föreläsning: kornea Flashcards
varför är hornhinnan viktig
transperens för ljusinsläpp
skyddar ögats inre strukturer, barriör
retroaktiv funktion 2/3 (fokusera ljus till näthinna)
immunförsvar okulärt
formdefekter och fel
brytningsfel
- drabbar 50% av världens pop
myopi/hyperopi
andra systemsjukdomar som kan drabba kornea
hud
endokrina organ, DM
immunsystemet
symtom vid hornhinneproblem
värk
ljuskänslighet
rinnande öga
främmandekropp/gruskänsla
ögonsjukdomar som kan påverkan hornhinnan
katarakt op
torra ögon
hur får hornhinnan näring
saknar direkt blodförsörjning
- tårfilm: syre löser sig i tårer
- blodkärl omkring hornhinna: limbus
- kammarvatten
- nerver i hornhinna: TF
tårfilmens lager
lipid
- från meibomska körtlar
- stabiliserar tårfilm, motverkar avdunstning av vattenlager
vätska
- tårkörtlar
- rengör, jämnar ut, antibakteriell funktion
- små defekter i epitel behöver jämnas ut för ljusbrytning
mucin
- från konjunktivala epitelceller/goblet
- hydrofil
- stabiliserar, optisk funktion, immunologi, uttorkning, smörjande
konjunktiva
är kontinuerlig med hornhinnans epitel
- stratifierat celllager, ytligt epitel har mycket goblet som ger mucin till tårfilm
- slem/olja: fuktar, smörjer, underlättar ögats rörelse
- vaskulariserat: bra för admin av lm
- eliminerar partiklar, immunologisk funktion
- mucin hämmar bindning av mikrober till okulär yta
när kan konnektiva blir irriterat
virus
bakterier
allergi
ögonlock
m. orbicularis oculi
ögonfransar
meibomska körtlar=lipider
hur kan man undersöka meibomska körtlar
meibomografi
- vissa saknar dessa vid torra ögon
torra ögon
viktigt vanligt - 5-30% > 50 år - ökad prevalens vid DM, arterit, HT > 50% - drabbar ff.a kvinnir - vitamin A brist (komplex etiologi) -
symtom torra ögon
värk irritation ljuskänslig brännande försämrad syn rött öga
när remiss till ögon från vc vid torra ögon
rodnad
- svår sjukdom
prova alltid med tårersättning först (t.ex. viscotears) för återfuktning, om ingen funktion eller fortsatt rött = ögon
när blir torra ögon ett problem
tecken på inflammation
röd konjunktion
värk
synpåverkan
två problem till torra ögon
- tårproduktion
- minskad tårproduktion, tårfilm täcker ögat och resten dräneras
- schirmers test: pappersremsor, om < 5 mm efter 5 min patologiskt (låg tårproduktion från gl lacrimalis) - tårkvalite
- tear break up time-test
- mäter tårfilmskvalité (lipidlager)
- fluorescein, spaltlampa, håll ögon öppna, mät tid till första uppluckringen sker (lipidlagret bryts=svarta prickar)
- < 5-10 patologiskt
vad är relaterat till dålig tårfilmskvalité
lipidlager
meibomkörtlar
tear film break up time test
torra ögon (relaterat till tårfilmskvalite)
hornhinnans lager
endotel descemets membran stroma bowmans membran epitel (ytepitel, vingceller, basalceller, BM)
0.5 mm tjockt
vad har epitelet för funktion
barriär
konstant nybildning
- lever 1 v, släpps ut i tårfilm och ersätts av basalceller/stamceller limbus
kraftig innervering, blinkreflex
sårläkning
- kan läka mindre sår via stamceller
- basalceller migrerar från limbus till centrala hornhinna vi läkning
- stamceller ligger i limbus
del av det okulära immunsystemet
sårläkning hornhinna
epitelcellsdefekt
cytokiner
celler i stroma genomgår apoptos
brytning av TJ mellan epitel, migration till sår
tårfilm spelar roll, cytokiner som bidrar till läkning
basalepitel migrerar till sår, profilerar och ger flera lager, återfår TJ
steg i sårläkning
- lagfas: apoptos, inflammation
- reepitelisering
- migration basalepitel - proliferation
- återbildning av adhesionsstrukturer
hur ser man epitelskada vid us
flourescein färgning
löses i tårfilm
us med blått ljus spaltlampa
lyser grönt vid epitelskada
vad är risk vid skada epitel
risk för förtunning
fibros
förlust av transperes
när uppstår ärrbildning hornhinna
när skadan går djupare än epitelet
när epitelläkning dröjer
—> keratatocyter från storma om handlas till myofibroblaster som producerar kollagen III för att läka sår (oregelbundet, icke-transperent), ärrbildning som påverkar ljusinsläpp
limbal stamcellsbrist
stamceller kan skadas eller saknas (brännskada), brist ka vara partiell eller totalt
- därmed kan basal epitelceller inte produceras
kompensationsmekanism: konjunktion kan inte hållas bort, bindehinna med blodkärl växer över cornea (vitt)
–> ögat blir vitt och vaskulariserat
CELT
cultivated limbal epitelial transplantation
- behandling av limbal stamcellsbrist
- t.e.x vid unilateral stamcellsbrist pga kemisk skada
- limbal biopsi friska ögat
- odla på labb i medium
- biopsi placeras på amnionhinna
- nya epitelceller produceras, migrerar ut från biopsi, när area är 2-3 cm är det färdigt
- fibrovaskulär vävnad skarpas bort, amnionhinna med celler läggs på hornhinna och suturers fast, amnionhinna smälter efter några vekor
