15. VF, embrylogi

Question 1

Inger är långt ifrån den första patienten du träffar på med svår hyperkolesterolemi under din AT. En svårighet vid
behandling med läkemedel är fogligheten (adherence eller compliance) till behandlingen. Vi tänker oss att din
vårdcentral är en av flera i landet som deltar i en läkemedelsprövning där ett nytt läkemedel som sänker kolesterol
i blodet undersöks. Detta läkemedel förväntas ha en lipidsänkande effekt som är likvärd de mest effektiva godkände
lipidsänkare men ges en gång per vecka och förväntas därmed kunna medföra bättre foglighet.
Du funderar kring upplägget för en läkemedelsprövning där den lipidsänkande effekten av detta nya läkemedel
undersöks.
Fråga 15.1 (2+2+2p) a) Beskriv och motivera lämplig studiedesign för denna läkemedelsprövning. Ange även en
lämplig forskningshypotes för studien. b) Redogör för lämpliga val av patientgrupp och kontrollgrupp samt ge
exempel på relevanta störfaktorer (confounders) c) Ange den viktigaste variabeln (primary endpoint) och beskriv
lämplig statistik för att prova forskningshypotesen? Motivera dina val!

Answer 1

a) En RCT. Det betyder en experimentell studier där deltagarna randomiseras in i olika grupper. Dubbelblind

Kan LM:t i fråga ha en bätte lipidsänkande effekt hos patienten med hyperkolesterolomi en standardiserad behandling

B) Patienter med hyperkolesterolemi, med LDL över ett visst värde.

Kontrollgruppen skulle vara patienter med samma värden , som behandlas enligt standardiserad metod.

Confounders skulle kunna vara olika livstilsvanor - kost, motion, alkohol etc.

C) ) Viktigaste variablen i detta läget är kolestrol nivån i blodet. Beroende på om vi får en normalfördelning eller icke. Så vi kommer ha T-test (Normal) eller en man-withneyu (Icke-normal). Dessa kan användas för det är 2 gruppe

Question 2

GH producerande hypofystumörer har en incidens på 3-4 per 1 miljon/år och en prevalens på 60-80 per 1 miljon.
Sällsynta diagnoser definieras i Sverige som 100/1 milj invånare. Således är GH producerande hypofystumörer
en sällsynt diagnos enlig socialstyrelsens definition.
Fråga 15.2 (2p) Förklara begreppen incidens och prevalens.

Answer 2

Incidensen = antalet som insjuknar under en viss period

Prevalensen = antalet som lever sjukdomen under en viss tidpunkt

Svar 15.2 – Incidens: insjuknandefrekvens, dvs antal nya fall av sjukdom i en population under en viss tidsperiod.
Prevalens: antalet sjuka i en viss sjukdom inom en viss population vid en given tidpunkt

Question 3

Charles Byrne var mer rädd för vad läkarna kunde tänkas göra med hans kropp efter döden, än för själva döden.
Han visste att den berömde kirurgen John Hunter ville dissekera hans kropp efter döden och han vidtog åtgärd
för att förhindra detta. Hans kropp skulle förseglas i en blykista och sänkas till havs av hans lojala vänner. Den 1
juni 1783 dog Charles Byrne och vännerna sänkte kistan till havs. Dock hade Dr Hunter mutat
begravningsentreprenörren att byta ut kroppen mot sten i kistan. Charles Byrnes skelett kan beskådas på
‘‘Hunterian Museum’’på Royal College of Surgeons i London.
Fråga 15.3 (4p) Idag ser vi olika etiska dilemman med Dr Hunters förfarande. Resonera kring detta med
utgångspunkt i fyra centrala etiska begrepp som belyses av fallet.

Answer 3

1. Patientens autonomi - patientens har rätt att besluta om sin egen kropp och hälsa.
2. Sekretess - skelettet är utställt i museum vilket bryter mot patientens rätt till sekretess.
3. Läkarens mål: enligt läkarens etiska regler skall målet vara bota, trösta, lindra och aldrig skada. Hunters motiv verkade skilja från dem och hans agerande kan lätt ha orsakat lidande till Byrnes vänner och familj.
4. Informerat samtycke
5. Integritet
6. Människovärde och människosyn

Svar 15.3 – Autonomi En av grundprinciperna inom den medicinska etiken är autonomi eller rätten till
självbestämmande. Principen innebär att man själv ska få bestämma över sitt eget liv och sina egna handlingar
under förutsättning att det inte kränker andras självbestämmanderätt.
Informerat samtycke Kravet att en medicinsk åtgärd skall föregås av ett informerat samtycke tillmäts stor
betydelse i medicinsk etik. För att kunna utöva självbestämmande måste man vara väl informerad.
Integritet kommer från ett latinskt ord som betyder orörd, hel. Begreppet är knutet till värde och värdighet och
avser varje människas oförytterliga egenvärde som person. Man kan dela upp begreppet i fysisk och psykisk
integritet.
Människovärde och människosyn Den enskilda människans värde som tänkande och kännande varelse, utgör
grunden för människans naturliga rättigheter. Enligt den humanistiska människosynen får den enskilda människan
aldrig betraktas eller behandlas enbart som ett medel. Människovärdesprincipen är en av de grundläggande etiska
principerna

Question 4

Du läser nu en undersökning om ökad risk för cancer vid akromegali.
Acromegaly and cancerrisk: a cohort study in Sweden and Denmark (Baris D et al. Cancer Causes and Control.
13 395-400, 2002)
Abstract: Objective: Several studies have suggested that patients with acromegaly have an increased risk of benign
and malignant neoplasms, especially of the colon. To further investigate this relationship we evaluated cancer risk
in population-based cohorts of acromegaly patients in Sweden and Denmark. Methods: Nationwide registry-based
cohorts of patients hospitalized for acromegaly (Denmark 1977-1993; Sweden 1965-1993) were linked to tumor
registry data for up to 15-28 years of follow-up, respectively. Standardized incidence ratios (SIR) and 95%
confidence intervals (CI) were calculated to estimate cancer risk among 1634 patients with acromegaly. Results:
The patterns of cancer risk in Sweden and Denmark were similar. After excluding the first year of follow-up, 177
patients with acromegaly had a diagnosis of cancer compared with an expected number of 116.5 (SIR = 1.5, 95%
CI = 1.3-1.8). Increased risks were found for digestive system cancers (SIR = 2.1, 95% CI = 1.6 -2.7), notably of
the small intestine (SIR = 6.0, 95% CI = 1.2 -17.4), colon (SIR = 2.6, 95% CI = 1.6-3.8), and rectum (SIR = 2.5,
95% CI = 1.3-4.2). Risks were also elevated for cancers of the brain (SIR = 2.7, 95% CI = 1.2 -5.0), thyroid (SIR
= 3.7, 95% CI = 1.8-10.9), kidney (SIR = 3.2, 95% CI = 1.6-5.5), and bone (SIR = 13.8, 95% CI = 1.7-50.0).
Conclusions: The increased risk for several cancer sites among acromegaly patients may be due to the elevated
proliferative and anti-apoptotic activity associated with increased circulating levels of insulin-like growth factor-1 (IGF-1). Pituitary irradiation given to some patients may have contributed to the excess risks of brain tumors
and thyroid cancer. Our findings indicate the need for close medical surveillance of patients with acromegaly, and
further studies of the IGF-1 system in the etiology of various cancers.
Fråga 15.4 (3p) Definiera begreppet ”Standardized incidence ratios (SIR)” som används i ovanstående studie samt
diskutera tillförlitligheten i påståendet; increased risks were found for digestive system cancers, notably of the
small intestine (SIR = 6.0, 95% CI = 1.2-17.4)

Answer 4

Svar 15.4 - För att beräkna Standardiserat Incidens Ratio (SIR) divideras det verkliga antalet cancerfall med det
förväntade antalet, detta SIR redovisar en form av relativ risk för cancer i akromegali -kohorten i förhållande till
normalbefolkningen.

