metastaserande lungcancer,
kan bota patienterna. (HT18 Omtentamen)
a) Hur inaktiverar tumörcellerna immunsystemet för
att kunna fortleva? (2p)
b) Förklara behandlingsprincipen! (2p)

Answer 19

a) Svarsförslag: Aktivering av T-cell receptorer sker
genom att ”non-self” strukturer binder till dessa
receptorer (presenteras av APC). Det krävs också
en aktiverande receptor på T-cellen. Denna
aktivering hämmas av CTLA-4 som negativt reglerar
T-cell aktiveringen (fungerar som en broms). Den
andra mekanismen är att tumörcellen eller APC
producerar en molekyl som binder till PD-1 (PD-1L)
och hämmar T-cellens funktion mer direkt. Båda
mekanismerna hämmar alltså cytotoxiska T-cellers
funktion att känna igen ”non-self” inklusive
tumörcellerna, som då undgår att kännas igen och
elimineras av immunsystemet
b) Svarsförslag: Genom att behandla tumörpatienter
med antikroppar mot CTLA-4 och PD-1 så
blockeras deras hämmande funktion och T-cellerna
kan attackera tumörcellerna.

Question 20

10) Cancer är en flerstegsprocess där genetiska
förändringar i den växande tumörcellsklonen bidrar
till tumörbildningen. Ge exempel på förändringar i
fem olika ”Hallmarks” och förklara hur de bidrar till
tumörbildningen. (6 p) (VT20 Ordinarie)

Answer 20

a) Svarsförslag: se tentamensdokument där alla olika
alternativ samt förklaringar inkluderas på 3 A4
(Alternativen: Konstitutiv signallering av proliferation
(onkgener). Motstå (programmerad) celldöd med
apoptos (autofagi, nekros). Utebliven kontroll av
tillväxthämning (suppression). Stimulerad
angiogenes. Replikativ odödlighet genom
uppreglering av telomeras. Undvikande av
immunförsvar. Förändring av cellmetabolismen.
Aktivering av cellinvasion och metastasering.
Genomisk instabilitet och hypermutationer.
Bibehålla proliferativ signalering genom mutation i
BRAF. Nedreglering av tillväxtsuppressorer så som
p53. Uppreglering av TERT-genen för att möjliggöra
replikativ oändlighet. Ökat uttryck av antiapoptotiska
proteiner för att motstå apoptos. Ökat uttryck av
VEGF som inducera angiogenes.)

Question 21

11) Ett kardinaltecken för tumörceller är att de
prolifererar okontrollerat och att den cellulära
metabolismen förändras till så kallad aerob glykolys
(Warburg effekten).
A) Vad innebär denna metabolismförändring? (3p)
B) Förklara hur förändringen av metabolismen kan
gynna progressionen av en tumör? (3p)

Answer 21

a) Svarsförslag: Glykolysen producerar pyruvat och
därefter mjölksyra (laktat). Normalt och vid tillräckligt
syretryck i cellen produceras från glukos pyruvat
som går in i mitokondrien och ger ~36 ATP. Vid
aerob glykolys produceras pyruvat, men som
metaboliseras till laktat trots god syrgastillgång, så
pyruvat går inte in i mitokondrien och fortsätter inte
att metaboliseras med oxidativ fosforylering.
b) Svarsförslag: Under glukosnedbrytningen
produceras en rad metaboliter och dessa är
utgångsmaterial för nysyntes av aminosyror,
nukleotider och fettsyror. Alla dessa komponenter är

nödvändiga för att nya celler skall bildas och att
tumörcellerna kan proliferera.

Question 22

1) Maligna tumörer sprider sig företrädesvis antingen
hematogent eller lymfogent, vilka typer av tumörer
sprider sig företrädesvis på det ena respektive andra
sättet? (2 p) (VT18 Ordinarie)

Answer 22

a) Svarsförslag: Carcinom lymfogent, sarkom

hematogent.

