5. Hjärta och kranskärl Flashcards

1
Q

Dag 5: Hjärta och kranskärl
Inger Turgor 63 år har känt sig tröttare än vanligt de senaste veckorna. Hon tycker det tar emot när hon är ute
och går, speciellt i trappor och backar. I morse vaknade hon med ett obehagligt tryck över bröstet. Hon bestämde
sig för att söka akut, och kommer till den akutmottagning där du tjänstgör som AT-läkare. Innan du träffar
patienten har en undersköterska tagit ett EKG.
Fråga 5.1 (2p) Beskriv Ingers EKG, och gör en sammanfattande bedömning av det viktigaste fyndet! Obs! EKG
är inte helt skalenligt och Du behöver inte använda EKG-linjal

A
HF: 48 slag minut - 
Regelbunden sinusrytm (lätt bradykardi)
P-bredd, höjd normal
Elaxel ca -30 grader lätt vänsterställning.
QRS - komplex normal bredd, utseende
QT-normal
T-inverterad 

Svar 5.1 – EKG visar T-negativitet framförallt i V3-V4 vilket i Ingers fall i första hand inger misstanke om instabil
kranskärlssjukdom.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Svar 5.1 – EKG visar T-negativitet framförallt i V3-V4 vilket i Ingers fall i första hand inger misstanke om instabil
kranskärlssjukdom.

Fråga 5.2 (2p) Vilket kranskärl misstänker du i första hand är förträngt och vilken del av vänsterkammarmuskeln
brukar vanligtvis detta kranskärl försörja med blod?

A

Svar 5.2 – I första hand misstänker du att det vänstra främre nedåtstigande kranskärlet (LAD) är förträngt vilket
vanligtvis brukar försörja den anteriora delen av vänsterkammarmuskeln med blod

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Som stöd för vidare diagnostik bestämmer du dig för ett troponin-T prov.
Fråga 5.3 (2p) Vad är Troponin-T och varför används upprepade provtagningar vid diagnostik?

A

Svar 5.3 – Troponin är ett muskelspecifikt protein och TnT är dessutom specifikt för hjärtmuskel. Vid
hjärtmyocytnekros i samband med hjärtinfarkt sker alltid en förhöjning av troponin T-nivåerna i blodet. Troponin
T kan även vara förhöjt i samband med t ex myokardit, hjärtsvikt eller sepsis. Troponin T stiger några timmar
efter hjärtinfarkt med toppnivå efter 12–16 timmar. Genom att följa prover med några timmars intervall kan man
få en indikation på tidsförlopppet, stigande värden talar för en akut hjärtmuskelskada

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Som stöd för vidare diagnostik bestämmer du dig för ett CK-MB prov.
Fråga 5.3 (2p) Vad är CK-MB?

A

Kreatininkinas är en dimer som finns i cytosolen i myofibrillära strukturer
. Det katalyserar resfosforyleringen av ADP.
Kreatinfosfat+ ADP–> kreatin + ATP

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

När du frågar Ester om hereditet för hjärtkärlsjukdomar så berättar hon att hennes mamma dog i hjärtinfarkt när
hon var 45 år, hennes moster dog av samma orsak i 55-års-åldern. Hennes några år yngre bror har blivit
kranskärlsopererad för fem år sedan. Ingen av hennes mor eller farföräldrar nådde 70-års ålder, men hon vet inte
vad de dog av.
När du undersöker Ester noterar du att hon har oregelbundet formade lätt upphöjda gula fläckar på ögonlocken
bilateralt.
Fråga 5.4 (2p) Vad kan dessa fläckar ha för klinisk relevans i Ingers fall? Förklara bakgrunden

A

Svar 5.4 – Man kan misstänka xantelasma, orsakade av höga nivåer av kolesterol i plasma. Utifrån Ingers
anmärkningsvärda ärftlighet för hjärtkärlsjukdom kan hereditär orsak misstänkas, inte sällan rör det sig då om
familjär hyperkolesterolemi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Även om man inte har ärftlig hyperkolesterolemi kan man för att minska risken för hjärtinfarkt ge olika läkemedel.
Fråga 5.5 (3p) Ange tre olika typer av läkemedel som används idag mot hyperlipidemi och förklara deras
verkningsmekanism.

