Cell adaptation Flashcards
Vad är atrofi?
När sker det vid fysiologiska tillstånd ?
När sker det vid patologiska tillstånd ?
Vad är det som sker i cellen ?
Atrofi
Är när cellerna krymper i storlek på grund av att cellsubstansen minskar. När tillräckligt många celler minskar i storlek så gör det att organet krymper. Cellerna kan få sämre funktion, men de är inte döda.
Fysiologi
Åldrande och minskad endokrin stimulering. Även vanligt under:
· Embryologi där vissa strukturer tillbakabildas
· Efter graviditeten där livmodern minskar i storlek
· Åldrande, så som muskelmassa
Patologiska
· Nedsatt belastning (”workload”) exempelvis om man ligger i en säng för länge
· Förlorad/minskat innervation (nervförbindelse till muskler, hud och organ)
· Förlorat/minskat blodflöde
o Ischemi pga långsam minskning ger atrofi (oftast)
o Snabb minskning leder till nekros (oftast)
o Minskad näring leder till självnedbryning för att få näring
· Förlorad endokrin stimulans (hormoner)
· Tryck på grund vävnadskompression
Ett exempel på detta är binjurebarks atrofi |P|
Mekanism
· Proteinsyntesen förändras
· Cellulära proteiner minskar pga. ubiquitin ökar. -> proteinnedbrytning
· Autofagi kan ske, vilket är när cellen äter av sig själv för att få näring. -> elimination av organeller
- Uppreglering av gener involverade i proteinnedbyrnitng, ubiqutin ligaer, och autofagi.
- Ökad apoptos
Vad är Hypertrofi ?
När sker det vid fysiologiska tillstånd ?
När sker det vid patologiska tillstånd ?
Det betyder att cellerna ökar i storlek och får då ökad funktion. Sker mest i celler som har begränsad/ingen förmåga att genomgå celldelning. Det kan ibland ske tillsammans med hyperplasi.
Fysiologiskt
· Beror på ökat funktionellt behov, såsom skelettmuskler vid träning.
· Stor fysiologisk förstorning/utvidgning av uterus (livmodern) under graviditet pga. att östrogen stimulera den glatta muskulaturen både till hypertrofi och till hyperplasi.
· Hjärtmuskel kan undergå endast hypertrofi eftersom dess förmåga att dela sig är liten.
Patologiskt
· Vid hypertension (högt blodtryck) eller valva aortasjukdomar. Eftersom muskeln måste pumpa mot ett hårdare tryck och då krävs större hjärtmuskelceller.
● [Kliniskt] Hypertrofi av hjärtmuskeln till följd av kronisk hemodynamisk påfrestning (påfrestan på mekanismerna bakom blodcirkulationen), vilket leder till kraftig förtjockning av kammarväggen.
Vad är skillnaden mellan cellhypertrofi och vävnadshypertrofi ?
Cellhypertrofi vs vävnadshypertrofi
Cellhypertrofi innebär enbart en ökning av cellstorlek. Vävnadshypertrofi innebär både en cellökning och cellstorleksökning! OBS! Viktigt att observera skillnaderna mellan dessa!
Mekanismer vid hypertrofi ?
3 effektor mekanismer ?
2 viktiga triggers i hjärtat som styr hypertrofi
Mekanismer
Mekaniska stretch receptorer triggas vid ökad ”workload” och där med producerar tillväxtfaktorer och agonister (binder till receptor och ger respons). Tillväxtfaktor såsom TGF-beta och IGF-1. Vasosubstanser som aktiverar signaler till cellen, exempel är adrenalin agonister, endotelin-I och angotensin II.
Effektor mekanismerna är bland annat:
· Cellulära proteiner som inhiberar hypertrofi minskar pga. ubiquitin ökar.
· Effektivare translation
· Mer transkription av nödvändiga proteiner
Mekanismerna för hypertrofi i hjärtat drivs av minst två signaler. Mekaniska triggers, såsom utstretchning, och trofiska triggers, såsom aktivering av α-adrenerga receptorer. Dessa stimuli leder till induktionen av ett antalgener som i sin tur stimulerar proteinsyntes inklusive growth factors (GF) och strukturella proteiner. Hypertrofin når till slut en gräns bortom vilken den ökade muskelmassan inte längre kan kompensera för den ökade bördan. Detta kommer i hjärtat att i slutändan leda till hjärtsvikt.
Vad är Hyperplasi ?
När sker det fysiologiskt ?
När sker det patologiskt ?
Tillväxt i organ på grund av att antalet celler ökar. Sker i celler som kan genomgå celldelning. Kan vara både patologisk och fysiologisk och i båda fallen så är det stimulans av tillväxtfaktor som avgör.
Viktigt att förstå att hyperplasi kommer gå tillbaka till normala om stimuli försvinner och att detta inte är cancer, men kan bli.
