6. Beslut Flashcards
Vem är det som fattar beslut?
Individer och organisationer
Den längst ner eller högst upp. Även de emellan = grå eminens. Eller någon annan utan att vi vet av det.
(Individer som beslutsfattare)
Vilka frågor kan man ställa kring beslut?
- Vad är fel eller rätt beslut?
- Vad är ett bra eller dåligt beslut?
- För vem?
Ex. jag ångrar mig, jag är nöjd, andra gillar beslutet, jag ångrar mig inte
(Individer som beslutsfattare)
Vilka fyra logiker finns?
- Konsekvenslogik
- Lämplighetslogik
- Imitation
- Experiment
Många av dessa logiker går samman. Till exempel kan ett företag testa något (experiment) på samma sätt som ett annat företag har testat något (imitation) och göra det på ett sätt där de vet att konsekvenserna kan ge användbara resultat (konsekvenslogik).
(Individer som beslutsfattare)
Konsekvenslogik
- Tänker på framtiden och vad som kommer hända
- Fantasiprodukt
Den eller de som fattar beslutet försöker se vilka alternativ som finns och vilka möjliga konsekvenser dessa beslut i tur och ordning skulle kunna få. Konsekvenslogik handlar mycket om att försöka beräkna framtiden och välja det alternativ som med stört sannolikhet gynnar företaget. Det svåra med konsekvenslogik är att det är svårt att förutspå framtiden.
(Individer som beslutsfattare)
Lämplighetslogik
- Hur vill jag vara som person
- Identitet
- Kiosken i Märsta
Lämplighetslogik handlar om att anpassa beslutet efter de regler som finns. Ett exempel på detta är en domstol som alltid fattar beslut utefter lagar och regler. Vid lämplighetslogik måste tre frågor ställas:
- Vem är jag? Samma regler gäller inte för alla. Jag kan t.ex. också vara ett företag eller en organisation.
- Vad är det för situation? Olika regler gäller i olika situationer (är vi på en fotbollsplan eller i en domstol?)
- Vad är lämpligt att jag gör i denna situation? Här måste de två tidigare frågorna slås samman och ytterligare en fråga ställs ovanpå dessa. I komplexa situationer kan det finnas flera alternativ trots att man har besvarat vem man är (person, företag etc.) och vad som gäller.
Fördelen med lämplighetslogik är att det ofta finns t.ex. praxis, till skillnad från konsekvenslogik där många beslut kan tas men med otroligt varierande resultat.
(Individer som beslutsfattare)
Imitation
- Förebild man vill efterlikna - sig själv eller någon annan?
- Kanske någon man inte vill efterlikna
Handlar om att ta beslut baserat på hur andra tidigare har agerat, t.ex. ta liknande beslut eller utveckla liknande produkter.
(Individer som beslutsfattare)
Experiment
- Inga beslut utan beslut tar man efteråt
- Har därmed mer information än de andra logikerna
Här tas beslut efter handling. En handling testas och utifrån resultatet tas vidare beslut - ska detta fortsätta eller ska ett annat tillvägagångsätt prövas.
(Individer som beslutsfattare)
Instrumentell rationalitet (formal rationality)/mål-medelrationalitet
Rationalitet har enligt den här uppfattningen inget att göra med sättandet av mål. Det går inte att säga att ett
mål är mer rationellt än ett annat, annat än genom att hänvisa till att målet är ett medel för att
nå något annat mål. Mål är som smaker, en smak kan inte vara mer rationell än en annan.
- Mål - vad man vill åstadkomma
- Information - kostnad
- Val - riskabelt att fatta beslut, kan bli kritiserad, kunde valt något annat
- Ekonomi - väljer det billigaste alternativet
- Beslut leder till lärande
(Individer som beslutsfattare)
Vad är rationella beslut.
Är dessa orealistiska?
Utgångspunkt: Kända och stabila preferenser
- Man samlar information
- Man väljer
- Ekonomin spelar roll
Kan ses som orealistisk:
• Information är inte gratis, hur mycket, vänta tills tillräckligt, när vet man?
• Det är taget för givet at man vet vad man vill. “Goals are thrust upon the intelligent man” James G. March
• Rationalitet är något relativt - förut kunde man prata om vampyrer och änglar, fantasi
• Är det rationalitet eller känslor som styr
Rationella beslut kan tas i samband med samtliga logiker men handlar mycket om konsekvenslogik. För att fatta ett rationellt beslut måste vissa punkter följas:
- Beslutsfattaren borde ha vissa fasta preferenser (vad är viktigt, vad är man ute efter för resultat?)