A

Statiner - HMG-CoA reduktashämmare. HMG-CoA reduktas är ett enzym som krävs för hastighetsreglerande steget i kolesterolproduktionen i levern. Leder också till att leverns LDLr uppregleras.

Ezetimib - blockerar kolesteroluppptag ur födan. Via NPC1L1-hämning.

Resiner binder gallsyror i tarm. Minskar upptaget av kolesterol. Mag-tarmbiverkningar

PCSK9-hämmare
Monoklonal AB mot PCSK9 som binder till LDLr och får den att bli nedbruten.

Svar 5.5 – Statiner hämmar leverns syntes av kolesterol genom att inhibera HMG-CoA-reduktas i levern,
kolesterolabsorptionshämmare hindrar upptag av kolesterol från födan, gallsyrebindare hindrar återupptag av
gallsyror och ökar därigenom kolesterolförlusterna från kroppen, fibrater sänker framförallt triglycerid nivåer,
PCSK-9-hämmare är en antikropp som binder till PSCK9 som reglerar cellens kolesterolmetabolism.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Nästa vecka tjänstgör du på kardiologisk vårdavdelning. Där träffar du Inger igen. Hon drabbades av en
hjärtinfarkt pga en plackruptur i vänster främre nedåtstigande kranskärl (LAD) men trots snabb revaskularisering
med PCI (ballongvidning och inläggning av metallstent) drabbades hjärtmuskeln av ischemi och irreversibel
skada. Inger riskerar nu att drabbas av hjärtsvikt. Akut utredning efter genomförd PCI visade att vänster
kammares ejektionsfraktion var ca 35% vilket motsvarar en måttligt nedsatt systolisk funktion.
Fråga 5.6 (2+1p) a) Vad menas med vänster kammares ejektionsfraktion? Nämn två undersökningsmetoder som
vanligen används för att mäta ejektionsfration. b) Förklara begreppet myokardiell ”stunning

A

A) Ejektionsfraktion menar man hur stor andel blod som pumpas ut ur vänster kammare under ett slag av den slutdiastoliska volymen
Slagvolym/slutadiastoliska volymen= ejektionsfraktion

Ultraljud eller magnetkameraundersökning.

B) Myokardiell stunning - då en del av hjärtat inte kontraherar som den ska. Ex efter kranskärlssjukdom

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Fråga 5.7 (2p) Tolka PerOlovs EKG (se ovan, reds anm.). Obs! EKG är inte skalenligt och Du behöver inte använda
EKG-linjal

[bild]

A

HF: 102 = takykardi
Oregelbunden rytm - förmaksflimmer
P-våg saknas innan QRS-komplex. Ventrikulär rytm
Elaxeln ca 0 grader.
R i V5,V6> 26 mm ==> vänsterkammar hypertrofi
T-våg inverterad V5, V6 III

Svar 5.7 – EKG visar förmaksflimmer med snabb kammarfrekvens och tecken på vänsterkammarhypertrofi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Fråga 5.8 (3p) Vad händer i hjärtat elektriskt och mekaniskt när man får förmaksflimmer?

A

Vid förmaksflimmer föreligge en kaotisk elektrisk aktivitet med hög frekvens i förmaken. Förekommer ofta vid dilation av förmak. Hjärtmuskelcellerna kan inte kontrahera synkront och ingen effektiv förmakskontraktion kan uppstå, vilket kan leda till att blodet stagnerar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Fråga 5.9 (3p) Vad kan bli följderna av PerOlovs förmaksflimmer? Förklara mekanismerna!