Mycket brett konfidensintervall (CI) (1.2-17.4) talar för att mätosäkerheten är stor. Tunntarmscancer är mycket
ovanligt så enstaka fall spelar stor roll på den relativa fördelningen av cancerfall.

Question 5

I ditt doktorandprojekt undersöker du de cellulära mekanismerna för hur nedkylning kan ha en positiv effekt för
hjärninfarktpatienter. Det skulle kunna ske genom att hypotermin skyddar nervcellerna i penumbra området runt
infarkten. Din hypotes är att det sker genom metabol nedreglering på cellnivå.
Fråga 15.5 (4p) Gör en projektplan för hur du experimentellt skulle kunna undersöka din hypotes. Ge exempel på
modellsystem och olika tekniker (beskriv dem) som du skulle kunna använda och på vilket sätt du planerar att göra
det. Ange för och nackdelar med ditt planerade upplägg.

Answer 5

Djurstudie

1. Frågeformulering: Hjälper nerkylning mot nervskador i hjärninfakrt
2. Hypotes och prediktion
   Nedskylning skyddar råttors nervceller i penumbran genom metabol nedreglering på cellnivå jämfört med råttor som inte blir nedkylda
3. Variabler:
   - independent: nedkylning vs icke-nedkylning
   - dependent: nekros vs icke-nekros.
4. Exponering och kontrollgrupper:
   Grupp1 Råttor med inducerad hjärninfarkt som får kylning med 5 grader
   Grupp 2 Råttor med inducerad hjärninfarkt som får kylning med 10 grader
   Grupp0 Råttor med hjärninfarkt som inte får kylning

5: Metod och datainsamling
 Incudering av stroke till råttorna genom injektion av prokoagulantiskt medel xx i råttornas carotiskärl.
Nedkylning av grupp 1 och 2s burar.
Avlivning
Biopsier - mätning av graden nekros
Blinding möjligt

6: Analys:
Stapeldiagram- X-axel grupper
Y-axel: graden nekros

Nackdelar:
Etik -djurexperiment
Överförbarhet -stämmer det på männsikor
- Motsvarar metoderna tillräckligt verkliga förhållanden

Fördelar:
Kontrollerad miljö
Snabba resultat
Etik - människor blir inte utsatta.
Direkta mätmetoder - mängden nekros jmf med människostudie där man kanske skulle mäta med indirekta mätmetoder.
Blinding möjligt

Question 6

Pernilla påminner om att hennes syster gick bort i lymfom och Pernilla har läst att vissa herpesvirus kan ge
lymfom. Hon är nu orolig över att behöva gå samma öde till mötes som tvillingsystern.
Fråga 15.6 (3p) Hur skulle du vilja lägga upp en epidemiologisk studie som undersöker orsakssambandet mellan
CMV-infektion och risken att insjukna i lymfom?

Answer 6

Observationsstudie:
Kohortstudie.
En prospektiv studie där man följer upp de som insjuknat i herpesvirus (independet variabel) och incidensen för att insjukna i lymfom.
Det skulle jämföras med incidensen för lymfom hos en kontrollgrupp som inte insjuknat i herpesvirus.

Question 7

Article: Simonsen BO, Daehlin GK, Johansson I, et al. Improvement of drug dose calculations by classroom teaching or learning: a randomized controlled trial in nurses.
BMJ Open 2014;4:e006025. doi:10.1136/bmjopen-2014-006025
Introduction: Insufficient skills in drug dose calculations increase the risk for medication errors. Even experienced nurses may struggle with such calculations. Learning flexibility and cost considerations make e-learning interesting as an alternative to classroom teaching. This study compared the learning outcome and risk of error after a course in drug dose calculations for nurses with the two methods.
Methods: Registered nurses working in two hospitals and three municipalities in Eastern Norway were recruited to participate in the study. Inclusion criteria were nurses with at least 1 year of work experience in a 50% part-time job or more. Excluded were nurses working in outpatient clinics, those who did not administer drugs and any who did not master the Norwegian language sufficiently. The study was performed from September 2007 to April 2009. Before and after a 2-day course, the nurses underwent a multiple choice test in drug dose calculations: 14 tasks with four alternative answers (score 0–14), and a statement regarding the certainty of each answer (score 0–3). High risk of error was being certain that incorrect answer was correct. The results are given as the mean (SD). At inclusion, each nurse was stratified according to five workplaces: internal medicine, surgery or psychiatric wards in hospitals, and nursing home or ambulatory care in primary healthcare. Immediately after submission of the pretest, the participants were randomised to one of the two didactic methods by predefined computer-generated lists for each stratum.
Statistics: χ2 or Fisher’s exact test, t-test or Mann-Whitney U test, ANOVA, Friedman, Pearson or Spearman and a Wilcoxon signed- rank test.
Under statistikavsnittet så finns det ett antal analysmetoder som inte ingår i målen för T2, dessa kan ni bortse från.
Fråga 23. Är upplägget på undersökningen (Methods) lämpligt i förhållande till det som beskrivs under Introduction? Motivera ditt svar. (2p

Answer 7

Svarsförslag: Ja. Inklusions- respektive exklusionskriterierna är väl avvägda. Man har valt ut olika vårdgivare för att få en bredd. Man vill undersöka två olika pedagogiska modeller därför slumpar man deltagarna in i två olika modeller. Man samlar in deltagarna under en viss period.

Question 8

Fråga 15.7 (2p) Celiaki förekommer hos ungefär 1 av 100 vuxna i världen. Man vet från studier att ungefär vart
sjätte barn till en förälder med celiaki också kommer att drabbas av celiaki. Förklara vad som menas med absolut
risk och relativ risk och hur stor är den absoluta respektive relativa risken för ett barn till en förälder med celiaki
att också få celiaki?

Answer 8

Absolut risk:

Relativ risk:

Question 9

Fråga 15.7 (2p) Celiaki förekommer hos ungefär 1 av 100 vuxna i världen. Man vet från studier att ungefär vart
sjätte barn till en förälder med celiaki också kommer att drabbas av celiaki. Förklara vad som menas med absolut
risk och relativ risk och hur stor är den absoluta respektive relativa risken för ett barn till en förälder med celiaki
att också få celiaki?

Answer 9

Absoluta risken = antal sjuka/hela urvalet
1/6 = 0.167

Relativa risken = (sjukdom/exponerade)/(sjuksom/icke-exponerade

(1/6)/(1/100)= 100/6 = 50/3 = ca 16.7
??
Svar 15.7 – Absolut risk är hur stor risk det är att drabbas av en sjukdom över en viss period medan relativ risk
är en jämförelse av risken mellan två olika grupper att drabbas av en sjukdom, t ex celiaki.

Question 10

I Viktors fall togs ett urinprov trots att han förnekat symtom. (Viktor har kallats till mottagningen för sexuellt
överförbara sjukdomar i ett smittspårningsärende för ca 2 månader sedan)
Fråga 15.8 (3p) Ge exempel på andra kliniska situationer där det kan vara medicinskt motiverat att ta prov på
individer utan symtom, samt vilka problem som kan uppstå vid bred screening i befolkningen.

Answer 10

Hindrande av smittsprida
Screening:
- kan leda till prevention eller lindring av konsekvenserna. ex minskad morbiditet och mortalitet
- Få som blir skötta i onödan (sensitivitet)
- Test som inte orsakar för mycket obehag - stress, smärta
-Allmänt förekommande sjudom - tillräckligt stor effekt

• låga kostnader för samhället, lätt att utföra, möjlighet att spara genom prevention

Question 11

Marie, 47 år, söker på vårdcentralen pga. att hon ofrivilligt har gått ned i vikt. I det elektroniska journalsystemet
finns inga tidigare anteckningar om Marie.
Fråga 15.9 (2p) Ge ett konkret exempel på din första fråga/uppmaning till Marie (efter att ni har hälsat på varandra
och satt er tillrätta). Förklara varför du formulerar dig på detta sätt.