- Alla tänkbara handlingsalternativ bör undersökas
- Alla konsekvenser av dessa handlingar bör undersökas
- Alla handlingar ska bedömas utifrån tidigare satta preferenser och rangordnas
- Beslutsfattaren måste tänka långsiktigt sett till konsekvenser
Det svåra med att fatta rationella beslut är den stora osäkerhet som finns vid i stort sett alla punkter.
• Vilka preferenser är viktigast?
• Är alla handlingsalternativ verkligen med?
• Hur kan vi veta konsekvenserna om vi inte vet vad som händer i framtiden?
(Individer som beslutsfattare)
Var kommer preferenserna ifrån? Vad är Sense Making
“How can i know what I think until I see what I say” - Karl E. Weick
Man pratar om Sense Making - att bringa reda
the process by which people give meaning to their collective experiences. “the ongoing retrospective development of plausible images that rationalize what people are doing” Introduced by Karl E. Weick in the 1970s intending to encourage a shift away from the traditional focus of organization theorists on decision-making and towards the processes that constitute the meaning of the decisions that are enacted in behavior.
Några frågor:
• How can I know what I think until I see what I say?
• How can I know who I am until I see what they do? (vi finns i ett social sammanhang)
• How can I know what we did until I see what we produced? (resultat, mer på säkra sidan)
• How can I know what I value until I see where I walk? (lösning först, tryggare)
(Individer som beslutsfattare)
Daniel Kahneman modell Thinking, Fast and Slow
Består av två system
- System 1 - impulsivt, känslor, när hjärnan inte vill tänka efter
- System 2 - då man tänker till
Beslutsbias - partiska
• Risker - underskatta ex. de som röker
• Små tal - man höjer upp små tal ex. statistik där man generaliserar resultatet till hela samhället
• Sällsynta händelser - ex. 9/11 och Palmemordet
(Individer som beslutsfattare)
Anchoring-and-ajustment/förankring
Anchoring-and-adjustment är en heuristik där en numerisk referenspunkt påverkar individer genom att de otillräckligt justerar utifrån ankaret när de ger svar och tar beslut.
Ex. Var Gandhi äldre eller yngre än 144 år när han dog? - får människor att tro att har var mycket gammal när han dog
(Individer som beslutsfattare)
Vad räknas inte som beslut?
- Impulser (reflexer)
- Rutiner
- Institutioner
(Individer som beslutsfattare)
Hur ser beslutfattande ut i praktiken?
Man förenklar tumregler s.k heuristics när man ska fatta beslut.
Ex. genom att välja ut någon man litar på
Ex. fråga vad sina vänner ska rösta på
(Individer som beslutsfattare)
Efterrationalisering
Att i efterhand försöka förklara sina beslut genom någon av ovanstående logiker för att försöka verka som att man tar mer rationella beslut än vad som verkligen är fallet. Vid efterrationalisering används ofta konsekvenslogiska argument. Att om de hade vetat konsekvenserna de vet nu så hade de tagit ett annat beslut.
Människor kan även förändra de preferenser de satte från början och säga att beslutet “blev bra ändå”. Människor omvandlar omedvetet ett händelseförlopp och konsekvenserna av detta så att det bättre passar hur de önskar att det hade gått till genom att efterrationalisera sina tidigare tankar och preferenser.
(Individer som beslutsfattare)
Vad kan vara problematisk med konsekvenslogiska resonemang och som gör att det sällan är rationella?
- Få preferenser - Det kan vara svårt att hitta alla de preferenser som egentligen borde ingå och det kan vara ännu svårare att väga dessa mot varandra
- Få alternativ - Det kan vara svårt att få med samtliga möjliga beslutsalternativ. Det kan vara tids- och resurskrävande att hitta dessa.
- Lite information - Precis som med alternativen så kan det vara svårt att hitta all information som påverkar beslutet. Många individer baserar därför beslut på information de har för stunden och inte den information de egentligen behöver för att fatta beslutet.
(Individer som beslutsfattare)
Vad kan vara negativt med individer som beslutsfattare?
När individer ska fatta beslut kan det gå fel av den enkla anledningen att det bara är individer. En individ kan i många fall ha en bild av en situation och en annan individ ha en helt annan bild. Det kan också vara svårt för en individ, kanske med en typ av utbildning och erfarenhet inom ett område, att ha all den information som krävs för att fatta rätt beslut. Även saker som förvirring, stress och för snabba beslut där magkänslan får gå före rationellt tänkande kan påverka ett beslut negativt.
Vad är institutioner i beslut?
