Diagnostiska metoder Flashcards
Hur ställs en diagnos?
● Det VIKTIGASTE vid fastställandet av en diagnos är anamnesen (sjukdomshistoria), vilken innehåller patientens egna redogörelse för sina aktuella besvär. Anamnesen innefattar även uppgifter om tidigare sjukdomar, kroppsfunktioner m.m.
● Status - i vilket skick är patienten och är något synligt förändrat?
● Biokemiska analyser - Studerar molekyler och processer som förekommer hos patienten.
● Avbildande metoder - Hit räknas bland annat slätröntgen, DT, MR och ultraljud.
● Fysiologiska metoder - EKG, EEG, spirometri, arbetsprov med flera.
● Histopatologisk undersökning - Kolla i mikroskop
● Odling
Hur sätts referens intervall ?
REFERENSINTERVALL
För att veta vad som typer på sjukdom behöver man ha en referens över vad som är friskt. Denna referens kan skapas på fler olika sätt:
Learning by doing
Genom att lyssna på många hjärtan lär man sig hur ett friskt låter och kan då reagera när något avviker, eller genom att studer många lungröntgenbilder lär man sig hur en frisk lunga ser ut och noterar avvikelser hos en annan.
Provvärden
Genom att mäta en parameter på friska personer kan man skapa ett referensintervall, och på så vis se om ett värde avviker från de friska.
Hur analyseras kvantitativa variabler?
KVANTITATIVA VARIABLER
För kvantitativa variabler analyseras ett flertal, ofta 100-200, friska försökspersoner och värdena sammanställs. Av dessa värden kommer de mittersta 95% att kallas för referensintervallet, vilket innefattar medelvärdet +/- 1,96 SD OM värdena är normalfördelade.
Definitionsmässigt ligger 2,5% av de friska både under och över referensintervallet, men detta betyder INTE att de är sjuka.
Hur analyseras grupp och individ variation ?
vilket värde är bäst, tidigare värden för en individ eller referens taget från grupp ?, ge exempel
GRUPP OCH INDIVIDVARIATION
Variationen i en grupp är i princip alltid större än för en enskild individ, vilket belyser vikten av att jämföra med patientens tidigare värden (är nästan alltid bättre referens än ett referensintervall framtaget för en grupp).
Normal variation i en grupp(referens intervall)
- Medelvärde(grupp) +/- 1,95 SD
Exempelvis: Sjunker en man i B-Hemoglobin från 165 till 137 g/L (referensintervall för vuxna män: 134-170g/L) är detta sannolikt sjukligt trots att båda värdena är inom referensintervallet.
Vilka faktorer kan göra att det krånglar till med referens intervall ?
Hur kan man åtgärda detta ?
Många parametrar uppvisar en naturlig variation som kan försvåra skapandet av ett heltäckande referens intervall.
Kan bero på bla
- Kön
- Ålder
- Etnicitet
- Position i menstruationscykeln
- Graviditet
- Tid på dygnet
- Tid på året
Det som krånglar till det med referensintervall är att man har en ganska stor variation som kan bero på olika saker. Tittar man på kön så skiljer sig Hb mellan män och kvinnor, ålder så kommer man stiga i kolesterol när man blir äldre, man kommer få ett högre kreatinin när man blir äldre, olika etniska grupper har olika förekomst av olika mutationer och förekomst av olika sjukdomar så där kommer man också att skilja sig åt. Position i menscykeln och graviditet påverkar en rad olika hormoner, framförallt könshormonerna men även andra typer av parametrar. Tid på dygnet kan göra att värden skiljer sig jättemycket, mäter man kortisol på morgonen hos en patient kommer det vara 300-400 medan det på kvällen kommer vara ca 1/5 så högt. Även tid på året spelar roll, tar man ett D-vitamin på en person på hösten kommer det värdet att vara betydligt högre än om man tar prov på samma patient nästkommande vår då det värdet har sjunkit när solen inte lyser så mycket under vintern.
Lösas genom att skapa subgruperade intervall eller specificera förutsättningar för provtagningen :
- Köns och åldersberoedne referens intervall (som Hb)
- Morgonprov i fastande tillstånd (eliminerar dygnsvariationeens och kostens tillstånd )
- Referensintervall beroende på positition i menscykel eller graviditets status
Vad är besluts gärns?
Ge exempel på när det kan användas ?
- För vissa parametrar lämpar sig en beslutsgärns bättre än ett referens intervall.
- Olika åtgärder ska göras baserat på om provet visar ett värde under eller över gränsen.
- Baseras på stora epidemiologiska studier och expertgruppers konsensus!.
- Finns exempelvis- P- D-dimer, FP- Glukos