A

Vid flimmer kan blodflödet stagnera eller bli turbulent. Det ökar risken för trombbildning som kan vidare leda till emboli och stroke. Även dementia är kopplat till flimmer (möjliga subklots)
Även hjärtats effektivtet sjunker och kamrarna belastas mera vilket ökar risken för hjärtsvikt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

EKG visar förmaksflimmer med snabb kammarfrekvens och tecken på vänsterkammarhypertrofi. Du tar en del
ytterligare blodprover på PerOlov, och sätter sedan in Metoprolol 50 mg x 1, Enalapril 5 mg x 1 och Rivaroxaban
(Xarelto) 20 mg x 1.
Fråga 5.10 (3p) Varför sätter du in dessa läkemedel, och vilka mekanismer ligger bakom dessa läkemedels
funktion?

A

Metoprolol = B1-blockerar. Minskar på så sätt katekolaminerseffekt och sympatikuspåverkan på hjärtat.

Enalapril =ACE-hämmare. Hämmar på så sätt RAAS. Används ofta som BP-medicin. ACE bidrar även till nedbrytningen av bradykinin–> bieffekter hosta.

Rivaroxaban (Xarelto) = Xa-hämmare minskar koagulationen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Fem månader senare är du på slutet av din AT-placering i Österbymo. Då kommer PerOlov Svensson på nytt till
vårdcentralen. Han har mått ganska bra under tiden sedan du träffade honom sist, och skött sin medicinering.
Men sista 3 veckorna är han sämre igen. Han känner sig hängig och trött, har åter fått svårt att orka med fysisk
ansträngning. Han har lite feber, och har vid ett par tillfällen senaste dygnen haft frossa. Han har diffust ont i
kroppen. Patientens föreställning är att han har någon sorts långdragen influensa. Han har en farhåga att det
blivit något nytt problem med hans förmaksflimmer.
Vid kroppsundersökningen noteras normalt fynd vid lungauskultation. Hjärtat går oregelbundet som tidigare, och
du hör också ett nytillkommet systoliskt blåsljud med PM över apex. Blodtrycket är 120/80. Inga svullna
lymfkörtlar. Inga tecken till halsinfektion. Ingen hudinfektion. Buken palperas u.a. Urinsticka normal. Eftersom
du läst på LiU och övat dig på många EDIT-fall är du redan en duktig diagnostiker, och misstänker att PerOlov
drabbats av endokardit. Endokardit är en infektion i hjärtats endokardium, ofta på någon av hjärtklaffarna.
Fråga 5.11 (1p) Det systoliska blåsjudet beror på att mitralisklaffen börjat läcka. Hur kan detta ge upphov till ett
blåsljud?

A

Blåsljud uppstår bland annat vid blodets turbulenta flöde. Vid mitralisinsufficiens uppstår det ett blåsljud då blodet läcker tillbaka genom mitralisklaffen mot vänster förmak vid kammarkontraktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Johan Karlsson, 54-årig rökare, söker på vårdcentralen eftersom han senaste halvåret haft återkommande
ansträngningsutlöst tryck, som sitter retrosternalt och ibland strålar ut mot halsen. Han har inga besvär i vila.
Johans pappa dog av hjärtinfarkt vid 65 års ålder. Johan berättar att han har haft ’höga blodfetter’ sedan många
år men att han inte vill ta blodfettsänkande mediciner.
Fråga 5.12 (2p) Vilken är den mest sannolika orsaken (diagnosen) till Johans besvär? Motivera

A

Angina pectoris:
Är väldigt vanligt förekommande (5-20%). Uppkommer vid ansträngning. Då hjärtats syrebehov ökar. En tillfällig syrebrist kan uppstå ifall man har lite förträngda kranskärl eller en kärlspasm.Det ger upphov till smärta, men ger ingen cellnekros.Förbättras vid vila

Mot bakgrund av Johans symtom samt de riskfaktorer som framkommit misstänker distriktsläkaren
ansträngningsutlöst angina pectoris. Med anledning av detta analyseras EKG på vårdcentralen. EKG utfaller
normalt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Mot bakgrund av Johans symtom samt de riskfaktorer som framkommit misstänker distriktsläkaren
ansträngningsutlöst angina pectoris. Med anledning av detta analyseras EKG på vårdcentralen. EKG utfaller
normalt.
Fråga 5.13 (1p) Om du vore distriktsläkare, hur skulle du resonera angående din ursprungliga misstanke avseende
diagnosen och vad skulle du göra härnäst?