Question 23

2) Vid invasion och metastasering till annan vävnad
ingår en komplicerad och strikt kontrollerad process
som kallas EMT (epitelial-mesenkymal-transition).
Vad menas med EMT och ange åtminstone två
cellulära egenskaper som är förknippade med EMT
vid metastasering. (3 p) (HT18 Ordinarie)

Answer 23

a) Svarsförslag: En process som beskriver hur
transformerade celler kopierar normal embryonal
morfogenes och sårläkning för att invadera och
sprida sig till annan vävnad. Det innebär aktivering
av ett set transkriptionsfaktorer (Snail, Slug, Twist,
Zeb) och som resulterar i bl a: Förlust av adherens
junction som håller ihop celler, cell-cell
kontaktinhibition försvinner (t ex E-cadherin
expression minskar), Förändringar i cellskelett och
ökad cell mobilitet (Uttryck av matrix nedbrytande
enzymer som olika metalloproteaser, cathepsiner,
kollagenaser etc)

Question 24

3) Mekanismerna för tumörspridning är ofullständigt
känd. Två förhärskande teorier om hur
tumörspridning går till och som inte behöver utesluta
varandra existerar. Vilka är dessa två teorier?
Förklara den grundläggande principen för båda
teorier! (4 p) (HT18 Omtentamen)

Answer 24

a) Svarsförslag:
o Anatomisk-mekanisk: Metastaseringslokalen
följer blod- och lymfflöden när förändringar i
tumörcellens egenskaper gör så att de kan bryta
cellbarriärer och växa in i kärl och transporteras

vidare för att slutligen ”fastna” i tunna icke-
specifika organkapillärnät och etablera en

tillväxtlokal. Det första organet som
tumörcellerna träffar på är också den principiella
platsen för metastasen.
o ”Seed and soil”: Tumörceller som bryter
fysiologiska barriärer, utsöndrar biologiskt aktiva
ämnen, tillväxtfaktorer som påverkar
mottagarceller (i mikromiljön, kan vara
fibroblaster, speciella makrofager etc) att
utsöndra faktorer som gynnar etableringen av
metastaser. Interaktionen mellan tumörceller
och mikromiljön är tvåvägs och specifik för varje
tumörcellstyp och avgör var metastaserna
lokaliseras.

Question 25

4) Man kan i stora drag tala om tre huvudsakliga
mekanismer/spridningsvägar för hur maligna tumörer
sprider sig till andra organ/strukturer. Beskriv
översiktligt vilka dessa tre spridningsvägar är. (2p)
(HT20 Ordinarie)

Answer 25

a) Svarsförslag: Implantation, ibland i peritoneum,
pleura. Lymfogen, vanligaste för carcinom.
Hematogen, företrädesvis sarkom (Direktöverväxt)

Question 26

1) Kemoterapi ger ofta svåra biverkningar. Dessa
varierar från att vara potentiellt livshotande till att
vara kosmetiska. (HT18 Omtentamen)
a) Ange fyra vanligt förekommande biverkningar av
kemoterapi (2 p)
b) Vilken typ av biverkning måste följas noga och är
dosbegränsande? (1p)

Answer 26

a) Svarsförslag: benmärgshämning,
illamående/kräkningar, alopeci, diarré, förstoppning,
mukosit.
b) Svarsförslag: benmärgshämning/immunsuppression

Question 27

2) Ett ”Hallmark of Cancer” är att tumörcellerna
utvecklar ett försvar mot individens immunsystem.
2018 belönades två forskare med Nobelpriset i
medicin för den upptäckten och hur en ny
behandlingsprincip mot vissa cancersjukdomar,
malignt melanom och metastaserande lungcancer,
kan bota patienterna. (HT18 Omtentamen)
a) Hur inaktiverar tumörcellerna immunsystemet för
att kunna fortleva? (2p)
b) Förklara behandlingsprincipen! (2p)

