bensår Flashcards
svårläkt eller kroniskt bensår
- sår mellan knä och malleol som ej läker inom 6 veckor (
viktigt med bensår
symtom på underliggande sjukdom, fastställ alltid bakomliggande orsaker
vanligaste orsakerna till bensår
70% av bensår ovan fotled orsakas av venös insufficiens
10% av såren beror på dålig arteriell perfusion (ateroskleros)
20-25% är en blandning
venösa bensår: orsak
venklaffar i djupa och/eller ytliga vensystemet har nedsatt klaffunktion
normal ven-cirkulation
ytliga vener töms via perforant-vener till djupa vensystemet
det djupa systemet töms därefter med hjälp av muskelpump i underben/lår
gångrörelse främjar muskelpumpen
symtom venösa bensår
ödem
smärta be/sår
benkramp i vila
tyngdkänsla i ben
eksem
sår kring malleoler
oregelbundna sår, ytliga eller medeldjupa
vita ärrliknande områden i ankelregionen där små röda kärlprickar ses (atrofi blanche)
brunpigment
fibrinbelagda sår
utvecklas långsamt
sekretion ofta kraftig
hud kring sår torr och fjällig
fotpulsar kan palperas
orsak till arteriella bensår
ateroskleros i foten/benets artäre
rökning
ett venöst sår kan övergå till kombinerat a/v bensår
symtom a-bensår
sår på
- fotrygg
- fot
- tår
- häl
- fotsula
- underben
kan involvera
- muskler, senor, skelett
mer markerad sårkant
benet blankt, hårlöst, kallt
mer smärtsamt, torrare
gula eller svarta nekroser
vilosmärta ff.a. i liggande
smärta lindras om benet hänger neråt
LM hjälper sällan mot smärta
svarpalpabla pulsar
vaskulitsår
kärlinflammation i hudens ytliga små blodkärl, ofta hos reumatiker
små blåaktig kärlknutor runt sår
pyoderma gangrenosum
blåröd kant
bikakelliknande sårbotten
necrobiosis lipoidica
gulröda välavgränsade fläckar på tibia
50% har DM
hydrostatiska sår
ofta mitt fram på underbenet
rött och granulerat
yttre trauma
hypertensiva sår
ofta nekrotiska
smärtsamma
hypertoni
maligna sår: orsaker
BCC
SCC
MM
sårläkningsprocess: faser
- inflammationsfasen
- nybildningsfas
- mognadsfas
beskriv sårläkningsprocessen
Vid skada sker blödning, det ger kärlkonstriktion och koagelbildning
Inflammationsfasen
- 3-4 dagar
- inflammatorisk celler kommer till sårområde för att rensa från död vävnad/bakterier och nedbrytningsprodukter
- koaglet omvandlas till matrix, det blir sen ärrvävnad
Nybildningsfasen
- 3-4 v
- såret fylls med ny vävnad
- inflammatoriska celler ersätts av fibroblaster, keratinocyter, endotel, kärl återbildas
- granulationsvävnad ses, epitel växer in från kanterna
- såret dras samman
Mognadsfas
- månader till år
- permanent sårvävnad bildas
- hållfasthet och elasticitet byggs upp
- läkt sår får aldrig mer än 80% hållfasthet jämfört med normal hud
- ärr bildas
ett svårläkt sår
stannar i inflammationsfasen
läkningshämmande faktorer
ålder
rökning
ödem
infektion
fibrinbeläggning
smärta
eksem
nekroser
LM
näring-vit brist
tryck
underliggande sjukdomar, t.ex. DM
täta bandagebyen stör sårläkningen (infektionsrisk)
undantag för att frekvent bandagebyten stör sårläkning
arteriella sår
infekterade sår
nekroser
DM-sår
behandlingsmål
omläggning 1 ggr/vecka
reducera lidande
få adekvat behandling och förband utifrån sårstatus
underliggande diagnos ska hittas
läka såret
sårbehandling
- ABI index på alla
- arteriell cirk störning?