A

Ekokardiografi
Laboratorieprover; TnT/TnI
1Arbets-EKG
För att säkert utesltua andra orsaker.

Behandling
Nitroglycerinpreparat vid anfall
ASA
Betablockerare
Aktiv uppföljning

Svar 5.13 – Anamnesen talar starkt för ansträngningsutlöst angina pectoris varför distriktsläkaren remitterar
Johan för att genomgå arbetsprov

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Under arbetsprovet stiger Johans maximala hjärtfrekvens upp till ca 90 % av predikterat maximalt värde.
Fråga 5.14 (1p) Påverkar, och i så fall hur, den maximala hjärtfrekvensen som uppnås vid provet (i förhållande till
predikterat maximalt värde) känsligheten för att påvisa förändringar talande för myokardiell ischemi på arbetsEKG? Motivera

A

För att testet ska vara optimalt krävs en helhjärtad fysisk prestationsinsats. Ifall patienten avbryter måste minst 85% av maxpulsen vara uppnådd, viklet Johan ändå har gjort. (godkänt)
Vissa förändringar kan utebli från EKG ifall patienten inte anstränger sig maximalt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Nedan visas Johans EKG som togs i vila inför arbetsprov, under maximalt arbete och efter arbete.
Fråga 5.15 (2p) Vad visar undersökningen och vad drar du för slutsats avseende etiologin till Johans symtom?

(EKG)

A

ST-sänkning i aVR, II, V3-V6

Svar 5.15 – Arbetsprovet visar ansträngningsutlösta ST-sänkningar, vilka går i regress i vila. Arbetsprovet är
således diagnostiskt för ansträngningsutlöst myokardischemi

17
Q

Fråga 15.16 (3p) Förklara de patofysiologiska mekanismer som medför att Johan får ansträngningsutlösta symtom
och EKG-förändringar till skillnad från i vila då vare sig symtom eller EKG-förändringar uppträder

A

Vid ansträngning ökar syrebehovet i hjärtat. Ifall man får en kärlspasm. Syrebrist uppstår- Subendokardiet skadas innan, subepikardiet. Subepikardiet deoplariseras därför starkare vilket ger en ST-sänkning

Svar 5.16 – Johan har förträngning(ar) i ett eller flera kranskärl. Detta medför ansträngningsutlöst angina
pectoris eftersom ansträngning ökar syrebehovet i myokardiet. I vila är blodflödet tillräckligt för att upprätthålla
myokardiets syrebehov, men under ansträngning ökar syrebehovet pga. ökad hjärtfrekvens, ökad kontraktilitet och
ökat intraventrikulärt tryc

18
Q

råga 5.17 (3p) Beskriv de patofysiologiska mekanismer som har gett upphov till förträngning i kranskärlet

A

Ateroskleros skapar kärlförträngning

  1. LDL deposition i initman och oxidering (ROS, MMP)
  2. Aktivering av endotel
  3. Rekrytering av vita blodceller. MQs med scavenger-rec.
  4. Foamceller –> utsöndring av cytokiner.. IGF1, död (–>neutrofil)
  5. Inflammation. SMC-migration och proliferation (IGF1). T-celler IL4, IFNgamma
  6. Det bildas fatty streaks med en fibrös cap. Blodförsörjning MMPs gör den ostabil. Nekros kan även bildas i området.
  7. I värsta fall kan placket- capen rupturera –> tromb–>emboli–> stroke
19
Q

Efter att Johan påbörjat medicinering märker han en klar förbättring av symtomen. Han är inte begränsad i sina
vardagliga aktiviteter och det är bara ungefär en gång i månaden, när han anstränger sig kraftigt, som han känner
av ett lätt tryck i bröstet. Ett år senare vaknar han på morgonen med samma tryckkänsla, som han har haft tidigare
vid ansträngning. Han känner sig illamående, kallsvettig och andfådd.
Fråga 5.18 (3p) Förklara de patofysiologiska mekanismer som medför att Johan nu fått symtom trots att han inte
anstränger sig

A

Johan har troligen fått en MI. Då kärlet blir så ockluderat att av ex plack att hjärtat inte får tillräckligt med syre, även i vila.

