IBD och celliaki Flashcards

1
Q

Vad är cellaki?

A

Glutenintolerans. Livslångt tillstånd med intolerans mot gliadin/secalin/hordein. En autoimmun reaktion riktad mot enzymet transglutaminas (tTG), utlöses av gluten i vete, korn och råg och drabbar personer med genetiska förutsättningar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad leder celiaki till?

A

En inflammerad tunntarmsslemhinna, vanligen blek och utan synliga villi makroskopiskt. Oförklarliga tarmbesvär och näringsbrister är viktiga tecken på celiaki.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka symtom finns vid celiaki?

A

Symtom är trötthet och dysfori (motsats till eufori), och olika typer av mag-tarmsymtom inklusive dyspepsi. Det förekommer också mer akuta insjuknanden med envis diarré. Celiaki kan ge påverkan på vitt skilda organ i form av infertilitet, osteoporos, klåda, ataxi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Hur utreder man celiaki?

A

Prover som tas vid utredning inkludear IgA-transglutaminas (tTG) antikroppar i serum, blodstatus (ev. brister) S-ferretin och P-homocystein. Diagnos baseras på biopsier från bulben och duodenum descendens. Histologiska fynden kategoriseras enligt Marsh-klassifikationen. En patient med HLA-DQ2 och HLA-DQ8 och som har 10x höjd nivå av IgA-tTG-antikroppar har med stor sannolikhet celiaki. Det förekommer även antikroppar mot gliadin (AGA), endomysium (EMA), deamiderad gliadinpeptid (DPG). tTG mest använda kliniska markören. Diagnosen säkerställs vid normalisering av serologin och tarmförändringarna som vanligen sker 6-12 månader efter att genom kosten börjat utesluta gluten. Sjukdomen är en typ av IV-överkänslighet och cell- samt vävnadsskadan är T-cellsberoende. Glutenfri kost kan leda till brist på vitamin D, kalcium, folsyra, vitamin B6 och vitamin B12 - ibland behövs därför dessa i tillskottsform.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är IBD?

A

Står för inflammatory bowel disease och är en typ av kronisk inflmmatorisk tarmsjukdom som ofta uppträder i skov. Mellan skoven förekommer perioder utan symtom, kan vara i flera år. Normalt berör IBD främst kolon, ibland hela tarmen. Delas in i tre sjukdomar: - Ulcerös kolit -Crohns sjukdom -Oklassificerad kolit

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka symtom syns vid IBD?

A

Symtom kan vara: - Diarré: blodig/slemmig/normal -Rektal blödning -Magsmärta -Konstant nödighet (tenesmus) -Feber -Viktnedgång -Uppkastningar -Kramper -Muskelspasmer (Kliniskt: anemi, bristsjukdomar) NSAID ökar risken för skov vid IBD.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad är ulcerös kolit? Vilken kroppsdel drabbas? Vilken ålder? Vad involveras histologiskt?

A

Ulcerös kolit drabbar främst colon sigmoideum (sista delen av colon innan rektum) och rektum. Tenderar att sprida sig proximalt (och kontinuerligt) Kallas proktit om bara ändtarmen är involverad. I kolon descendens kallas inflammationen vänstersidig kolit, om inflammationen sträcker sig till kolon transversum kallas den extensiv kolit. Man insjuknar vanligen mellan 15-40, rökning är skyddande. Inflammationen drabbar bara mukosan -> är superficial. Pseudopolyper kan uppstå.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka komplikationer finns vid ulcerös kolit?

A

Komplikationer vid ulcerös kolit: blödning, toxisk megakolon, rupturerad tarm och koloncancer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är Crohns sjukdom? Vilken/vilka kroppsdelar involveras? Hur skiljer den sig från ulcerös kolit?