Answer 11

Svar 15.9 – För att Marie ska känna sig bekväm med att berätta om sina besvär, så att du får en så informativ
sjukhistoria som möjligt, börjar du samtalet med en öppen fråga/uppmaning. Till exempel kan du börja med
”Marie, berätta varför du söker hit idag?”.

Question 12

Fråga 15.10 (1p) Vad innebär positivt respektive negativt prediktivt värde?

Answer 12

PPV = TP/(TP+FP)
NPV= TN/(TN+FN)

Question 13

Lars får tid för MRT under eftermiddagen.
Du blir uppringd av jourhavande radiolog och meddelas att man påvisat en stor cystisk process med en solid,
förkalkad del som är förenligt med kraniofaryngiom – en restcellstumör. Tumören trycker hårt mot chiasma.
Fråga 15.11 (3p) Beskriv hur hypofysen bildas under fetallivet och förklara även kopplingen till kraniofaryngiom

Answer 13

Adeno och neurohypofysen har olika ursprung.

Adenohypofysen utvecklas ur orofarynxektodermet ur Rathkes ficka

Neurohypofysen utvecklas ur neuroektoderm

Svar 15.11 – Kraniofaryngiom är suprasellära cystiska tumörer, som utvecklas från rester av epitel deriverat från
Rathkes ficka, en embryologisk rest av hypofysens framlob

Question 14

Man misstänker att patienter med hypofysinsufficiens löper risk att dö i förtid och har därför gjort en undersökning
på 1286 svenska patienter med hypofysinsufficiens som följts prospektivt mellan 1995 och 2009 och gjort en
jämförelse av antalet dödsfall i hela svenska befolkningen med hjälp av svenska dödsorsaksregistret. Man fann en
mortalitet på 120 i gruppen med hypofysinsufficiens mot förväntat 84.3 i allmänna befolkningen vilket gav en
standardiserad mortalitetskvot (SMR) på 1.42 (95% konfidensintervall: 1.18 -1.70).
Fråga 15.12 (2p) Förklara hur den statistiska beräkningen av SMR görs och hur man skall tolka hela resultatet som
anges ovan.

Answer 14

Den görs genom verkliga antalet fall/förväntade fall= 120/84,3

Jämför observerade sjukdomsfall i den forskade gruppen jämfört med förväntade sjukdomsfallen i vanliga populationen.

Question 15

Fråga 15.13 (2p) Vad är anledningen till att man beräknar ett standardiserat riskmått

Answer 15

Det är ett sätt att eliminera olika confounders ex ålder

Question 16

Antikroppsanalyserna har olika sensitivitet och specificitet. I en studie från Östergötland har man funnit att antitransglutaminas av IgA-klass uppvisade en sensitivitet på 80 % och en specificitet på 98 %. Inom din vårdcentrals
upptagningsområde bor 10100 personer och av dessa har 100 celiaki.
Fråga:
Givet sensitiviteten och specificiteten och antalet celiakipatienter i Östergötland, vilket är det positivt
prediktiva värdet av anti-transglutaminasanalysen? (3p)

Answer 16

Total a antal et: 10100 
Verkligt sjuka: 100 
Verkligt friska: 10100 - 100 = 10000 
Sensitivitet: 80% 
Specificitet: 98% 
PPV = sant pos / alla provets pos = 80 / (80+200) = 80/280 = ca 29%

Question 17

Article:Simonsen BO, Daehlin GK, Johansson I, et al. Improvement of drug dose calculations by classroom teaching or learning: a
randomized controlled trial in nurses.
BMJ Open 2014;4:e006025. doi:10.1136/bmjopen-2014-006025
Introduction:Insufficient skills in drug dose calculations increase the risk for medication errors. Even experienced nurses may
struggle with such calculations. Learning flexibility and cost considerations make e-learning interesting as an alternative to
classroom teaching. This study compared the learning outcome and risk of error after a course in drug dose calculations for nurses
with the two methods.
Methods: Registered nurses working in two hospitals and three municipalities in Eastern Norway were recruited to participate in the
study. Inclusion criteria were nurses with at least 1 year of work experience in a 50% part-time job or more. Excluded were nurses
working in outpatient clinics, those who did not administer drugs and any who did not master the Norwegian language sufficiently.
The study was performed from September 2007 to April 2009. Before and after a 2-day course, the nurses underwent a multiple
choice test in drug dose calculations: 14 tasks with four alternative answers (score 0–14), and a statement regarding the certainty of
each answer (score 0–3). High risk of error was being certain that incorrect answer was correct. The results are given as the mean
(SD). At inclusion, each nurse was stratified according to five workplaces: internal medicine, surgery or psychiatric wards in
hospitals, and nursing home or ambulatory care in primary healthcare. Immediately after submission of the pretest, the participants
were randomised to one of the two didactic methods by predefined computer-generated lists for each stratum.
Statistics: χ2 or Fisher’s exact test, t-test or Mann-Whitney U test, ANOVA, Friedman, Pearson or Spearman and a Wilcoxon signedrank test.
Under statistikavsnittet så finns det ett antal analysmetoder som inte ingår i målen för T2, dessa kan ni bortse från

Fråga 23. Är upplägget på undersökningen (Methods) lämpligt i förhållande till det som beskrivs
under Introduction? Motivera ditt svar. (2p)

Answer 17

Svarsförslag: Ja. Inklusions- respektive exklusionskriterierna är väl avvägda. Man har valt ut olika
vårdgivare för att få en bredd. Man vill undersöka två olika pedagogiska modeller därför slumpar man
deltagarna in i två olika modeller. Man samlar in deltagarna under en viss perio

Question 18

Fråga 24. 2. Förklara när (vilken situation) och varför (orsak) de har använt nedanstående

testmetoder.
a) X2, t-test och Mann-Whitney U test Whitney U test (3p)

b) Wilcoxon signed-rank test (2p)

Answer 18

Svarsförslag: Här vill man jämföra de två grupperna mot varandra.

T-testet kräver kvantitativ variabel som
är normalfördelad,

X2 kräver att man har förutom gruppvariabeln en kvalitativ variabel som undersöks,

Mann-Whitney U test kräver kvalitativ variabel eller kvantitativ variabel som ej är normalfördelad. (Mål A1,
A4)

B)Svarsförslag: Här vill man se om det har skett en förändring inom respektive grupp före och efter
genomförd utbildning. Wilcoxon signed-rank test kräver en kvalitativ variabel eller kvantitativ variabel som ej
är normalfördelad. (Mål A1, A4)