20
Q

Johans fru tillkallar ambulans. Ambulanspersonalen tar ett EKG som visas på nästa sida.
Fråga 5.19 (1+1p) a) Vilken diagnos kan man ställa efter att ha granskat EKG? b) Vilken är den viktigaste delen
av behandlingen vid denna diagnos? (ST-föröjning)

A

A) ST-förhöjning tyder på akut MI.

B)Viktigaste behandlingen är PCI alternativt bypassoperation.

Svar 5.19 – Johan har drabbats av en anterior ST-höjningsinfarkt och körs med ambulans till sjukhuset där han
omgående förs till PCI-laboratoriet.

21
Q

Koronarangiografi visar en proximalt ockluderad LAD. Ocklusionen behandlas framgångsrikt med
ballongvidgning och inläggning av ett läkemedelsstent (drug eluting stent). En dag senare genomgår Johan
ekokardiografi, som visar lätt nedsatt systolisk funktion av vänster kammare pga. akinesi apikalt och hypokinesi
anteriort. Fyra dagar senare skrivs Johan ut till hemmet med medicinering enligt nedan.
Enalapril 20 mg x 1
Brilique 90 mg x 2 (aktiv substans ticagrelor)
SelokenZOC® 100 mg x 1 (depottablett; aktiv substans metoprolol)
Atorvastatin 80 mg x 1
Trombyl® 75 mg x 1 (aktiv substans acetylsalicylsyra)
Fråga 5.20 (2p) Enalapril är en ACE-hämmare. Beskriv den farmakologiska verkningsmekanismen för ACEhämmare samt vilka effekter dessa har på det kardiovaskulära systemet.

A

ACE-hämmare. Hämmar enzmet ACE som konverterar angiotensin I till angiotensin II. Hela RAAS systemet hämmas då.
RAAS aktiverar sympatikus, ökar Na+, H20 retention, ökar aldosteronutsöndringen (leder till ökad vatten och natriumretention), vasokonstriktion och frisättning av ADH från hypofysen (ökad vattenåterupptag). Dessa minskar då ACE hämmas.

var 5.20 – Enalapril hämmar ACE vilket resulterar i sänkt koncentration av angiotensin II. Detta i sin tur leder
till minskad vasokonstriktion och minskad frisättning av aldosteron från binjurarna varvid blodtrycket reduceras.
Viss blodtryckssänkande effekt kan också fås via reducerad frisättning av noradrenalin från sympatiska nervändar
samt via CNS-effekt på elektrolyt- och vattenbalansen.

22
Q

Fråga 5.21 (1p) Johan har aldrig haft hypertoni. Trots detta får han enalapril. Hur kan det komma sig?

A

Svar 5.21 – ACE-inhibering minskar ”remodellering” av vänster kammare (left ventricular remodeling) under
infarktens läkningsprocess.

23
Q

Fråga 5.22 (1p) Beskriv vad remodellering av vänster kammare innebär på anatomisk, dvs. makromorfologisk
nivå.