- upprepa regelbundet eller vb - vid låga ankeltryck eller oklara fall med klinisk misstanke om AI –> tåtryck
vilka kärl mäter man vid ABI
ULJ-doppler
- a. dorsalis pedis
- tibialis posterior
hur gör man ABI
mät SBT i båda armarna efter 10 min vila
mät sedan trycket i de två fotkärlen
formel: högsta tryck ankel/högsta tryck arm
gränser för ABI
> 1 normalt
< 0.8 = kärlsjukdom
< 0.5 = allvarlig a-sjukdom
> 1.3 = falskt för högt
gräns ABI för kompressonsbeh
< 0.8
viktigaste beh vid venösa bensår
kompressionsbeh
- läkarordination
varför är kompressonsbeh bra
ödem måste elimineras för att bensår ska läka
- högläge i vila
- kompressionslindor
- pumpstövel
vad är viktigt med kompression
VARAKTIG OCH GOD KOMPRESSION AO
- valet av kompression beror på ödem, ABI, patientens rörlighet etc
- kompression måste vara högst över ankeln och långsamt avtagande upp mot benet
hur linda
från tåbas upp till 1-2 tvärfingrar nedom knäveck
- från tåbas mot stortå (lindan kan hänga på m. soleus)
- ska va bekvämt
- ej hindra rörelse fotled
- inga fåror som stasar hud
kompressionsbinder
lågelastiska, kortsträckta bindor
högelastiska/långsträckta bindor
lågelastiska bindor
- ger högt arbetstryck, lågt vilotryck (stör ej cirk vid sängläge)
- bör lindas om efter 2-3 dagar
- kräver att pat är uppegående
- används vid blandsår och AI
högelastiska långsträckta bindor
hög arbetstryck och vilotryck
tas av nattetid
lämpligt till pat som en använder muskelpump
ej till patienter med blandsår/AI
övriga kompressonsbindor
coplus
profore (flerlagskompression, 3-4 lager)
coban 2: 2-lagers kompressossystem
coban 2-lte: vid lägre ABI
engångslindor: håller kompression upp till 7 dagar
största problem med bensår
smärta
kompression
lukt
störd sömn
livskvalité
smärtlinddra
LM
kroppstempererad sårrengöring
avlägsna förband försiktigt
använd förband som ej fastar i sår/omgivande hud
vad ska man ta hänsyn till vid sårbehandling
sårtyp
hur ser sårytan ut
djup på såret: ytligt/djupt
vätskande sår eller torrt
lättblödande
lukt
smärtsamt
lokalisation
infekterat, inflammerat
faktorer som avgör val av förband
lokalt sårstatus
- t.ex. vätskning
smärta
- vissa hårprodukter är mer smärtsamma än andra
egen erfarenhet
fuktighetsbevarande förband viktigt
ekonomiska faktorer
varför är bensår kostsamt för vården/samhället
felaktiga diagnoser
ej effektiv sårbehandling
personalkostander
sjukhusvistelse
resekostnader
komplikationer (inf, sepsis)
förbandskostnader
specialistkonsulter
rengör sår
tvål-benbad med dusch
- kroppstempererat vatten
om sår står i förbindelse med led eller steril kroppshåla
- steril koksaltslösning 0.9%
vätskande, smetiga sår
- kaliumpermanganat-bad 5%
- ej dusch efter
biofilm
alla svårläkta sår har biofilmsbildning i någon del av såret
- avstannad och försvårad sårläkning
- motståndskraftig mot AB/antiseptika
olika typer av förband
hydrokolloider
hydrofibrer
polyuretanskum
hydrokolloidala förband
- suger åt fukt från såret, bildar gel-liknande massa
- löser upp fibrin
- försiktighet vid arteriella ischemiska fotsår (täta inspektioner vid risk för infektion)
- ej vid DM-relaterade fotsår
ex hydrokolloidala förband
duoderm
hydrofiber-förband
består av cellulosa, snabb gelbildning
för sår med kraftig-måttlig sårsekretion
absorption sker vertikalt, motverkar maceration av sårkanter
kräver sekundärförband
ex på gelbildande förband
aquacel extra
polyuretanskumsförband
hög absorptionsförmåga
vissa med silikonhinna för skonsamt vidhäftning
t.ex. mepilex
tecken på sårinfektion
obehaglig lukt
kraftig sårsekretion
ökad smärta, svullnad, rodnad, värmeökning i sår eller hud omkring
vad göra vid misstanke om infektion
sårodla
antiseptika för rengöring
- PHMB-lösning
- effekt mot många sårpatogena mikroorganismer
- minskar biofilm
- gel/lösning, gelen verkar i såret mellan förbandsbyten - ättiksyra lösning
- kaliumpermanganat
- 3-5%
debridering av sår
avlägsnande av död eller kontaminera vävnad kring infekterad skada tills frisk vävnad framträder
hur kan man debridera sår
kir
ev. med bedövning (emla, xylocain)
mekaniskt: sax, pincett, skalpell, ringcurett
monofilamentsvamp (debrisoft)
autolytisk debridering
- hydrokolloidplatta/
fluglarver :)
antiseptiska förband
vid tecken på kraftig bakteriebörda (sårinfektioner, lukt)
- under begränsad tid
- under uppsikt/läkarordination
- alt till AB (eller kombinerat)
ex. på andra förband
superabsorberande förband
salvkompress
sårdyna
sårbäddsskydd
kolförband
bakterie och svampbindande förband
kollagenförband
zinkstrumpa
ytterligare sårbehandling
delhudstransplantation
pinch-graft
undertrycksbehadling
sårkantsskyd
mjukgörande salvor, ev kortison
dokumentation av sår
- inspektera (sår, avtaget förband)
- pat upplevelse
- bilddokumentera i sårjournal
- rita av, mät sår
- beskriv sårets utseende och hud omkring (sårkanter)
- smärta, lukt, vätska
- hur fortskrider läkning
behandling efter läkning
när såret läkt ska benet lindas 4-6 veckor
efter läkning SKA kompressionsstrumpor klass 2 användas livet ut
risk bensår
recidiv vanligt