Question 19

artikeln “Randomization to a low-carbohydrate diet advice improves health related quality of life compared
with a low-fat diet at similar weight-loss in Type 2 diabetes mellitus” av H. Guldbrand, T. Lindström, B. Dizdar, B.
Bunjaku, C.J. Östgren, F.H. Nyström och M. Bachrach-Lindström. Diabetes Research and Clinical Practice online 21
september 2014.
Syfte;att jämföra livskvalitén för individer med typ 2-diabetes utifrån två olika dieter; låg fett diet (LFD) respektive låg
kolhydrat diet LCD)
Genomförande;61 patienter lottades till två grupper där den ena förväntades hålla sig till en kost med låg andel
kolhydrater, den andra till en traditionellt rekommenderad lågfettkost i syfte att gå ner i vikt. Studien pågick i två år.
Statistik:Parat T-test respektive T-test användes för analyserna alternativt Wilcoxon teckenrangtest respektive MannWhitney U test
Instrument:SF36, är ett så kallat profilbaserat mått. Respondenten svarar på 36 frågor om sitt hälsotillstånd de senaste
fyra veckorna (”standardversionen”) eller den senaste veckan (”akutversionen”), varav 35 sedan, med hjälp av en
speciell beräkningsalgoritm, förs samman i åtta olika skalor: PF fysisk funktion (fråga 3a-j) RP rollfunktion-fysisk (fråga
4a-d) BP kroppslig smärta (fråga 7, 8) GH allmän hälsoupplevelse (fråga 1, 11a-d) VT vitalitet (fråga 9a, e, g, i) SF
social funktion (fråga 6, 10) RE rollfunktion-emotionell (fråga 5a-c) MH psykiskt välbefinnande (fråga 9b, c, d, f, h) Det
finns även två summamått för SF-36, PCS (Physical Component Scale: PF, RP, BP & GH) och MCS (Mental
Component Scale: VT, SF, RE & MH). Värdena på skalorna varierar mellan 0-100 där höga värden är bra.
Fråga 22. Vad är det för studiedesign. Motivera ditt svar. (2p)

Answer 19

Svarsförslag: Det är en randomiserad prospektiv studie. Man har randomiserat patienterna till två grupper
där de har blivit tilldelade en av de två dieterna. Man har följt dessa två grupper framåt i tiden (prospektivt)
för att se vilket utfall det blir utifrån dietern

Question 20

I artikeln “Randomization to a low-carbohydrate diet advice improves health related quality of life compared
with a low-fat diet at similar weight-loss in Type 2 diabetes mellitus” av H. Guldbrand, T. Lindström, B. Dizdar, B.
Bunjaku, C.J. Östgren, F.H. Nyström och M. Bachrach-Lindström. Diabetes Research and Clinical Practice online 21
september 2014.
Syfte;att jämföra livskvalitén för individer med typ 2-diabetes utifrån två olika dieter; låg fett diet (LFD) respektive låg
kolhydrat diet LCD)
Genomförande;61 patienter lottades till två grupper där den ena förväntades hålla sig till en kost med låg andel
kolhydrater, den andra till en traditionellt rekommenderad lågfettkost i syfte att gå ner i vikt. Studien pågick i två år.
Statistik:Parat T-test respektive T-test användes för analyserna alternativt Wilcoxon teckenrangtest respektive MannWhitney U test
Instrument:SF36, är ett så kallat profilbaserat mått. Respondenten svarar på 36 frågor om sitt hälsotillstånd de senaste
fyra veckorna (”standardversionen”) eller den senaste veckan (”akutversionen”), varav 35 sedan, med hjälp av en
speciell beräkningsalgoritm, förs samman i åtta olika skalor: PF fysisk funktion (fråga 3a-j) RP rollfunktion-fysisk (fråga
4a-d) BP kroppslig smärta (fråga 7, 8) GH allmän hälsoupplevelse (fråga 1, 11a-d) VT vitalitet (fråga 9a, e, g, i) SF
social funktion (fråga 6, 10) RE rollfunktion-emotionell (fråga 5a-c) MH psykiskt välbefinnande (fråga 9b, c, d, f, h) Det
finns även två summamått för SF-36, PCS (Physical Component Scale: PF, RP, BP & GH) och MCS (Mental
Component Scale: VT, SF, RE & MH). Värdena på skalorna varierar mellan 0-100 där höga värden är bra.

B) Parat T-test (2p)

Answer 20

A)Svarsförslag: Används när man har en kvantitativ variabel som är normalfördelad och man vill se
variabelns utveckling över tiden (se förändring över tid inom respektive grupp)

b) Mann Whitney U (2p)
Svarsförslag: Används när man har en kvalitativ variabel eller om den kvantitativa variabeln inte är
normalfördelad och man vill jämföra två grupper mot varandra (se om det finns skillnader mellan de två
grupper vid start eller vid slutet).

Question 21

I abstraktet står följande ” There was an increase in the physical component score of SF-36 from 44.1 (10.0) to 46.7
(10.5) at 12 months in the LCD group ( p < 0.009) while no change occurred in the LFD group ( p < 0.03 between
groups).”
Fråga 24. Vilka test har de använt för att få fram p-värdena i abstraktet ovan? (2p

Answer 21

Svarsförslag: There was an increase in the physical component score of SF-36 from 44.1 (10.0) to 46.7
(10.5) at 12 months in the LCD group ( p < 0.009) while no change occurred in the LFD group; Här har man
använt sig av parat t-test om den kvantitativa variabeln är normalfördelad annars Wilcoxon teckenrang test
då man mäter förändring över tid inom respektive grupp.
( p < 0.03 between groups); Här handlar det om att man jämför de två grupperna mot varandra vid slutet av
studien och då har man valt t-test om den kvantitativa variabeln är normalfördelad annars Mann-Whitney U

Question 22

I abstraktet står följande ” There was an increase in the physical component score of SF-36 from 44.1 (10.0) to 46.7

(10. 5) at 12 months in the LCD group ( p < 0.009) while no change occurred in the LFD group ( p < 0.03 between
groups) .”

Fråga 25. Tolka och förklara ovanstående resultat. (2p)

Answer 22

Svarsförslag: Det finns en signifikant förändring, p<0,009, av variabeln physical component score of SF-36
i gruppen LSD. Skillnaden består i att man har ökat sitt värde från 44.1 (10.0) till 46.7 (10.5). LFD-gruppen
hade ingen uppmätt signifikant förändring över tiden.
När det gäller skillnaden mellan de två grupperna så får vi här endast veta att det finns en skillnad mellan de
två då p<0,03, dock inte hur den skillnaden ser ut. Men vi skulle kanske kunna ana att skillnaden består i att
LSD har högre värde än LFD då det har skett en förbättring i LSD men ej i LFD över tiden.

Question 23

Alkoholdag (gram/dag)
Medelvärde (SD)
Män (480) 13,69 (21,11)
Kvinnor: 4,49 (4,92)

Fråga 30. I ovanstående tabell har man presenterat alkoholkonsumtionen uppdelat på män och
kvinnor med medelvärde och standardavvikelse. Tolka siffrorna i tabellen. Är presentationen
lämplig? Motivera ditt svar. (2p

Answer 23

Männen dricker i medelvärde 13,69 gram per dag. Det finns dock en stor variation i alkoholkonsumtionen.

Kvinnorna dricker betydligt mindre 4,49 gram/dag. Variationen i alkoholkonsumtionen är mindre hos kvinnor.

Svarsförslag: SD är väldigt hög både hos männen och kvinnorna vilket tyder på att det inte är
normalfördelat och därmed borde det presenteras med median och kvartilavstånd. (MÅL A1)

Question 24

Alkoholdag (gram/dag)
Medelvärde (SD)
Män (480) 13,69 (21,11)
Kvinnor: 4,49 (4,92)

Fråga 31. Ange noll- respektive alternativhypotes för ovanstående tabell. (2p)

Answer 24

Noll hypotes: Ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnors alkoholkonsumtion
Alternativ hypotes: Signifikant skillnad mellan män och kvinnors alkoholkonsumtion

Question 25

Alkoholdag (gram/dag)
Medelvärde (SD)
Män (480) 13,69 (21,11)
Kvinnor: 4,49 (4,92)

Fråga 32. Ange lämplig statistisk analysmetod för att analysera ovanstående data och varför du
väljer just denna analysmetod. (3p)

Answer 25

Svarsförslag: Mann-Whitney-U. Det är två oberoende grupper (man – kvinna) som ska jämföras, den
kvantitativa variabeln är ej normalfördelad. (MÅL A1, A4)

Question 26

Fråga 33. Ge förslag på lämplig statistisk analysmetod som mäter om det har blivit en förändring
över tiden vad gäller variabeln alkoholkonsumtion och varför du väljer just denna analysmetod. (3p)

Answer 26

Svarsförslag: Wilcoxon tecken-rang test. Före-efter situation, kvantitativa variabeln är ej normalfördelad

Question 27

Frågan om ett eventuellt samband mellan mässlingsvaccination och autism och kronisk inflammatorisk
tarmsjukdom väcktes 1998. En artikel i Lancet innehöll då en beskrivning av tolv barn som fått svåra
beteenderubbningar med bland annat autism kort efter det att de ympats med morbilli-/parotit-/rubellavaccin
(MMR-vaccin). Författarna antydde dock att deras studie inte bevisade ett kausalt samband mellan MMRvaccinering och autism, varför de framhöll att ytterligare forskningsinsatser var befogade. Artikeln bemöttes i
ett flertal upprörda inlägg i Lancet. ”(Läkartidningen, nr 35, 2001, volym 98)

Fråga 24: Författarna säger i artikeln från 1998 att ytterligare forskningsinsatser är befogade.
Förklara varför de anser att mer forskning behövs? Motivera ditt svar! (2p

Answer 27

Svar:De säger själva att de inte fann ett kausalt samband, vilket innebär att man inte kan dra några
slutsatser över om att det finns orsakssamband mellan autism MMR-vaccin. Det är få antal individer i
studien så man kan på grund av få antal inte uttala sig om resultat. Denna studie skulle kunna likställas med
en pilotstudie som kräver mer fördjupning med en ny större studie.

Question 28

Frågan om ett eventuellt samband mellan mässlingsvaccination och autism och kronisk inflammatorisk
tarmsjukdom väcktes 1998. En artikel i Lancet innehöll då en beskrivning av tolv barn som fått svåra
beteenderubbningar med bland annat autism kort efter det att de ympats med morbilli-/parotit-/rubellavaccin
(MMR-vaccin). Författarna antydde dock att deras studie inte bevisade ett kausalt samband mellan MMRvaccinering och autism, varför de framhöll att ytterligare forskningsinsatser var befogade. Artikeln bemöttes i
ett flertal upprörda inlägg i Lancet. ”(Läkartidningen, nr 35, 2001, volym 98)

Fråga 25a: Hur skulle du lägga upp en ny studie för att se om MMR-vaccin har samband med
beteenderubbningar såsom autism? Motivera ditt svar! (2p)

Answer 28

Svar:Man kan välja olika studiedesigner;
− retrospektiv (gå bakåt i tiden för att se om man hittar gemensamma nämnare för de med autism
− kontroll-behandling (en grupp får vaccin, en grupp får ej vaccin följer utveckling över tiden)
− prospektiv (följer barn som får vaccin under en lång period för att se om de får autism eller ej)

Question 29

Frågan om ett eventuellt samband mellan mässlingsvaccination och autism och kronisk inflammatorisk
tarmsjukdom väcktes 1998. En artikel i Lancet innehöll då en beskrivning av tolv barn som fått svåra
beteenderubbningar med bland annat autism kort efter det att de ympats med morbilli-/parotit-/rubellavaccin
(MMR-vaccin). Författarna antydde dock att deras studie inte bevisade ett kausalt samband mellan MMRvaccinering och autism, varför de framhöll att ytterligare forskningsinsatser var befogade. Artikeln bemöttes i
ett flertal upprörda inlägg i Lancet. ”(Läkartidningen, nr 35, 2001, volym 98)Fråga 25c: Utifrån ditt svar på fråga 1, vilken/vilka statistiska testmetoder skulle du välja för dina
analyser och varför? (2p)

− retrospektiv (gå bakåt i tiden för att se om man hittar gemensamma nämnare för de med autism
− kontroll-behandling (en grupp får vaccin, en grupp får ej vaccin följer utveckling över tiden)
− prospektiv (följer barn som får vaccin under en lång period för att se om de får autism eller e

Answer 29

Svar:här måste man följa sin röda tråd. Har man valt att säga att man lägger upp sin studie utifrån två
grupper så kan man välja chi-2, Mann-Whitney-U eller t-test. Man ska förklara vilken variabel (kval/kvant)
man ska analysera för att kunna välja rätt test-metod utifrån testens krav. Har man valt en studie som ska
följa individerna så blir det ”före-efter” test dvs parat t-test eller Wilcoxon teckenrang test. Även här måste
variabel anges för att kunna göra rätt val av test utifrån fastställda krav

Question 30

Frågan om ett eventuellt samband mellan mässlingsvaccination och autism och kronisk inflammatorisk
tarmsjukdom väcktes 1998. En artikel i Lancet innehöll då en beskrivning av tolv barn som fått svåra
beteenderubbningar med bland annat autism kort efter det att de ympats med morbilli-/parotit-/rubellavaccin
(MMR-vaccin). Författarna antydde dock att deras studie inte bevisade ett kausalt samband mellan MMRvaccinering och autism, varför de framhöll att ytterligare forskningsinsatser var befogade. Artikeln bemöttes i
ett flertal upprörda inlägg i Lancet. ”(Läkartidningen, nr 35, 2001, volym 98)Fråga 25c: Utifrån ditt svar på fråga 1, vilken/vilka statistiska testmetoder skulle du välja för dina
analyser och varför? (2p)

− retrospektiv (gå bakåt i tiden för att se om man hittar gemensamma nämnare för de med autism
− kontroll-behandling (en grupp får vaccin, en grupp får ej vaccin följer utveckling över tiden)
− prospektiv (följer barn som får vaccin under en lång period för att se om de får autism eller
Fråga 25d: Vilken signifikansnivå väljer du och varför? (2p

Answer 30

Svar:det allmänt vedertagna är signifikansnivås ≤5% dvs p≤0,05.

Question 31

Barn definieras som <19 år och vuxen som ≥19 år.
I nedanstående tabell så sammanfattar de skador och lokalisation för barn respektive vuxna.
Du konstaterar att de inte har gjort några statistiska beräkningar. Du upptäcker att det skulle vara
möjligt för dig att genomföra en statistisk analys utifrån de data som finns i tabellen.
Du är intresserad av att analysera skillnaden mellan barn/vuxna och lower extremity/upper
extremity.
Fråga 2 (3p): Vilken statistisk analysmetod kan du välja? Motivera varför.

Answer 31

Svar: Du kommer fram till att ett chi-2 kan genomföras då barn/vuxna bildar grupper (kolumner) och
lower/upper extremity blir en kvalitativ variabel (rader). Med andra ord kan du göra en två-gångertvå
korstabell

Question 32

Fråga 4 (2p): Anledningen till att man ställer upp hypoteser är för att man efter genomförd statistisk
analys ska få vägledning om vilken av de två som gäller. Signifikansnivå är brukligt att välja ≤5%
d.v.s. p≤0.05 Utifrån denna valda signifikansnivå, hur ser kopplingen ut mellan p-värdet och
hypoteserna?

Answer 32

Svar: Om p>0.05 så är det ej signifikant och H0 kvarstår, men om p≤0.05 så förkastas H0 och vi accepterar
H1.

