Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K10: hud > film lisam: diagnostiska principer > Flashcards

film lisam: diagnostiska principer Flashcards

1
Q

när ska man ta en fördjupad anamnes

A

vid misstanke om symtom kopplat till
- arbete, levnadsmiljö
- allergisk genes
- intermedicinsk samsjuklighet/orsak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

anamnes: vad ska ingå

A
  1. aktuell hudlesion
    - när var hur började symtomen
    - förlopp: föränderligt, sämre, periodicitet, korrelation till exponeringar/arbete/fritid, årstidsrelation, exponeringar
    - sjukskrivningar pga besvär
    - liknande besvär i omgivningen
    - prövad behandling
  2. hudtyp
    - grad av hydpigmentering/ljuskänslighet
  3. andra sjukdomar
    - tidigare hudsjukdomar
    - allergi
    - LM känslighet
  4. situationer/miljö
    - arbete, bostad, social situation, fritid
    - solvanor
  5. hereditet
    - hudsjukdomar, andra sjukdomar, cancer, allergi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

ex på exponeringar

A

sol
kemikalier
LM
stress
livsstilsförändringar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

varför är fotodokumentation bra

A

följa kliniskt förlopp, referens

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

varför är dermatoskopi bra

A

ökar diagnostisk säkerhet för melanocytära/non-melanocytära tumörer samt för vissa inflammatoriska/infektiösa tillstånd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

dermatoskopi utan kontakt

A

polariserat ljus
- filtrerar bort reflektioner från SC

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

dermatoskopi med kontakt

A

icke-polariserat ljus
- icke-polariserat ljus
- kräver vätska för bild

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vad kan man se med dermatoskop

A

färger, strukturer, mönster

i EPIDERMIS och PAPPILÄRA DERMIS

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

när dermatopatologi

A

när säker diagnos inte kan ställas makroskopisk eller för att bekräfta en diagnos
- hudtumörer
- dermatoser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

stansbiopsi

A

räcker ofta med 3-4 mm
- formalin –> paraffin –> snittning och färgning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

måste man sy vid stansbiopsi

A

om>4mm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad ska man akta vid biopsi

A

kärl nerver under

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

kirurgisk excision

A
  • med kniv
  • bra för djupare lesioner (pannikulit, vaskulit)
  • mindre tumörer: total excision ger diagnos+terapi+kontrollerad radikalitet
  • misstanke om MM: excision av lesion+marginal
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad ska ingå i PAD-remiss

A

provtagningslokal

anamnes

hudstatus med effloresenser

klinisk frågeställning, diffar

klinisk radikalitet ja/nej

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad kan man göra med biopsi

A

histologi

IF (immunhistokemi)

PCR (t.ex borrelia, mykobakterier, syfilis, kutant lymfom)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad måste man alltid göra vid PAD-svar

A

bedöma rimlighet av svar vs klinisk misstanke
= representativ biopsi?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vad kan man bedömma med dermatoskopi

A

benigna/maligna lesioner

pigmenterade/icke-pigmenterade tumörer

inflammatoriska tillstånd

skabb

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

the big 3

A

BCC
SCC
MM

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

andra former av cancer i huden

A

kutant lymfom

merkelcellscarcinom

dermatofibrosarcom protuberans

angiosarkom

svettkörtelcarcinom

kutana metastaser

20
Q

celler som ger hudcancer

A

de tre vanligaste cancerformerna uppstår från celler i epidermis:

  1. keratinocyter, mer mogna/differentierade=SCC
  2. melanocyter=MM
  3. omogna keratinocyter i basalcellslagret=BCC
21
Q

epidemiologi

A

incidensökning senaste decennierna för de 3 vanligaste formerna av cancer
- SCC/MM: incidensökning 5-6%/år
- MM 6e plats av alla cancertyper
- SCC näst vanligaste (efter bröst/prostata)