Answer 27

a) Svarsförslag: Aktivering av T-cell receptorer sker
genom att ”non-self” strukturer binder till dessa
receptorer (presenteras av APC). Det krävs också
en aktiverande receptor på T-cellen. Denna
aktivering hämmas av CTLA-4 som negativt reglerar
T-cell aktiveringen (fungerar som en broms). Den
andra mekanismen är att tumörcellen eller APC
producerar en molekyl som binder till PD-1 och
hämmar T-cellens funktion mer direkt. Båda

mekanismerna hämmar alltså cytotoxiska T-cellers
funktion att känna igen ”non-self” inklusive
tumörcellerna, som då undgår att kännas igen och
elimineras av immunsystemet
b) Svarsförslag: Genom att behandla tumörpatienter
med antikroppar mot CTLA-4 och PD-1 så
blockeras deras hämmande funktion och T-cellerna
kan attackera tumörcellerna.

Question 28

3) Taxol är en naturprodukt som kan utvinnas från
granbark. Taxol är ett potent läkemedel med goda
effekter vid bl.a. bröstcancer. Substansen är en s.k.
mitoshämmare. Vilken är verkningsmekanismen för
taxol? Taxol binder till ett cellulärt protein, vilket?
(1p) (HT18 Omtentamen)

Answer 28

a) Svarsförslag: tubulin, taxol stabiliserar mikrotubuli
och förhindrar separation av kromosomer under
mitos.

Question 29

4) Antimetaboliter används sedan många år för att
behandla cancersjukdomar. Gemcitabine är ett
exempel på en antimetabolit som används för
behandling av t.ex. pancreascancer. Vad är
gemcitabine för typ av molekyl? (1p) (HT18
Omtentamen)

Answer 29

a) Svarsförslag: en nukleosidanalog

Question 30

5) Din patient är storrökare med svår hosta och
behandlas med Acetylcystein (200 mg, 1 tablett 3
gånger dagligen). Nu har man även funnit en tumör
som komprimerar en huvudbronk i vänster lunga och
man beslutar att tumören ska strålbehandlas.
Avdelningssköterskan undrar om den slemlösande
behandlingen med Acetylcystein (en antioxidant) ska
avbrytas under strålbehandlingen. (VT19
Omtentamen)
a) Beskriv hur strålbehandling skadar/dödar
celler.(2p)
b) Vilken effekt har Acetylcystein? (1p)
c) Vad svarar du på Avdelningssköterskans fråga
utifrån dina kunskaper? Motivera ditt svar. (2p)

Answer 30

a) Svarsförslag: Strålbehandling (joniserande strålning)

leder till produktion av fria radikaler som ger DNA-
skador och kan därmed leda till celldöd (apoptos

eller nekros).
b) Svarsförslag: Acetylcystein har en antioxidativ effekt
och har som främsta funktion att reducera
disulfidbryggor och motverka oxidativ stress.
c) Svarsförslag: Rent hypotetiskt skulle acetylcystein
kunna motverka effekten av strålning på tumörceller
då den som antioxidant kan minska mängden fria
radikaler och därmed reducera DNA-skadan. Även
andra svar med rimlig motivering kan ge poäng.

Question 31

6) Verkningsmekanismen för ”Cytostatika”
(kemoterapi) är ofta att direkt eller indirekt orsaka
DNA skador. (HT19 Omtentamen)
a) Ange tre (3) DNA-skadande mekanismer som
denna klass av läkemedel kan ge. (1,5p)
b) Varför är cancerceller känsliga för DNA skadande
agens? (1p)

Answer 31

a) Svarsförslag: alkylerare, topoisomerashämmare,
vissa typer av antimetaboliter
b) Svarsförslag: en stor andel cancerceller är i varje
enskilt ögonblick i S-fas. Replikerande DNA är mer
känsligt för DNA skador än icke-replikerande
(skadorna måste repareras relativt snabbt).

Question 32

7) Mikrotubulihämmare, exempelvis vincaalkaloider och
taxaner, binder till tubulin och stör deras funktion.
Förklara hur mikrotubulinhämmare orsakar död av
tumörceller (2p) (VT21 Ordinarie)

Answer 32

a) Svarsförslag: Mikrotubulihämmare som
vincaalkaloider binder till tubulin och hämmar
polymerisering av tubulin. Taxaner binder till tubulin

och hämmar depolymerisering av microtubuli. Som
ett resultat kan mitos inte ske och celldöd inträffar.