Question 33

I avhandlingen ”Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med
kronisk hjärtsvikt” från Umeå Universitet år 2007, kan man läsa följande text för studieupplägget;
”I föreliggande avhandlingsarbete användes flera designer. Delstudie I och II var fall-referensstudier
som inkluderade tre grupper, varav deltagarna i en grupp hade verifierad hjärtsvikt, en grupp hade
hjärtsviktsliknande besvär och en referensgrupp var matchad mot gruppen av patienter med hjärtsvikt.
Delstudie III var en tvärsnittsstudie som endast inkluderade patienter men verifierad hjärtsvikt.
Delstudie IV hade en kvalitativ design där tio kvinnor med hjärtsvikt intervjuades.
Deltagare till delstudie I-III rekryterades från en vårdcentral i en mindre stad i norra Sverige. Under tiden från
januari 1999 till februari 2003 undersöktes alla patienter med känd eller misstänkt hjärtsvikt. Distriktsläkaren
genomförde en första undersökning enligt ett speciellt protokoll, därefter undersöktes alla med ekokardiografi och
bedömning gjordes av en hjärtspecialist. Diagnosen hjärtsvikt ställdes enligt kriterier från The European Society
of Cardiology. En referensgrupp rekryterades via register från Riksskatteverket matchade mot hjärtsvikt
gruppen med avseende på ålder, kön och bostadsort (delstudie I-II).”
Q3:1) Utifrån beskrivningen ovan av tillvägagångssättet vid val av population och urval, förklara vilken
studiedesign man valt och hur urvalet förhåller sig till populationen. (4p)

Answer 33

Svarsförslag: Populationen består av patienter som besöker en viss vårdcentral i en mindre stad i norra
Sverige under perioden januari 1999 till februari 2000 med känd eller misstänkt hjärtsvikt. Alla som
uppfyllde ovanstående valdes ut till studien. Detta är ett konsekutivt urval dvs. att man ”samlar” in
individer under en tidsperiod. detta betyder att det även blir en totalundersökning då alla får, om de vill,
vara med i studien. Med andra ord så genomför man inget slumpmässigt urval från populationen.

Question 34

I avhandlingen ”Man måste vila emellanåt Patienters självskattade och berättade erfarenheter av att leva med
kronisk hjärtsvikt” från Umeå Universitet år 2007, kan man läsa följande text för studieupplägget;
”I föreliggande avhandlingsarbete användes flera designer. Delstudie I och II var fall-referensstudier
som inkluderade tre grupper, varav deltagarna i en grupp hade verifierad hjärtsvikt, en grupp hade
hjärtsviktsliknande besvär och en referensgrupp var matchad mot gruppen av patienter med hjärtsvikt.
Delstudie III var en tvärsnittsstudie som endast inkluderade patienter men verifierad hjärtsvikt.
Delstudie IV hade en kvalitativ design där tio kvinnor med hjärtsvikt intervjuades.
Deltagare till delstudie I-III rekryterades från en vårdcentral i en mindre stad i norra Sverige. Under tiden från
januari 1999 till februari 2003 undersöktes alla patienter med känd eller misstänkt hjärtsvikt. Distriktsläkaren
genomförde en första undersökning enligt ett speciellt protokoll, därefter undersöktes alla med ekokardiografi och
bedömning gjordes av en hjärtspecialist. Diagnosen hjärtsvikt ställdes enligt kriterier från The European Society
of Cardiology. En referensgrupp rekryterades via register från Riksskatteverket matchade mot hjärtsvikt
gruppen med avseende på ålder, kön och bostadsort (delstudie I-II).”

I avhandlingen har man använt sig av ett antal olika statistiska testmetoder beroende på vilka grupper man har
använt sig av och självklart vilken variabel man analyserar. Man har bl.a. använt sig av ett
självskattningsinstrument SF-36 som delas in i 8 underkategorier. En av underkategorierna är allmän hälsa, som
är en kvantitativ variabel inom intervallet 0-100 där höga värden representerar att man skattar sin allmänna
hälsa högt dvs. att man anser att man mår bra.
Du har följande grupper; de med hjärtsvikt, de med icke hjärtsvikt och referens. Du ska analysera underkategorin
allmän hälsa.
Q3:2a) Ange dina hypoteser, H0 och H1=HA (2p)

:2b) Vilka statistiska analysmetoder är lämpliga och varför? (5p)

Answer 34

Svarsförslag: H0: ingen signifikant skillnad mellan de med hjärtsvikt, ej hjärtsvikt och referens vad gäller
allmän hälsa. H1: signifikant skillnad mellan minst tvåav grupperna de med hjärtsvikt, ej hjärtsvikt och
referens vad gäller allmän hälsa.

Svarsförslag: Variansanalys (ANOVA) vi har tre grupper, kvantitativ variabel som vi antar är
normalfördelad (om ej normalfördelad så väljer vi Kruskal-Wallis) om detta test är signifikant så
fortsätter vi med att göra post-hoc test med hjälp av Bonferroni-korrektion. Post-hoc innebär att vi gör
att antal t-test (om ej normalfördelat Mann-Whitney) för att jämföra de olika grupper två åt gången.

Question 35

De har i avhandlingen gjort en ANOVA med följande deskriptiva siffror för variabeln allmän hälsa:
medelvärde(SD) antal
Hjärtsjuka 48,3(18,8) 49
Icke hjärtsjuka 57,3(20,7) 59
Referens 73,0(17,2) 40
Q3:3) Diskutera ovanstående siffror. Är det normalfördelat, vad tror du att det blir för resultat på
ANOVAN? Motivera! (3p)

Answer 35

Svarsförslag: De tre grupperna ser ut att vara normalfördelade om vi använder oss av måttet att om SD
är halva medelvärdet eller högre så indikerar det på att det finns en sannolikhet att det inte är
normalfördelat. Utifrån medelvärdena så kan vi ana oss till att ANOVA borde bli signifikant då
referensgruppen avviker så pass mycket från de andra två grupperna.

Question 36

ANOVA gav p<0,001
Post-hoc med Bonferroni-korrektion gav att alla kombinationer mellan de tre olika grupperna är signifikanta.
Q3:4a) När är ett resultat signifikant? (1p)

Answer 36

Svarsförslag: Den allmänna vedertagna gränsen för att ett resultat är statistisk signifikant är att signifikansnivån är
satt till ≤5%. Vilket medför att man sätter gränsen för p-värdet enligt följande p≤0,05

Question 37

Q3:4a) När är ett resultat signifikant? (1p)
Svarsförslag: Den allmänna vedertagna gränsen för att ett resultat är statistisk signifikant är att signifikansnivån är
satt till ≤5%. Vilket medför att man sätter gränsen för p-värdet enligt följande p≤0,05
Q3:4b) Sätt ditt svar från 4a i relation till H0 och H1=HA. (2p)

Q3:4b) Sätt ditt svar från 4a i relation till H0 och H1=HA. (2p)
Svarsförslag: Om p>0,05 så är det ej statistiskt signifikant och vi behåller vårt H0, om p≤0,05så säger
man att det är statistiskt signifikant och man förkastar H0 och accepterar

Answer 37

Svarsförslag: Om p>0,05 så är det ej statistiskt signifikant och vi behåller vårt H0, om p≤0,05så säger
man att det är statistiskt signifikant och man förkastar H0 och accepterar H1.

Question 38

Post-hoc med Bonferroni-korrektion gav att alla kombinationer mellan de tre olika grupperna är signifikanta.
Q3:5) Tolka ovanstående resultat utifrån statistisk signifikans respektive klinisk signifikans. (3p)
Svarsförslag: ANOVAN är stat. sign. vilket betyder att man förkastar H0 och accepterar H1 och säger att
det finns en skillnad mellan minst två av grupperna. När vi sedan tittar på post-hoc så gäller samma sak
där att vi förkastar H0 och accepterar H1 och säger att det finns en skillnad mellan de två-grupps
kombinationer som vi jämför. Det vi behöver fundera över är om dessa resultat är relevanta kliniskt. Att
de som tillhör referensgruppen skiljer sig åt markant kan även accepteras kliniskt då dessa inte har
någon sjukdom i förhållande till gruppen hjärtsvikt och icke hjärtsvikt (denna grupp har symptom så de
är sjuka). Men analyserna säger att det finns skillnader mellan grupperna hjärtsvikt och icke hjärtsvikt,
men är denna skillnad så stor att vi kan värdera det även som en kliniskt intressant skillnad.
Målreferens: T2A Nivå 1.1, T3A nivå 2.4