22
Q

riskfaktorer/orsaker hudcancer

A

hudtyp
- ljuskänslighet för UV-ljus

ljusexponering:
- brännskada i ung ålder spelar roll för MM i vuxen ålder
- utomhusarbete ökad risk SCC/BCC (total exponeringstid)

många/stora nevi
- ökad risk för MM

23
Q

klassificering av maligna hudtumörer

A
  1. MM
    - förstadie: Mis
  2. non-melanom hudcancer
    - SCC (in situ=mb bowen, AK)
    - BCC
    - merkelcellskarcinom, dermatofibrosarkom protuberans, atypiskt fibroxantom
  3. kutant lymfom
    - B/T-cellslymfom
24
Q

pigmenterade hudtumörer

A
  1. melanocytära lesioner
    - benign: melanocytärt nevi
    - maligna: MM
  2. icke-melanocytära lesioner
    - benigna: SK, dermatofibrom, agiom
    - maligna: SCC, BCC och deras förstadier
25
Q

typiskt för melanocytära lesioner

A

ökat antal melanocyter histopatologiskt

26
Q

typiskt för pigmenterade hudtumörer av icke-melanocytär art

A

inte ökat antal celler som bildar pigment, dvs inte pigmenterade pga ökat antal melanocyter

27
Q

vad ska man titta efter vid dermatoskopi

A

färger
strukturer
mönster

28
Q

hur fördelas ljus vid dermatoskopi

A

viss del
- absorberas i epidermis/dermis
- fördelas/spris
- reflekteras

29
Q

färg

A

melanin antar olika färg beroende på dess djup i huden

30
Q

ex på färg och läge i huden (melanin)

A

svart=SC

brunt
- epidermis

ljusbrun
- zon mellan epidermis/dermis

grå
- ytliga papilära dermis

blått
- djupare i dermis

31
Q

hur relaterar man klinik till färg

A

blå-aktia MM = troligen invasiva melanom med djupt växande komponenter

32
Q

blod = färg

A

rött
lila

33
Q

keratin

A

gult (exsudat)

vitt=keratin eller ärrfibros i dermis)

34
Q

MM i regression

A

vit färg pga ärrfibros
= MM som har börjat undergå regression. IF har attackerat MM så man får både fibros och MO som äter upp melanocyter i tumören och då drar med sig pigment ner i P-dermis (melanofager) = grått inslag

35
Q

retikulärt mönster

A

pigmentnätverk

36
Q

junction nevi

A

retikulärt mönster

37
Q

globulärt mönster

A

dermala och sammansatta nevi

38
Q

kullerstensmönster (gobblestone)

A

dermala nevi
- vissa dermala nevi mognar och växer på höjden med tiden, globuli blir då polyklonala vilket ger kullerstensmönster

39
Q

starburst mönster

A

reed nevi

40
Q

parallellt mönster

A

akrala nevi

41
Q

generella mönster för melanocytära lesioner

A

retikulärt mönster (pigmentnätverk)

dots, globuli, streaks, pseudopods-mönster

kullersten

homogent blått/brunt

starburst

parallellt mönster akralt

42
Q

vad tittar man på utöver det generella mönstret i melanocytära lesioner

A

lokala strukturer som ger ledtrådar för specifik diagnos

43
Q

ex på diagnostiska algoritmer för att analysera färg/struktur/mönster i pigmenterade hudtumörer

A

pattern analysis, ABCD, 7-point checklist, 3-point checklist, chaos & clues

44
Q

gemensamt tankesätt för diagnostiska algoritmer

A

ordning eller kaos

symmetri, asymmetri

homogenicitet/heterogen

få färger/flera färger

jämna/ojämna kanter

45
Q

ser man något av dessa 4 mönster tänker man melanocytär lesion tills motsatsen är bevisad

A
  1. pigmentnätverk
  2. grupperade globules (gärna svarta/bruna)
  3. streaks
  4. homogen blå färg (blått nevus, invasivt MM)
46
Q

pigmentätverk

A

retikulärt generellt mönster eller område i lesion som visar detta bruna nätverk

K10: hud (28 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions