Virologi Flashcards
Vad är skillnaden mellan ett “naket” virus och ett höljeförsett virus?
Ett “naket” virus innehåller inget hölje. Ett virushölje består av cellens plasmamembran. Fäst på höljet finns virala höljeproteiner, glykoproteiner.
Vilka fyra “effekter” har virus på de celler som infekteras?
- Virus kan påverka den invaderade cellen att bli tumörcell genom att immortalisera cellen. Exempelvis herpesviruset Epstein-Barr (EBV) 2. Viruset kan orsaka lys i infekterade cellen - viruset frisläpps då. 3. Viruset kan orsaka persistent infektion, där viruset långsamt släpps ut. 4. Viruset kan orsaka latent infektion, finns i cellen men ger ingen skada. Kan vid senare tillfälle aktiveras. Exempelvis herpesvirusfamiljen.
Hur definieras en virulensfaktor?
En virulensfaktor är en specifik egenskap som mikroorganismen har, som ger upphov till dess virulens i cellen. 1.
Ge några exempel på några virulensfaktorer och deras funktion
Adhesionsfaktorer (höljeprotein), dvs cell-receptorbindande strukturer. 2,3: Invasionsfaktorer, viroporiner: cellmembran-penetrerande mekanismer (fusion, endosomfrisättning) och avklädning 4,5,6: Repliakationsfaktorer/Transkription och translation: nya enzymer, resistensfaktorer (viral mRNa transkription), translation av nya virala proteiner som cytotoxiska enzymer, immunmodulerande faktorer, toxiner. 7. Uppbyggnad av nya viruspartiklar - assembly 8. Frisättningegenskaper: egress - avknoppning eller lytisk (båda finns också)
Vad är ett virion?
Den fysiska viruspartikeln
Vad består viruskärnan av?
Nukleinsyra (DNA eller RNA) omgiven av en tät proteinstruktur
Vad är en kapsid? Hur kan en kapsid vara uppbyggd?
En kapsid består av enskilda proteinmolekyler som arrangerats runt nukleinsyran. Kapsiden kan vara stavformad eller rund. De stavformade virusen är helikala - sprialvridna, de runda är ikosahedrala.
Vad är en kapsomer?
De proteinenheter som bygger upp kapsiden.
Vad är en nukleokapsid?
Virusgenom + kapsid (proteinskalet)
Hur förökar sig ett virus?
- Viruset fäster vid värdcellens yta (attachment) 2. Viruset penetrerar in i värdcellen (penetration) 3. Kapsiden faller sönder och genomet frigörs (uncoating) 4. Replikationen äger rum (replication) 5. Generna expresseras (gene expression) 6. Nya virus fogas ihop (assembly) 7. Maturation = mognad (maturation) 8. Virus frigörs från värdcellen (release)
Vad kännetecknar paramyxovirus?
Paramyxo: stor virusfamilj. Ebola: blödarfebervirus, mässlingvirus, respiratoriska infektionsvirus - är ofta paramyxovirus. Enkelsträngade RNA virus. Kapsid omkring sig, helikal struktur. Utanpå matrixprotinen och yttre höljeprotein. Finns total 8 proteiner hos mässlingsviruset. Sex av dessa är strukturella, oumbärliga för strukturen. 2 som är icke-strukturella. Man blir “prickig”.
Hur sprider sig mässlingsviruset? (paramyxo)
Klär av sig inne i cellen så arvsmassan blir fri. Här måste RNA-polymeraset transporteras in i cellen ihop med viruset. Härefter sker translation till nya virala proteinet, också en replikation - inte bara till +RNA utan också vidare så det kan packas in i nya kapsider. Allt sker i cytoplasman. Behöver inte ta sig in i cellkärnan. Kan knoppas av i visas celler eller orsaka lys i andra. Detta virus har en bred celltropism - valt en receptor som är vanligt förekommande i många celler - kan därför sprida sig systemiskt. (CD150 till fusionsproteinet eller haemagglutinin)
Vilka är de tre stegen i mässlingsinfektionen?