Fysiologiskt
· Hormonell: Glandulära epitel på kvinnas bröst påverkas under pubertet och graviditeten. Uterus påverkas vid graviditet.
· Kompensation: Vilket är när vävnad växer efter man tagit bart/förlorat en del av den. Efter man opererat bort en bit av levern så kommer levern redan efter 12 timmar börja återskapa sig – för att tillslut helt bli återbildad. Detta beror på att leverstamcellerna ofta är i GO fas och sedan med hjälp av tillväxt stimuli och inhibitorer kan stänga av och på sin delning
Patologi
När man pratar om prostatahyperplasi så pratar man om BPH (benign prostatahyperplasi). Hela prostatan ökar ungefär lika mycket i storlek. Små hyperplastiska noduler kan forma inne i övergångs zonen. Dessa kan trycka på urethran vilket gör det svårare för urinen att passera igenom den.
|Kliniskt| Förutom att känna storlek på prostata så mäter man PSA, prostataspecifikt antigen i blodet. PSA är ett protein som gör spermien mer vattenlöslig vilket hjälper den att simma. Vid förstorad prostata så kommer PSA vara högre pga. mer PSA läcker ut i blodet. PSA är alltså inte en indikation på cancer, utan endast förstorad prostata. Där ref är <3 microgram/liter. Vid test gör man även tidsmiktionen vilket innebär att man tar tid på hur många sekunder det tar att kissa den första decilitern av en större urinportion.
Vad är BPH?
Vad kan man se histologiskt?
Vilka indikationer kan man se kliniskt ?
|Patologi|
När man pratar om prostatahyperplasi så pratar man om BPH, Benign prostatahyperplasi, eller godartad prostataförstorning. Detta är i simplaste termer en stor massa celler som gör att prostatan växer i storlek, men de är inte cancer. Synoym till diagnosen är nodulär prostatahyperplasi eftersom tillväxterna visar sig som nodulära strukturer. Då detta sker så klämmer den förstorade prostatan på urinröret vilket gör att man inte kan kissa ut allt urin (residualvolymen ökar), viket leder till att man måste gå på toaletten mycket oftare.
Histologiskt kan man observera:
- Flerskiktad epitelstruktur
- Flertalet celler i stromat
- Ökat antal körtlar som ligger nära varandra
- Stökig struktur??
|Kliniskt|
Förutom att känna storlek på prostata så mäter man
PSA, Prostataspecifikt antigen i blodet. PSA är ett enzym som klyver portioner till sekretet som sperman
behöver. Vid åldrade (och där med förstorning av prostatan), samt vid cancer, prostatit (inflammation), eller
vid BPH så kommer PSA vara högre pga. att mer PSA läcker ut i blodet.
PSA är alltså inte en infektion på cancer, utan ändast förstorad prostata. Där referensvärdet är < 3 microgram/liter. Dock så är lågt/normalt förhöjt ett tecken på ej cancer. Vid test gör man även tidsmiktionen och blåstömningsförmåga.
Vad är metaplasi ?
När sker det fysiologiskt ?
När sker det patologiskt ?
Mekanismer som ligger bakom ?
Metaplasi
Metaplasi innebär transformation av en viss differentiation till en annan differentierad celltyp oftast på grund av genetisk reprogrammering av cellerna. Det är en reversibel förändring av celltyp där den nya celltypen tål stressen bättre än den tidigare cellen.
Fysiologiskt
Metapalsi av endocervix, vilket är när cellerna i endocervix går ifrån cylindriska till platta under puberteten.
Patologiskt
Epitel metaplasi kan ske vid rökning då det respiratoriska epitelet kan bytas ut mot skivepitel som står emot den irriterande och skadliga röken. Men mucos sekretionen och cilierna behövs för att skydda luftvägarna från skada och transportera bort irriterande partiklar. Det leder till att rökare oftare är sjuka.
Mekanismer
Ingen ändring sker hos de celler som redan finns. Istället sker en reprogrammering av stamceller där de nu kommer differentiera längs en ny pathway. Denna väg styrs av cytokiner, tillväxtfaktorer och komponenter i de extracellulära matrix.
Vad är dysplasi ?
Karektristiska drag ?
Varför kallas det för reversibelt ?
Höggradig och långrandig , vad innebär det ?
Dysplasi = Dysplasi innebär differentieringsstörning (mognadsstörning) och uppstår oftast i hyperplastisk eller metaplastisk epitel genom mutationer. Dysplastiskt uppvisar mikroskopiskt störd differentiering med ökning av celler, variation i cellernas form och storlek (pleomorfism), kärnatypi (ökad kärnstorlek, hyperkromasi) och förändrad inbördes ordning av cellerna/störd skiktning. Ofta ett förstadium till neoplasi. Till skillnad från neoplasi är dysplasi reversibel och vävnaden kan återgå till sitt normala tillstånd. Dysplasi är den tidigaste formen av pre cancerös vävnadsförändring.