A

Innebär att kammaren förändras i form, storlek, struktur och funktion.
Early: infarktzonen/väggen blir ofta tunnare och töjs ut. Det bildas ett fibröst ärr

Senare: Kammaren dilaterar och lumen ökar och den blir ofta mera sfärisk. Det sker myocythypertrofi. Ofta ökar även residualvolymen i kammaren

Svar 5.22 – Remodellering innebär en dilatation och formförändring av vänster kammare som pågår under veckor
till månader efter en hjärtinfark

24
Q

Fråga 5.23 (2p) Beskriv den hemodynamiska mekanism, genom vilken ACE-inhibering minskar remodellering av
vänster kammare

A

ACE-hämmare förebygger kammardilation. Mekanismen är inte helt klarlagd. ACEi minskar bl.a belastningen på hjärtat genom att minska BP och på så sätt den perifera resistensen. Dessutom minskar kollagendepositionen i hjärta vid användning av ACEi

25
Q

Två veckor efter utskrivning slutar Johan med att ta Enalapril pga. rethosta. Fyra månader senare söker Johan
igen. Anledningen till att han söker nu är tilltagande ansträngningsutlöst andfåddhet. Han har inte haft
bröstsmärta sedan han skrevs ut från sjukhuset men andfåddheten har blivit värre och värre. Under de två sista
veckorna har han också noterat andfåddhet under natten, något som har medfört att han har svårt att ligga plant
i sängen.
Fråga 5.24 (1p) Vad är den mest sannolika orsaken till Johans andfåddhet?

A

Det finns en risk att han har vänstersidig hjärtsvikt, vilket leder till ökad tryck i lungkärlen och vidare vätskeansamling i lungorna

Svar 5.24 – Andfåddheten orsakas mest sannolikt av vänstersidig hjärtsvikt.

26
Q

ohan läggs in på kardiologiska kliniken och genomgår ny ekokardiografi. Den övre bilden på nästa sida, som du
får ha framme samtidigt med denna, visar ett normalt ekokardiogram. Den nedre bilden visar Johans nuvarande
ekokardiogram.
—-
Fråga 5.25 (1,5+1p) a) Namnge de två inringade hjärtstrukturerna och hjärtrummet som markeras med siffrorna 1
till 3 i övre bilden b) Pilen i nedre bilden visar på en avvikelse i hjärtrummets vägg. Vad kallas denna avvikelse?
I vilket hjärtrum är avvikelsen lokaliserad? I vilken del av hjärtrummets vägg är avvikelsen lokaliserad?

A

A: 1: Septum interatriale

2: Mitralisklaffen
3: Vänster kammare

B: Aneurysm
Avvikelsen ligger i vänsterkammarens apikalaframvägg

Svar 5.25 – Aneurysm i vänster kammares framvägg

27
Q

Fråga 5.26 (1p) Ange två svåra komplikationer, utöver hjärtsvikt, som Johan kan drabbas av mot bakgrund av
kammaraneurysmet.

A

Stroke - ett avvikande blodflöde i aneurysmet ökar risken för trombbildning. I värsta fall lossnar tromben och blir ett emboli som åker upp ut till extermiteter eller i värsta fall hjärnan och orskar stoke.

Hjärtruptur - med väldigt dålig prognos

Arrytmier

28
Q

Fråga 5.27 (2p) Förklara patofysiologin bakom Johans andfåddhet.

A

Vätskeansamling (lungödem) i lungorna pga ökat pulmonärt tryck (backf kan leda till andningssvårigheter.

Minskad forward-flow leder också till mindre syre i andra vävnader –> cyanos och andfåddhet.