A

Crohns sjukdom drabbar främst caceum och ileum med inflammation, kallas ileokolit. Caceum (blindtarmen) är fösta delen av tjocktarmen. Tunntarmen kan vara inflammerad -> ofta sektionsvis (tillskillnad från ulcerös kolit), kallas skip lesions. Kan även ha skip leisons i kolon. Hos en del drabbas övre GI-kanalen (ändå upp till munnen). Några få har perianal inflammation. Kvinnor drabbas oftare än män, 15-40 års ålder vid insjuknande. Inflammationen är transmural -> tillskillnad mot ulcerös kolit som bara drabbade slemhinnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka komplikationer finns vid Crohns sjukdom?

A

Komplikationer vid Crohns sjukdom: stenoser, strikturer, abscesser, koloncancer, fistulor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Är både gener och miljön faktorer vid Crohns sjukdom och ulcerös kolit?

A

Ja.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vilken cytokin har störst betydelse för patofysiologin vid ulcerös kolit och Crohns sjukdom? Vad gör den?

A

TNF-alfa. (sen IL-1,IL-6) Ger kronisk inflammation med lokala och systemiska effekter: angiogenes, paneth-cellnekros, epitelcellsnekros, uppreglering av immunsvar, frisättning av proteaser som gör skada. Detta ger sammantaget att man förlorar den tolerans man normalt har mot de kommensaler som normalt finns i kroppen och tarmen beter sig då som vid en invasiv infektion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka gener är associerade med IBD? Vad kodar dessa gener för? Ge exempel.

A

Totalt är drygt 200 gener/loci associerade med IBD, varav flertalet kodar för proteiner som är involverade i det innata immunsystemet, slemhinnans barriärfunktion eller det förvärvade (adaptiva) immunsystemet. IgA-brist är ett exempel. Association mellan polymorfismer i NOD2 genen - kodandes för en intracellulär receptor som aktiveras av bakterieprodukten MDP och Crohns sjukdom har observerats.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är patofysiologin vid ulcerös kolit och Crohns sjukdom?

A

Nedsatt barriärfunktion på grund av genetiska eller mijöassocierade faktorer leder till translokation av mikroniella produkter. Dessa produkter aktiverar makrofager (och andra APC) som aktiverar CD4+ T-celler. Dessa celler stimulerar ytterligare aktivering av makrofager samt producerar cytokiner som TNF-alfa, IL-1, IL-6 vilket leder till kronisk inflammation med lokala och systemiska effekter. De lokala effekterna kan tillskrivas TNF-alfa. Resultatet blir nekros i paneth och epitelceller, ökad angiogenes, uppreglering av immunsvar och stimulering av myofibrillceller att frisätta proteaser som orsakar skada. Man förlorar den tolerans man normalt har mot sin normala bakterieflora -> tarmen beter sig som vid en invasiv infektion. Systemiska effekterna: konjuktivit, irit, munsår, fettlever, leverabscess, ventrombos, artirt i stora leder och erythema nodosum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur utreder man inflammatoriska tarmsjukdom?

A

Blodstatus: leta efter tecken på anemi och malabsorbtion (homocystein, järnbrist). Albumin: kronisk inflammation och läckage genom skadad tarmslemhinna. CRP/SR. Odling faeces för att påvisa tarminfektion. Faecesmikroskopering efter cystor/maskägg. F-Calprotectin (produkt från neutrofiler), som ofta är krafitgt förhöjd vid colonengagemang, men är ej specifikt för IBD. Koloskopi är bra undersökningsmetod för att se makroskopisk struktur på tarmslemhinnan. Ulcerös kolit syns som erytematös tarm med kontinuerliga superficiala skador och ibland pseudopolyper. Crohns sjukdom har ett gatstenslikt mönster, utspridda skador och pseudopolyper. Allt från normal slemhinna till djupa ulcerationer som bildar sk. snigelspår i slemhinnan. Biopsier tas i samband med koloskopin. Både MR och DT kan utföras. Där kan man se inflammationens utbredning, eventurellt dilation, abcess, fistel och striktur.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Hur ställs diagnosen ulcerös kolit?

A

Ifall patienten har kronisk diarré (över 4 veckor), inflammation vid koloskopi och överensstämmande kroniska förändringar på biopsi.