- epitel ska vara stabilt i ca 6-12 månader
klares
möjlig patologi i epitel och tårfilm
stamcellsbrist
torra ögon
kroniska epitelialsår
infektion
recidiverander erosioner (epitelsår som inte läker)
dystrofi
- epitel basalmembrans dystrofi
trauma
neurotrofisk keratit
- punktat keratit ger epitel defekt, perforation
kan epitelsår läka av sig själv
JA SMÅ SÅR
orsak till blodkärlinväxt i kornea
- stamcellsbrist
- syrebrist, t.ex. långvarigt KL
- infektion
- kronisk eller kraftig inflammation
- torra ögon
- djup epitelskada som inte läker snabbt
vilka celler produceras av limbala stamceller
basala epitelceller
- dessa migrerar och bildar ytepitel
stroma
utgör 90% av tjocklek
- keratocyter, vatten, kollagen I, proteoglykaner, regelbunden orientering av kollagen i parallella buntar, lager med lameller
- keratocyter
- sårläkning, kollagensyntes, nedbrytning
- vid skada omvandlas de till myofibroblaster och bildar K III=ärr
defekter i stroma
dystrofi
- fel proteinsyntes
ärrbildning
- K III
keratokonus
keratokonus
defekt kollagensynes pga enzymdefekt
nedbrytning sker för snabbt, tryck från ögat göras hornhinnan buktar/toppig form pga tunn centralt
- stroma är tunt, svagt, oregelbundet
bilateralt, 1/1000-2000
astigmatism (ökar när stroma minskar), progressiv synnedsättning, ärrbildning, går mot blindhet
viss hereditet, okänd gener, kan uppkomma om man knuggar mycket i ögat, vanligare vid downs
debut tonår, avstannar i 30-40 års ålder
åtgärd:
- glasögon för att korrigera brytningsfel
- hårda KL
- crosslinking
- kornealtransplantation (om konservativ beh ej fungerar)
mer om korneal dystrofi
bilateralt, symmetriskt, ärftligt (AD) eller inte
- icke-inflammatorisk, avaskulär
- epiteliala dystrofier
- meesmans - stromala dystrofier
- granulär korneal dystrofi
- förlust av transparens ger suddig syn - endoteliala dystrofier
- congenital hereditär endotelial dystrofi
gemensamt för korneala dystrofier
- symtom
- synnedsättning, återkommande sår (värk) - behandling
- konservativt med droppar, salva, bandagelins, amnionhinna
- kirurgi: laser, skrapning, transplantation
amnionhinna
innehåller TF, cytokiner etc som bidrar till läkning
appliceras med stygn
keratit
symtom
- skav, värk, ljuskänslig, synnedsättning, tårflöde, halofenomen, ciliär injektion
typ
- bakterier
- virus (herpes)
- amöba/parasit
- svamp (fusarium, candida=trädgårdsarbete)
utredning - ta prov (skrapa epitel) - odla - färga - PRC (ofta svårt att hitta agens)
behandla
- snabbt för att motverka ärrbildning
- AB-droppa, anti-virala droppar, anti-svamp etc
risk: förvärras som kräver svårare ingrepp
korneala nerver
trigeminus
- mandibularis, ciliär gren
- rik innervering
- sensorisk funktion: blinkreflex, smärtkänsel
- frisätter TF (proliferation, sårläkning, kollagen)
vad kan nerv-patologi bero på
torra ögon
inflammation
infektion
DM (brist på nerver)
kirurgi
neurotrofisk keratit/sår
brist på nerver
- efter herpes, DM, trauma, kirurgi som skadar CNV
- epitel kan ej läka (TF, inget inflammatoriskt påslag)
- uppreglering av enzym i stroma och tårfilm (MMPs)
kroniska sår, stromal smältnig, kan ge perforation och blindhet
barriären är sämre med ökad risk för infektion
BEHANDLING; ÖGONDROPPAR MED TF, GES UNDER 8 VECKOR, SÅR KAN DÅ LÄKA
hornhinnans nerver påverkar
- epitelial sårläkning
- bidrar med näring till stamceller
- blinkreflex
- hämmar blodkärlsinväxt (SP)
- reglerar innehåll och funktion tårfilm
endotel
enkelt cellager
- kan inte delas vid skada, levande celler ökar storlek för att täcka upp
- upprätthåller transperens, pumpfunktion för att undvika ödem, vätskebalans
om endotel ej fungerar
- ödem
- förlust transperens
- blind
vanligaste patologierna i endotelet
FED
- fuchs endoteldystrofi
bullbös keratopati
FED
fuchs endoteldystrofi
- fel i endotelscellsfunktion så att celler dör
- stromala ödem, förlust av transperens, ärr
- progressiv synförsärming, äldre > 60 år
- symtom: dålig syn på morgonen, fotofobi, värk, gruskänsla
- ofta krävs transplantation
bullbös keratopati
endotelcellsbrist efter kir
- endotelceller dör
- stromal ödem, vätskebildning under epitel (bullae)
- kan behandlas medicinsk med saltlösning, kräver ev. transplantation
hornhinnetransplantation
inikation
- blindhet pga: keratokonus, dystrofier (endoteliala vanligast), ärr efter infektion/trauma, bullbös keratopati
utförande
- donator
- stygn tas efter 1-2 år
olika typer av keratoplastik
- penetrerande
- komplett transplantation hela kornea - lamellär
- alk, dalk
- fungerande endotel är kvar - endotel
- DSAEK, DMEK
- transplanterar bara endotel
- inga styng behövs
avstötning transplantation
16-50% beroende på indikation
- retransplantation misslyckas 50%
- behandla först med kortison