Question 33

8) Vad betyder målriktad terapi (”targeted therapy”) i
cancerbehandling? Ge exempel på en typ av
målriktadterapi som används i kliniken. (2p) (HT21
Ordinarie)

Answer 33

a) Svarsförslag: Använda läkemedel som specifikt
binder/hämmar cancerspecifika proteiner. Imatinib i
KML, TKI i lungcancer, herceptin i bröstcancer.

Question 34

9) DNA-skadande substanser används för att behandla
cancer. Exempel på sådana substanser är cisplatin,
irinotecan och doxorubicin. Dessa substanser skadar
DNA direkt (cisplatin) eller hämmar topoisomeraser
(irinotecan och doxorubicin). Effekterna av
behandlingen blir lite olika på cellulär nivå. (HT18
Ordinarie)
A) irinotecan och doxorubicin hämmar topoisomeras
I respektive topoisomeras II. Hur skiljer sig
verkningsmekanismerna mellan dessa två enzym?
Vilka likheter finns? (1p)
B) Behandling med cisplatin ger upphov till DNA
skador som är utspridda över genomet medan
topoisomerashämmarna ger upphov till DNA skador
som till större grad är lokaliserade till replikerade
DNA. Vad beror detta på? (2p)
C) Är det en fördel eller en nackdel att DNA skador
sker vid replikerande DNA (utifrån största möjliga
effekt på cancerceller)? Förklara! (1p)

Answer 34

a) Svarsförslag: topo I inducerar enkelsträngsbrott,
topo 2 dubbelsträngsbrott; båda enzymerna ligerar
sedan ihop DNAt.
b) Svarsförslag: topoisomeraser krävs för att minska
hur hårt DNA är ”tvinnat” i cellkärnan, topo-aktivitet
krävs framför allt vid DNA replikation, genom att
hämma topoisomeraser kommer därför DNA skador
preferentiellt lokaliseras till replikerande DNA.
c) Svarsförslag: det är en fördel. Det terapeutiska
fönstret för ”traditionell kemoterapi” är beroende av
skillnaden i proliferationshastighet mellan
tumörceller och de flesta normala celler.

Question 35

10) Kolorektalcancer behandlas ofta med antikroppen
cetuximab, som binder till epidermal tillväxtfaktor
receptor (EGFR). En genetisk undersökning görs
innan man behandlar kolorektalcancerpatienter med
cetuximab. Man vill försäkra sig om att mutationer
inte finns i en viss gen. (VT21 Ordinarie)
A) Vilken gen är det man undersöker? (1p)
B) Förklara varför eventuell förekomst av mutationer i
denna gen är viktig för behandlingssvaret. (2p)

Answer 35

a) Svarsförslag: KRAS (RAS)m
b) Svarsförslag: Ras proteinet är en signalmolekyl som
verkar nedströms om EGFR. Om Ras är
konstitutionellt aktivt (hela tiden påslaget) så ger
hämning av EGFR ingen effekt.

Question 36

11) Lynch syndrom kan tjäna som exempel på
carcinogenes i allmänhet (och carcinogenes i colon i
synnerhet men även i övre urinvägarna). Beskriv vad
som ligger bakom cancerutvecklingen hos patienter
med detta syndrom. (2 p) (VT19 Ordinarie)

Answer 36

a) Svarsförslag: Ärftlig mutation i en av fyra mismatch
repair (MMR)-gener (MLH1, MSH2, MSH6 eller
PMS2; mutation i MLH1 eller MSH2 är vanligast)
ligger bakom cancerutveckling hos dessa patienter.
Även förklaring av vad mismatch repair gener
gör/mekanistiskt resonemang ger poäng. Notera att
APC inte är Lynch, varför en förklaringsmodell
utifrån APC inte ger poäng.