17
Q

Hur ställs diagnosen Crohns sjukdom?

A

Diagnosen Crohns sjukdom kräver matchande endoskopiska fynd och en rimlig klinisk historia.

18
Q

Hur sker behandling av ulcerös kolit?

A

Kortikosteroider utgör hörnstenen i behandlingen av ulcerös kolit. Sedan följer man upp behandlingen kliniskt och endoskopiskt. Man fortsätter även en underhållsbehandling där 5-ASA (aminosalisylsyra) reducerar redicivrisken till hälften. Hämmar makrofagernas migration i tarmen, inflammation, permeabilitet, cytokinproduktion och PG-produktion. Underhållsbehandling vid terapisvikt inkluderar också biologiska läkemedel som TNF-alfa hämmare: infliximab, eller integrin-hämmare.

19
Q

Vilka tre huvudsakliga symtom syns vid inflammatorisk tarmsjukdom?

A
  1. Lös avföring med blod eller slem 2. Buksmärtor (ffa vid Crohns), även perianala smärtor vid perianal engagemang vid Crohns sjukdom. 3. Viktnedgång, feber och allmänpåverkad.
20
Q

Vad innebär oklassificerad kolit?

A

Diagnoserna ulcerös kolit och Crohns sjukdom baseras på sammanvägning av den kliniska bilden. Hos vissa patienter med inflammation i enbart kolon går det vid diagnos ej att säkerställa om inflammationen är ett uttryck för Crohns sjukdom eller ulcerös kolit, varvid termen oklassificerad kolit användes (IBD-U).

21
Q

Hur sker behandling av Crohns sjukdom?

A

Behandling sker med kortikosteroider. TNF-alfa hämmare tidigt i sjukdomsförloppet är gynnsamt. Kirurgi är ett terapeutiskt alternativ. Immunomodulerande behandling är viktigt i underhållsbehandlingen (metotrexat, som är ett cytostatika)

22
Q

Vad är mikroskopisk kolit?

A

Det finns två sorter: kollagen och lymfocytär kolit. Mycket snarlika kliniskt och histologiskt. Drabbar främst äldre kvinnor. Mikroskopisk kolit är en godartad sjukdom. Ingen ökad risk för cancer. Symtomen kan dock vara besvärliga: vattnig diarré leder ofta till trängningar och fekal inkontinens. Slem men inte blod i avföringen. Buksmärta. Resulterar ofta i viktnedgång. Tenderar att komma i skov, första skovet är ofta allvarligast. Långa perioder där man känner sig bra mellan skoven. Koloskopi är i stora drag normal. Histologiskt syns ökad infiltration av immunceller. Intraepiteliala lymfocyter i lymfocytär kolit och kollagen i lamina propria i kollagen kolit. Sjukdomen kan utlösas av läkemedel som NSAID, protonpumpshämmare och antidepressiva (SSRI), finns koppling till andra autoimmuna sjukdomar. Behandling sker med budesonid, lokalverkande kortisonpreparat.

23
Q

FALL: Per, 34

Tid på vc för hudförändringar som han uppmärksammat senaste veckorna. Bubblig mage sedan flera år, avföring 1-2 gånger dagligen, ibland knipsmärta.

Vilka ytterligare frågor ställer man till Per? Vilka är tänkbara diagnoser? Vad heter tillståndet som syns i bilden?

Vilka prover tar man för att komma vidare med

A

Kända allergier? Nytt tvättmedel? Nya kläder? (Kontaktallergi) Familjeanamnes. Fråga efter blod i avföringen. Fråga om knipsmärtan är i samband med matintag eller tarmtömning. Fråga efter andrar mediciner.

Differentialdiagnoser: allergi, celiaki,

Bilden: dermatitis herpetiformis

Blodprover: anemi (Hb, MCV), leukocyter, CRP och albumin samt transglutaminas-ak

(Högt transglutaminas: så högt att det är diagnostiskt. Vi gör ändå duodenalbiopsi för att ställa diagnos.)