Answer 38

Svarsförslag: ANOVAN är stat. sign. vilket betyder att man förkastar H0 och accepterar H1 och säger att
det finns en skillnad mellan minst två av grupperna. När vi sedan tittar på post-hoc så gäller samma sak
där att vi förkastar H0 och accepterar H1 och säger att det finns en skillnad mellan de två-grupps
kombinationer som vi jämför. Det vi behöver fundera över är om dessa resultat är relevanta kliniskt. Att
de som tillhör referensgruppen skiljer sig åt markant kan även accepteras kliniskt då dessa inte har
någon sjukdom i förhållande till gruppen hjärtsvikt och icke hjärtsvikt (denna grupp har symptom så de
är sjuka). Men analyserna säger att det finns skillnader mellan grupperna hjärtsvikt och icke hjärtsvikt,
men är denna skillnad så stor att vi kan värdera det även som en kliniskt intressant skillnad.
Målreferens: T2A Nivå 1.1, T3A nivå 2.4

Question 39

Q5) Vilka delar bör en forskningsplan innehålla och vad bör planen ge svar på? (2

Answer 39

Svarsförslag: Planeringen av ett forskningsprojekt bör innefatta att man ställer följande frågor
- Vad är målet med projektet? Varför är det viktigt att genomföra?
- Vad behövs för att genomföra ett projekt?
- Hur hittar vi kunskap? Hur värderar man kunskap?
- Hur får vi till en bra arbetsprocess – kreativitet, samarbete, planering, hjälpmedel?
- Vilka resurser finns i form av kompetens, personal och utrustning?
- Hur finansieras det tänkta projektet?
Man behöver dokumentera dessa tankar i en forskningsplan där följande moment måste ingå: bakgrund,
vetenskapliga frågeställningar och metodik. Dessutom brukar man beskriva de personella, praktiska och
ekonomiska förutsättningarna som finns eller borde finnas för att kunna genomföra projektet liksom en tidsplan.
Författare och ordningen dem i mellan på en kommande publikation bör också tas upp. Forskningsetisk
problematik behöver också identifieras. För att genomföra forskningsprojekt där enskilda människor är
forskningsobjekt behöver man godkännande från etikprövningsnämnd. Man behöver därför ta ställning till om
projektet måste eller borde ha sådant godkännande.
(Krävs ej i svaret: Även andra godkännanden från andra myndigheter kan krävas. Exempel på
myndigheter är Läkemedelsverket (när det gäller vissa läkemedels- eller medicinteknikstudier),
Socialstyrelsen (när det gäller vissa registerstudier), Datainspektionen (när det gäller genetisk
provtagning) och Strålskyddskommitté (vid studier som innebär röntgenexponering)). Målreferens:
T3A2, SII kritiskt värdera och sammanställa data från olika medicinska informationskällor

Question 40

Q6b) Vilka informationskällor/databaser är mest relevanta att använda för ert projekt? Motivera varför
du har valt dessa? (2p)

Answer 40

varsförslag: Tänkbara svar: PubMed- den största medicinska databasen. EBM-källor såsom Cochrane Library-
här finns stora översikter som letat över evidens när det gäller behandlingar och interventioner,
citeringsddatabaser såsom: Scopus/ISI Web of Science- stora multidisciplinära databaser där man kan söka på
textord/ämnen och vaska fram artiklar på ett annat sätt än i PubMed, t.ex. kan man söka efter vilken som är mest
citerad/använd, man kan också hitta artiklar i tidskrifter som inte är strikt medicinska då dessa databaser
inbegriper samhällsvetenskap, beteendevetenskap osv. Man kan också i dessa databaser följa en artikel från
PubMed och se artikelns referenslista och vilka som citerat den bl.a. Målreferens: T3A5, SII kritiskt värdera och
sammanställa data från olika medicinska informationskällor

Question 41

Q3:11) Vilka databaser är lämpliga att söka i och vilka principiella skillnader finns mellan dessa
databaser? (2

Answer 41

Svarsförslag: Tänkbart svar: man söker fram artikeln i någon av databaserna Web of Science, Scopus
eller Google Scholar. Sökresultaten skiljer sig åt genom att databaserna täcker in olika ämnen, söker i
olika slags dokument samt täcker olika tidsperiode

Question 42

Q3:9) I Svensk MeSH får du fram lämpliga ämnesord för fönstertittarsjuka och könsskillnader men när du
söker i PubMed på dessa begrepp, sex characteristics och intermittent claudication, hittar du väldigt få
artiklar. Hur kan man med hjälp av ett litet sökresultat nysta vidare? (1p)

Answer 42

Svarsförslag: Man kan t.ex. se vilka MesH-termer någon av de relevanta artiklarna har fått och där få
tips på olika begrepp eller termer att söka på, man kan också prova att söka på ett författarnamn och
man kan titta bland de relaterade artiklarna som visas i anslutning till referenserna.

Question 43

Q12) Vad tillför en statistisk analys som gör den så viktigt för att era resultat ska accepteras? (1p)

Answer 43

Svarsförslag: Den analytiska statistiken är ett hjälpmedel för att på ett så objektivt sätt som möjligt hantera den
osäkerhet som finns i resultatet och därmed vilka slutsatser som är rimliga att dra. Som med alla metoder är det
även här mycket viktigt att välja en statistisk metod som passar det material man vill analysera.

Question 44

Q13a) Beskriv den osäkerhet som kan finnas i den aktuella hjärtsviktsstudien som den analytiska
statistiken hjälper oss att hantera, ge exempel. (1p)

Answer 44

Svarsförslag: Studien inkluderar ett litet antalhjärtsviktspatienter (40st) som delas i fyra grupper dvs. studien är
en urvalsundersökning. Detta skapar statistisk osäkerhet. Det går inte med säkerhet att säga att t ex ökningen i
syreupptag (Peak VO2) beror på träningen eller om det helt eller delvis beror på slumpen.
Målreferens: T3A4, SII kritiskt värdera och sammanställa data från olika medicinska informationskällor

Question 45

13b) Därutöver kan studien innehålla andra fel som kan påverka studiens validitet. Beskriv principiella
fel och ge exempel från den aktuella studien. (3p)

Answer 45

Svarsförslag: Systematiska fel (bias) kan också öka osäkerheten; I. Selektionsfel t ex när hjärtsviktspatienterna
valdes ut för att delta i studien blev det snedvridetså att urvalet inte alls är representativt för målpopulationenalla
kliniskt stabila hjärtsviktspatienter, II. Informationsfel t ex om mätutrustningen för andningsgaser (Peak VO2) var
felkalibreradvid några mättillfällen, III. Förväxlingseffekter (confounding) dvs. bristande jämförbarhet mellan
grupperna t ex att läkemedelsbehandlingen som patienterna fick för sin hjärtsvikt påverkade någon av gruppernas
hjärtfrekvens på ett sätt som skiljer sig från de övriga grupperna. Dessa fel kan ingen statistisk metod kompensera
för.