- Primär infektion. Binder till DC-SIGN i luftvägarna. Dendritiska celler är rika på DC-SIGN och infekteras därför ofta. Även CD150+ lymfocyter. Dendriterna vandrar sedan till närliggande lymfvävnad. 2. Systemisk spridning. Viruset sprids till B-celler och minnes T-celler. 3. Utdödning av immunceller i lymfvävnader och andra vävnader resulterar i mässlingskaraktäristiska röda utslag.
Varför är man immunsupprimerad efter en mässlingsvirusinfektion?
Man slår ut T-cellerna, minnescellerna försvinner (30-80%) för även andra infektioner än mässlingvirus. Immunsupprimerad och mottaglig för efterkommande andra infektioner.
Vilka komplikationer kan uppstå efter primär mässlingsinfektion?
ADEM: Neurotrop: söker sig gärna upp till hjärnan där det åstadkommer ännu större skada. Antimyelinriktad immunitet - demyelisering - sensoriska eller nervskador MIBE: Fokala “seizures” (anfall) med ibland synnervsförlust eller hörselpåverkan SSPE: Degenerering av hjärnceller. Lång tid.
Vad ingår i barnvaccinationsprogrammet?
Vaccination: barnvaccinationsprogrammet: mässling, påssjuka och rödahund. Mässlingvaccin: Godartat variant av viruset: ger feber och god immunitet. (Inom barnhälsovård och elevhälsa erbjuds barn och ungdomar vaccinationer som ger skydd mot tio sjukdomar: rotavirusinfektion, polio, difteri, stelkramp, kikhosta, infektioner orsakade av Haemophilus influenzae typ b, mässling, påssjuka och röda hund och allvarlig sjukdom orsakad av pneumokocker. Flickor erbjuds även vaccin mot humant papillomvirus (HPV))
Beskriv virusreplikationens fäste/attachement
Fäste/attachment är en specifik bindning mellan virala kapsidproteiner och specifika värdcellreceptorer. Denna specificitet bestämmer värdurvalet för ett virus, exempelvis så kan HIV bara infektera en liten mängd leukocyter.
Beskriv virusreplikationens penetration
- Penetration: Binding till receptorn kan leda till att virala lipidmembranet fuserar med värdcellsmembranet, eller att det sker en receptormedierad endocytos, alternativt som hos bakteriofager kan viruset injicera sitt genom i värdcellen.
Beskriv virusreplikationens uncoating
Uncoating: kapsiden tas bort. Genom värdcellen enzymer, virusets enzymer eller dissociering. Nukleinsyran blir fri.
Beskriv virusreplikationens “replikaiton”
Replikation: virus replikerar sig genom att multiplicera sitt genom. Här kan också mRNA syntetiseras, virala protein likaså.
Beskriv virusreplikationens assembly
Assembly: Modifiering av proteiner. Mognad
Beskriv virusreplikationens frisläppning
Frisläppning: frisläpps av värdcellen genom lys. En process som innebär att cellmembranet spricker (och cellvägg om det finns). Virus kan också ingå i en lysogenisk cykel där de inkorpereras i värdcellen kromosom där genetisk rekombination sker. Viruset kallas nu ett provirus och när värdcellen delas så delas också det virala genomet. Vid någon tidpunkt kan viruset bli aktivt och göra att värdcellen lyserar.
Hur skiljer sig hastigheten med vilket ett virus kan verka genom dess olika genomstrukturer?
DS DNA måste bara ta sig in i cellkärnan SS DNA måste bli DS först innan de blir protein +RNA är snabbast på att bli transkriberade till proteiner -RNA som influensa, måste först göra om sig till plus, är beroende av Rnase för att bli + Dubbelsträngat RNA: kan direkt läsas av och ge upphov till protein
Hur skiljer sig platsen var ett RNA kontra DNA virus förekommer?
DNA virus är välanpassade till våra cellkärnor. RNA virus stannar istället gärna i våran cytoplasma eftersom det finns ribosomer som tar hand om RNA.