29
Q

Gunilla, 51 år, uppsöker akutmottagningen pga. tilltagande andfåddhet och orkeslöshet. Hon har känt sig trött en
längre tid men skyllt detta på åldern. Den senaste veckan har det tillkommit andnöd och vid flera tillfällen har hon
fått stanna i samband med promenad för att hämta andan. Idag på arbetet kände hon sig svimfärdig och var
tvungen att sätta sig ned. En arbetskamrat, som uppmärksammade detta, tyckte att det var dags att Gunilla ”tog
tag i sin hälsa” och skjutsade henne till akutmottagningen.
Gunilla arbetar som lokalvårdare i en skola. Hon är gift och har två barn i tonåren. Hon röker inte och dricker
2-3 glas vin på helgerna. Hon appendektomerades i ungdomen. För två år sedan vårdades hon för en fotledsfraktur
i samband med en skidolycka. Hon äter inga mediciner annat än några Ibuprofen i veckan när hon har huvudvärk.
AT: Magerlagd. Något blek. Andningsfrekvens 16/min. I övrigt opåverkad.
Hjärta: Oregelbunden rytm, ca 120/min.
Lungor: Normala andningsljud och normal perkussionston bilateralt.
BT: 110/70 mmHg
Buk: Mjuk, oöm, inga resistenser.
PR: Tomt i ampullen. Inga avvikelser vid palpation
Temp: 37, 3° C
Saturation: 95 %
Fråga 5.28 (1p) Vilken undersökning vill du i första hand komplettera med på undersökningsrummet?

A

EKG

Blodstatus (möjlig anemi) tyreoideaprover hypotyreos

30
Q

Fråga 5.29 (2p) Tolka Gunillas EKG

A

Svar 5.29 – EKG visar förmaksflimmer med snabb kammarfrekvens

31
Q

Fråga 5.30 (2p) Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter önskar du få fram mot bakgrund av vad som hittills
framkommit?

A
Symtomduration
Andra symtomt
Bröstsmärtor - andningskorelerad
Hosta
Feber
Underbenen, immoblisering?
Svimmning
Tremor, svettningar
Blödningar i udnerlivet
Avföring

Familjehistorik

32
Q

Fråga 5.31 (2p) Vilka blodprover vill du primärt analysera?

A
Blodstatus
CRP
Tyreoideaprover
Elektrolyter
Krea
P-glukos
P-PK, P-APTT
33
Q

Gunilla har i perioder känt hjärtklappning under flera veckors tid men hon kan också minnas tillbaka att hon
andra gånger de senaste veckorna inte tyckt att ”det var något konstigt med hjärtat”. Hon har inte haft centrala
bröstsmärtor och ej heller haft andningskorrelerad bröstsmärta. Ingen hosta eller feber. Inga symtom från
underbenen, ingen immobilisering. Ibland har hon känt att det svartnat för ögonen under korta perioder men hon
har inte svimmat. Ej noterat tremor eller svettningar. Inga blödningar från underlivet. Avföringen har normal färg
och är av växlande konsistens, oftast lös. Sedan tonåren livliga tarmljud och riklig gasbildning varför hon undviker
mjölkprodukter. Vikten är oförändrad sedan många år (57 kg; längd 165 cm).
B-Hb 72 (117-153 g/L), B-MCV 92 (82-98 fL), B-LPK 4,2 (3,5-8,8 x109/L), B-TPK 226 (160-390 x109/L), P-CRP
<10 (<10 mg/L), P-Natrium 139 (137-145 mmol/L), P-Kalium 3,9 (3,5-4,4 mmol/L), P-Kreatinin 57 (45-90
μmol/L), P-Glukos 4,8 (4,2-10,9 mmol/L), S-TSH 2,2 (0,4-4 mIE/L), P-PK 1,0 (0,8-1,2 INR), P-APTT 32 (24-34 s)
Gunilla blir inlagd på vårdavdelning för att få blodtransfusion. Kompletterande blodprover togs innan dess.
Fråga 5.32 (2p) Vilka kompletterande blodprover är rimligt att ta mot bakgrund av vad som framkommit hittills?

A
Sänkt Hb --> anemi. 
Fullständigt blodstatus.
- Retikulocyter
S-bilirubin
Haptoglobin
Coombs
LD
Folsyra
Kobalamin
Homocystein
Järn ferritin, transferrin

Svar 5.32 – Kompletterande blodprover togs innan transfusionerna och svar föreligger:
P-Ferritin 7 (13-130 μg/L), S-Folat 5 (7,6-54 nmol/L), S-Kobalamin 320 (140-540 pmol/L), P-Haptoglobin 1,2
(0,24-1,9 g/L), B-Retikulocyter 20 (20-100 x109/L).