Institutionerna bidrar till en slags förutsägbarhet som ger vår vardag och företag stabilitet och ordning. Samarbete och samordning slipper diskuteras vid vart enda enstaka tillfälle och rutinmässiga uppgifter flyter på precis som de borde.
(Organisationer som beslutsfattare)
Individer och organisationer
- Beslut för egen räkning - för andras räkning
- Beslutfattaren är flera individer, ex. regeringen som ett kollektiv
- Genomförandet kräver samordning
- Stora och små belopp
- Tidsperspektiv ex. avfall
(Organisationer som beslutsfattare)
Vad är viktigt när organisationer fattar beslut?
Däremot är det såklart individer i organisationen som tar besluten. Skillnaden är att dessa individer inte handlar utefter sina preferenser, mål och syften utan efter företagets. Därför är det väldigt viktigt vem som tar besluten. Även när och hur beslut fattas är självklart viktigt.
Vem - De flesta organisationer har beslutsordningar där det står vem som tar vilka beslut. Det är ofta väldigt viktigt att dessa följs för att beslut och påföljande handling ska vara tydlig både för personer inom organisationen och utanför ska förstå vad det är som pågår.
När - Ibland behöver man ta beslut, ibland räcker det med att ge saker tid. Ibland måste beslut tas utan att man har full koll på situationen. Vilken är den rätta tidpunkten att ta ett beslut? Vissa handlingsalternativ kanske betyder att det är bäst att avvakta med ett beslut. Lösningar eller andra, bättre alternativ kanske dyker upp senare.
Hur - Helst av allt ska beslut som tas följa den rationella beslutsmodellen så gott det går.
(Organisationer som beslutsfattare)
Hur kan man i en organisation få till att beslutet också leder till handlingskraft?
Ett sätt att göra detta är att inte beskriva beslutet som ett beslut utan mer som den “oundvikliga framtiden” och den enda rätta vägen att gå. Beslutet som tagits blir då svårare att ifrågasätta. Detta är ett väldigt vanligt knep ofta använt inom politiken.
Ett annat sätt att minska osäkerheten vid ett beslut är att använda sig av rationella beslut. Genom att gå igenom samtliga handlingsalternativ och konsekvenserna av dessa kan beslutsfattare tillsammans med t.ex. sina anställa bli mer säkra på att de beslut de tar är “det rätta”. Även denna metod kan “manipuleras” genom att beslutsfattaren t.ex. tar bort alla alternativ förutom det han/hon anser är bäst och de allra sämsta alternativen. Då framstår det alternativ som beslutsfattarens föredrar som överlägset bäst. Beslutsfattaren kan även rikta sökandet efter konsekvenser i bara en riktning, t.ex. bara ekonomiska eller bara miljömässiga. Genom att göra detta, genom att vinkla preferenserna i en viss riktning, skapas istället för rationella beslut en systematiskt irrationell process. Detta kan vara avsiktligt för att manipulera eller för att se till att beslutet verkligen leder till handling och handlingskraft.
(Organisationer som beslutsfattare)
Att hindra ett beslut?
Ett sätt att hindra beslut kan därför vara att tillföra mer rationalitet till en beslutsprocess och därför förhindra ett beslut som leder till handlingskraft. Ett bra exempel är en miljöorganisation som protesterar mot ett bygge av en väg. Genom att tillföra nya perspektiv på hur miljön, omgivningen etc. tar skada kan det ta mycket lång tid att komma till ett beslut som verkar vettigt.
(Organisationer som beslutsfattare)
Beskriv ett sätt att styra handlingskraft för beslut.
Ett annat sätt för en beslutsfattare att skapa handlingskraft är att själv se till att beslutet blir genomfört på det önskade sättet. Detta kan ge genom övervakning, belöning eller bestraffning. Men trots detta sätt att styra på så måste besluten ofta, för att få ut full potential, vara implementerade hos medarbetarna.
(Organisationer som beslutsfattare)
Benämn två problem styrning kring beslut i en organisation
Ett bekymmer med beslutsfattande och den följande styrningen kan vara att utförandet tar så lång tid att beslutsfattare hinner ändra sig innan den beslutade handlingen är avslutad. Detta kan bli en svår balansgång. Beslutsfattare kan bli kritiserade av de som ska genomföra arbetet för att inte vara konsekventa samtidigt som utomstående kan kritisera beslutsfattare för att inte vara uppdaterade och anpassa sina beslut efter omvärldens utveckling.
Ytterligare ett problem med beslutsfattande inom organisationer är det faktum att beslutfattarna omöjligt kan vara experter inom alla områden. Detta är självklart inte alltid ett problem men i större projekt kräver beslutstagande att experter eller de som ska utföra arbetet blandas in i beslutsprocessen.
