1.3 Företagsekonomins idéer Flashcards
Vad beskriver Richard Whitley då han analyserade skillnader i disciplinernas organisering?
Variablerna: 1) Beroende mellan forskare 2) osäkhet i uppgiften
Dicipliner där osäkerheten i uppgiften är låg och beroendet mellan forskarna är högt –> integrationen inom fältet blir högt = begreppsmässig integrerad byråkrati.
Ex. fysik.
Dicipliner där osäkerheten i uppgiften är hög och beroendet mellan forskare är lågt –> integrationen inom fältet blir lågt = fragmenterad adhokrati.
Ex. företagsekonomi där studieobjektet förändras hela tiden vilket kan vara en möjlighet till dynamisk utveckling
ex. matematik har låga testvärden (hög integration) jämfört med nationaekonomi. Företagsekonomi har högre värden är nationalekonomi
Hur klassificeras hög integration och låg integration?
Hög integration = begreppsmässig integrerad byråkrati
Låg integration = Fragmenterad adhokrati
Historian bakom redovisning och finansiering och forskning inom fältet
Externa resurgivare i det finansiella flödet
Luca Pacioli på 1400-talet, dubbla bokföringens fader.
Upptäcksfärdena ökade efterfrågan –> ville hålla reda på vad folk satsat och vilken del av rikedomen de skulle få
Framväxten av aktiebolag på 1800-talet då aktieägarna hade behov av att veta bolagets ställning och hur man skulle förhålla sig till sina investeringar
Statsmakten blev mer intresserad av aktiebolafen som skatteobjekt –> ökat krav på redovisning
Internationalisering av redovisningsreglerna genom IFRS samt digitalisering, krav och regler har ökat.
Krav ökar pga finansmarknadens avreglering och internationalisering. Bolagen granskas av media
hållbarhetsrapporter i redovisningen, TBL tripple bottom line
Finansieringsfrågor behandlas utifrån ett marknadspersketiv , fokus på prissättning av värdepapper och relaterade problem. Den effektiva marknadshypotessen. Hantering av risker, portföljsteorin
Historian bakom organisation och forskning inom fältet
Interna resursgivare i det fysiska flödet. Hur interna resursgivare koordineras för att genomföra verksamheten
Scientific management - hur man skulle få en arbetsituation mest effektiv, Frederick Taylor
Human relations 1930 då man menade att människor inte var maskiner
Begränsad rationalitet 1960, hur verksamheten har en begränsad rationalitet, beslutsfattande och tillgång till fullständig information som man måste ta hänsyn till. Beslutsfattandet karaktäriseras inte av den klassiska ekonomiska teorins nyttomaximering, utan det slutliga valet kommer i stället att falla på ett tillfredsställande alternativ.
Alla företag har olika förutsättningar och generella organisationslösningar bör ifrågasättas då man måste situationsanpassa.
Forskning från 1950-talet och framåt, organisationer är inte slutna system. Samspel med andra organisationer har inverkan. Diffusa gränser mellan organisationer och omgivningen samt behovet att anpassa sig till den omgivande miljön.
Nyinstitutionell teori, framhåller hur organisationer tenderar att bli alltmer lika genom påverkan av regler, markndassignaler och normer.
Betoning av organisationens utformning av produktionsteknologi. Komplikationer i org. med flera olika produktionsprocesser.
Organisationskultur har betydelse, samt vilka möjligheter ledninger har att genomföra förändringar.
Historian bakom ekonomistyrning och forskning inom fältet
Interna resursgivare inom finansiella flödet
Alexander Hamilton Church mätte finansiella flöden.
Interna redovisningssystem
–>
Standardberäkningar om hur lång tid saker skulle ta
–>
Investeringskalkyler i hur lönsamma investeringar skulle kunna vara
–>
Budgetsystem, eknomisk planering för framtiden
–>
Operationsanalytiska metoder, kvantitativa metoder att styra företagen, implementeringsproblem
Behovet av information om verksamheten ökade när företagen växte
Historian bakom marknadsföring och forskning inom fältet
Kunder i det fysiska flödet. Företagets relationer till dess kunder
Studier kring handelns struktur, dess kostnader och distributionssätt
Viktiga personer: Ruben Rausing som studerade scientific management utanför företaget. Gerhard Törnqvist 1930 med tidsstudier
Sturkturstudier av handeln
Rationalisering av handeln
Kundpåverkan, reklam
Industriell marknadsföring på 60,70-talet. Inte bara för konsumenter utan buisness to buisness, skapa långsiktiga relationer mellan leverantörer och kunder.
Tjänstemarknadsföring, kunden medverkar i produktionen av tjänsten
Historian bakom prissättning och forskning inom fältet
Kunder i det finansiella flödet
Viktig person: Joan Robinson, menade att marknader inte var perfekta och att det gick att bestämma priser, har med marknadsföring att göra.
Massmarknader med möjlighet till marknadssegmentering och produktdirrentiering med olika priser för olika kundgrupper
Nya ekonomiska teorier på 1930-talet
Ekonomistyrning gav underlag
Priskalkylering
Prisdifferentiering - prissättningsmetod som innebär att likartade varor säljs till olika pris
Historian bakom inköp och forskning inom fältet
Externa resursgivare i det fysiska flödet
Beräkning av optimala lager
Relationer mellan köpare och säljare
Foskning inom industriell marknadsföring ledde till ett ökat intresse för inköpsfrågor –> buisness to buisness
–>
Nätverksanalys (hur företag hänger ihop i stora nätverk)
Anbud och auktioner, hur man ska få det bästa erbjudandet
Kraven på offentlig upphandling
Vilka nya områden finns idag?
- Entreprenörskap 1960, stor del nu av företagsekonomiämnet. Hur man kan öka entreprenörsatsningar, nya företag
- Internationellt företagande, Sverige är mycket verksammt med internationella företag, nätverksrelationer
- Hållbarhet
Hänger ihop med Whitley´s forskning då företagsekonomidå studieobjektet hela tiden förändras
Hur sprids idéerna?
Mellan media, företag, akademin och konsulter
KONSULT–> rådgivning + idéer + kan bli anställda i företagen –> FÖRETAG
FÖRETAG –> idéer –> KONSULT
KONSULT –> ger föreläsningar + kontakter + studiematerial för undervisning –> AKADEMIN
AKADEMIN –> utexaminerade studenter –> KONSULT
AKADEMIN –> FÖRETAG
KONSULTER:
• Får idéer och kan bli anställda av FÖRETAG
• Får utexaminerade studenter från AKADEMIN
• Får reklma från MEDIA
AKADEMIN:
• Får föreläsning och kontakter från KONSULTERNA
• Får studieobjekt till undervisningen från FÖRETAGEN
FÖRETAG:
• Får utexaminerade studenter från AKADEMIN
• Får rådgivning och idéer från KONSULTERNA
MEDIA:
• Får läroböcker och vetenskap från AKADEMIN
• Får historier från företagsledarna och deras hinder från FÖRETAG
SAMMANFATTNING
- Ämnet är svagt integrerat
- Ämnets delar har sin grund i olika delar av de fysiska och finansiella flödena
- Därutöver uppkommer nya specialområden
- De företagsekonomiska idéerna sprids i ett samspel mellan företag, akademi, konsulter och media
Fysiska flödet för externa, interna resursgivare och kunder (forskningsområden)
- Inköp
- Organisation
- Marknadsföring
Finansiella flödet för externa, interna resursgivare och kunder (forskningsområden)
- Redovisning/investering
- Ekonomistyrning
- Prissättning