Dysplasi kan ses som ett förstadie till neoplasi. En oordnad växt
som har olika karaktärsdrag:
● Oordnad tillväxt (proliferation av celler)
● Förlorad enhetlighet
● Avvikande cellutseende, atypi
● Avvikande kärnutseende (mörkare kärna, samt
kärnans storlek förhållande till cytosolen ökar)
● Huller om buller i tillväxt riktning
Anledningen till att det klassas som reversibelt är att cellerna kan dö och ersättas av normal vävnad.
Dysplasi kan klassas utifrån låggradig och höggradig dysplasi. Låggradig dysplasi innebär att man fortfarande kan hitta normala celler. Vid höggradig dysplasi har hela vävnaden ersatts av atypiska celler. Ett exempel där dysplasi kan förekomma är i cervix, vid en HPV infektion.
Vad är skillnaden mellan dysplasi och metaplasi?Ge exempel på metaplasi.
Metaplasi innebär att en redan differentierad celltyp kommer att transformeras och bilda en annan typ av differentierad celltyp som är mer anpassad efter stressoren som aktiverade adaptationen. Metaplasi innebär ofta en genetisk reprogrammering. Exempel på detta är skivepitelmetaplasi i perifera bronker hos rökare eller metapalsi av endocervix, vilket är när cellerna i endocervix går ifrån cylindriska till platta under puberteten
Dysplasi innebär en störning i mognadsprocessen och uppstår oftast i hyperplastisk eller metaplastisk epitel genom mutationer.
Beskriv mikroskopiskt utseende av metaplastiskt och dysplastiskt skivepitel
Metaplastiskt skivepitelet har samma mikroskopiskt utseende som normalt, differentierat/skiktat skivepitel.
Dysplastiskt skivepitelet uppvisar mikroskopiskt störd differentiering med ökning av celler, variation i cellernas form och storlek (pleomorfism), kärnatypi (ökad kärnstorlek, hyperkromasi) och förändrad inbördes ordning av cellerna/störd skiktning. Läs mer under Patologisk histologi.
Beskriv vad som skiljer atypi och dysplasi
Dysplasi är en renodlad neoplasi utveckling medans atypi är en beskrivning av hur något ser avvikande ut, en dysplasi har oftast atypiska celler, en atypi behöver inte vara neoplastisk. Exempel på detta reaktiv inflammatorisk atypi. Dysplasi: dysplasi i cervix CIN 1-3
Vad är anaplasi ?
Anaplasi = Betyder att cellerna inte alls liknar ursprungsvävnaden. Anaplasi är ett hallmark för malignitet.
1) Beskriv begreppet atrofi (definition, de två huvudgrupperna, ge fyra exempel på kliniska
tillstånd som karakteriseras av atrofi och de underliggande mekanismerna). (2 p) (HT17 Ordinarie)
Atrofi - cell degeneration.
atrofi i embryo fasen mellan fingrarna på fostret,
a) Svarsförslag:
o Definition: reduktion ett organs storlek genom reduktion av cell antal och/eller cellstorlek,
o Huvudgrupper: fysiologisk atrofi respektive patologisk atrofi,
o Kliniska tillstånd: tex funktionsnedsättning, nervskada, ischemi, tryckatrofi, nutritionsbrist,
förlust av hormonstimulus
2) Inom patologin använder man ibland begreppen atypi och dysplasi ”slarvigt” och ibland jämställer dem. Definitionsmässigt är det dock olika saker.
a) Beskriv kortfattat vad som skiljer dem åt.
b) Ge var sitt exempel på där dessa begrepp kan ses/användas (ett för atypi och ett för dysplasi). (2 p) (VT18 Ordinarie)
a) Svarsförslag: Dysplasi är en ”genuin” neoplasi/neoplasiutveckling, atypi är en beskrivning
av hur något ser avvikande ut, en dysplasi har oftast atypiska celler, en atypi behöver inte vara neoplastis.
b) Svarsförslag: Atypi: reaktiv inflammatorisk atypi.
Dysplasi: dysplasi i cervix CIN 1-3 (LSIL/HSIL).
3) Förändringar såsom hyperplasi, hypertrofi och metaplasi är vanligt förekommande begrepp inom patologisk histologi. Förklara kort vad metaplasi innebär och ge ett exempel på histologisk typ av metaplasi och var man kan se den. (2 p) (HT18 Ordinarie)
a) Svarsförslag: Metaplasi är när den för platsen ”ordinarie” celltypen ersätts av en annan
celltyp som normalt sett inte är förekommande på platsen. Ex. glandulär metaplasi i esofagus, skivepitelmetaplasi i glandulär cervixslemhinna, skivepitelmetaplasi i perifera bronker, intestinal metaplasi i ventrikeln. Fler exempel finns.