Question 46

Q14) Beskriv vilka statistiska analyser som behöver göras för att utvärdera data för MSNA och Peak VO2
för att kunna ta ställning till om er preliminära slutsats stöds av signifikanta statistiska analysvärden. Ange
och motivera vilka statistiska metoder ni vill använda. (4p)

Answer 46

Svarsförslag: Parat t-testinom grupperna för att testa före/efter träning/ej träning. Medelvärde test på Samma
individ före och efter träning/ej träning.
ANOVAför att testa variansen mellan grupperna och inom grupperna. Ju större del av variationen som förklaras
av variationen mellan grupperna, desto starkare är beläggen för att grupperna skiljer sig åt. Vanligen brukar man
välja p under eller lika med 0,05 för ANOVAn för att anse att variansen ligger mellan grupperna. Är så fallet görs
post-hoc testmellan grupperna t ex Sceffe´s test, Bonferroni-test och korrektion. Dessa är t-test som görs mellan
olika grupperoch vid mutipla sådana behövs korrigering då minst var 20:de test, vid p <0,05, faller ut falskt
positivt. Korrektionseffekten kan minskas på förhand genom en genomtänkt teststrategi vilket minskar antalet test
som genomförs.
För ovan test krävs normalfördelad data och inte allt för få individer (ca 10-20) individer i varje grupp. Viktigare
är att inte SD skiljer sig nämnvärt mellan grupperna. I hjärtsviktsundersökningen når vi inte upp till 10-20
individer i varje grupp och huruvida mätvärdena för MNSA resp. Peak VO2 är normalfördelade kan också
ifrågasätta SD är dock inte oroväckande stor i någon av grupperna. Detta till trots skulle ett parametriskt
analysförfarande i hjärtsviktsstudien och liknande studier vara att föredra då signifikans i denna analys är svårare
att nå jmf. ett icke-parametriskt analysförfarande. Ett väl motiverat icke-parametriskt analysalternativ KruskalWallis test följt av Mann Whitney är också fullt möjligt.
(Detta krävs ej för full poäng. Då undersökningen testar två saker kön och träning är Två-vägs ANOVA tränings-,
könseffekt och interaktion den ANOVA-typ som bör väljas

Question 47

Fråga 1:13 (2p)

Vad är betydelsen av begreppen “incidens” respektive “prevalens”?

Answer 47

Svarsförslag: incidens = hur många som insjuknar per år; prevalens = antalet personer i en
population som har sjukdomen (eller bär på en viss gen).

Question 48

Förklara vad som menas med ”Förväntat värde” och vad det representerar.

Answer 48

Förväntat värde eller referensvärde (normalvärde) används för att skilja mellan den som är
frisk och den som är sjuk. För att detta ska vara möjligt måste det förväntade värdet
representera den spridning av mätvärden man kan förvänta sig i en frisk befolkning. De ska
insamlas från stora slumpmässigt utvalda populationer som avspeglar de individer som de ska
tillämpas på.

Question 49

Fråga 2:7 (2p)
Om du vill jämföra till exempel FVC mellan Afro-amerikanska kvinnor med kaukasiska
kvinnor, vilken statistisk metod använder du för att få fram ett p-värde? Motivera varför
denna metod passar denna jämförelse.

Answer 49

Svar: För att hantera de spirometriska lungfunktionsmåtten statistiskt väljer du att göra T-test då det
är två grupper som jämförs mot varandra (Afro-amerikanska kvinnor mot kaukasiska
kvinnor), kvantitativ variabel (lungfunktionsmått, ett i taget) som analyseras som vi förutsätter
är normalfördelad. Om ej normalfördelad så faller valet på Mann-Whitney-U

Question 50

Fråga 2:8 (3p)
Vilken analysmetod väljer du för att se om det finns en skillnad hos kvinnorna, mellan de
etniska grupperna och FVC? Motivera även varför du väljer just denna analysmetod.

Answer 50

Svar: För att fortsatt hantera de spirometriska lungfunktionsmåtten statistiskt väljer du att göra en
ANOVA vilken är en lämplig analysmetod då vi har tre eller fler grupper (tre etniska
grupper), kvantitativ variabel som undersöks (FVC) som vi förutsätter vara normalfördelad,
det ska även vara någorlunda jämnstora grupper

Question 51

Fråga 2:10 (1p)

Hur hanterar du situationen om det inte är jämnstora grupper?

Answer 51

Värdena i alla grupper som ingår i ANOVA:n ska vara normalfördelade för att analysen ska
vara korrekt. Om en grupp avviker i antal individer så kan vi ändå ha med gruppen om denna
grupps standardavvikelse är likvärdig de andra gruppernas standardavvikelse.
Den fråga du ursprungligen ville undersöka är om det finns en skillnad hos kvinnorna, mellan
de etniska grupperna och FVC.

Question 52

Fråga 2:12 (1p)

Vad säger resultatet p=0.02 i relation till dina hypoteser?

Answer 52

Dina hypoteser är: (1) H0: Det finns ingen skillnad mellan de etniska grupperna och FVC och
(2) H1: Det finns en skillnad mellan MINST TVÅ av de etniska grupperna och FVC.
Resultatet är signifikant då p är 0.02 vilket betyder att vi förkastar H0 och accepterar H1. Dock
kan vi inte säga mer än att det finns en skillnad mellan minst två av grupperna.

Question 53

Fråga 2:13 (2p)

Hur går du vidare efter statistisk analys?

Answer 53

Du går vidare med att jämföra två grupper i taget med hjälp av ”post hoc” t-test. Därefter gör du en
korrektion av t-testens p-värden med till exempel Bonferroni. Detta innebär att du
multiplicerar p-värdena med det antal t-test som är gjorda. Bonferroni är en av många
korrektioner som kan användas vid multipla t-test

Question 54

Fråga 2:1a (2p)
Vad är viktigt att tänka på när du planerar studien?
I planeringen av din studie måste du överväga:

Answer 54

• Studietyp– retrospektiv eller tvärsnitt
• Population – vilka inklusionskriterier gäller (ålder, kön, diagnos).
• Urval – finns det möjlighet att alla som uppfyller inklusionskriterierna deltar i studien
eller ska man dra ett slumpmässigt urval.
• Ska det finnas en kontrollgrupp eller ej.
• Variabler – vilka ska tas med (här kommer läkarens kunskap och erfarenhet in,
tidigare vetenskapliga studier, egna funderingar på ”nya” variabler).
• Signifikansnivå – ska man använda det som är brukligt (≤5%) eller ska man ta en
annan nivå.
• Power (styrkan) – utgår vi från 80% eller väljer vi en högre nivå. Styrkan
avgör även β-nivån (dvs TypII-felet då följande gäller 100-power=β).

Question 55

Varför väljer du att genomföra de analyser du angivit ovan? Motivera ditt svar

Answer 55

Svarsförslag: två grupper = kön, om kvantitativ variabel och normalfördelad – t-test om
kvalitativ variabel eller kvantitativ ej normalfördelad – Mann-Whitney-U. Kan man ställa
upp det som en korstabell så kan chi-2 väljas vid jämförelse av grupper (två eller fler) och
kvalitativ variabel. Tre eller fler grupper = åldersgrupper om kvantitativ variabel och
normalfördelad – ANOVA om kvalitativ variabel eller kvantitativ ej normalfördelad –
Kruskal-Wallis

Question 56

Fråga C2 (3p)
Ju mera sällsynt ett tillstånd är, desto lägre prediktivt värde kan det vara för ett prov som ska påvisa detta tillstånd. Ett
exempel kan vara magnesium. Det är ovanligt med rubbningar i magnesiumbalansen hos en patient som inte tar några
mediciner. Vi säger att prevalensen av magnesiumrubbningar i den gruppen är 0,5%. Om analysen av magnesium har 95%
specificitet och sensitivitet, vilket är då det positiva prediktiva värdet av ett analyssvar utanför referensintervallet? Hur
räknar du ut det?

Answer 56

Svarsförslag: om vi betraktar 1000 individer kommer det i den gruppen att finnas 5 personer som är sant ”sjuka”, och 995 personer
som är sant ”friska”. Om provet har 95 % sensitivitet kommer det att hitta alla 5 som är ”sjuka”, eller egentligen 4,75. I och med att
specificiteten är 95% kommer 945 att får ett provsvar inom referensvärde, men 50 får ett svar utanför referensvärdet. Vi har då 55
avvikande provsvar, varav endast 5 är sant ”sjuka”. Det positiva prediktiva värdet är då 5 delat med 55 vilket är cirka 0,09 eller 9%