(Lågt Hb: lågt MCV. Mikrocytär anemi -> vanligtaste orsaken är järnbrist -> detta pga malabsorbtionen från duodenum.)

24
Q

Fall fortsättning: Per lider av mikrocytär anemi, sannolikt orsakad av järnbrist pga malabsorbtion. F-Hb komplletterande provtagning visade negativt provsvar. Hur kan diagnosen bekräftas?

A

Genom en gastroskopi med biopsi. På gastroskopin kan man makroskopiskt se en villusatrofi -> avsaknad av villus i duodenum. Från biopsin kan man histologiskt se avsaknad av villi, ökat infiltrat av inflammatoriska celler och hyperplasi av kryptor. Diagnosen görs efter histologiska bilden och klassificeras enligt Marsh-skalan.

(Histopatologiska kriterier: Det finns ett spektrum av histologiska förändringar i tunntarmen från diskreta fynd som ökning av intraepiteliala lymfocyter (IEL), Marsh 1, till helt slät slemhinna utan villi med inflammation i mucosan och fördjupade kryptor Marsh 3c [24]. Om slemhinnan uppvisar partiell, Marsh 3a, eller sk subtotal villusatrofi, Marsh 3b eller total, Marsh 3c, anses diagnosen celiaki säkerställd. De mindre påtagliga förändringarna som ökat antal IEL, Marsh 1 eller ökat antal IEL och förlängda kryptor, Marsh 2 har inte alls samma diagnostiska säkerhet)

25
Q

Hur förstörs villi av immunsystemet? Hur bildas antikroppar mot gliadin/transglutaminas? Vad krävs?

A

Gliadin tas upp genom två mekanismer, 1. genom att binda till sekretoriskt IgA på epitelcellerna. 2. genom att zonulin känner av att gliadin finns i tarmlumen, utsöndras mot lumen och uppreglerar receptorn CXC3 -> gliadin binder in och gör att tight junctions uppluckras -> gliadin tar sig in MELLAN cellerna. Sedan klyvs en del av gliadinet av tTG, kan då tas upp av dendritisk cell (APC), ffa om patienten är HLA DQ2 eller HLA DQ8! Dendritiska cellen presenterar antigenet för T-cellen som aktiveras och i sin tur stimulerar B-celler att differentiera till plasmaceller och utsöndra anti-tTG och anti-gliadin antikroppar. Dessa komplex kommer tillsammans med NK-celler (främst) och CD8+ T-celler förstöra epitelcellerna.

26
Q

Varför lindras Dermatitis herpetiformis vid glutenfri kost hos celiakipatienter? Varför blir det hudutslag från början ens? När är det bra att göra HLA-typing?

A

Epidermala TG finns i epidermis, strukturellt som tTG (tissueTG). Antikroppar korsbinder epidermalt transglutaminas -> neutrofiler och hudutslag.Makrofager binder till anti-TG-eTG komplex: utsöndrar IL-8 vilket stimulerar neutrofiler och hudutslag.

Äter man inte gluten -> komplexen kommer inte bildas -> reaktionen kommer lägga sig -> hudreaktionen blir bättre.

I epitelceller så binder anti-tg antirkopparna till tg i mikrovilli -> kommer förstöra epitelcellerna genom NK-celler och CD8+-celler.

När man misstänker celiaki men inte kan bevisa på annat sätt är det bra med HLA-genotyping. Exempelvis om transglutaminas antikroppar är 7 (anses egentligen normalt), och hittar en March typ 1 på gastroskopin: marsch 1 innebär bara infiltrat av leukocyter. Vid en sån konstellation är det nytta att göra gentyping, är det negativt är celiaki uteslutet, är det positiv är diagnosen möjlig.

27
Q

FALL: Frida 34, sedan 2 mån fått tilltagande lös avföring med 5 tömnigar per dag. Senaste dagarna har hon även sett blod i avföringen och söker därför vårdcentral. Vad kan man fråga mer? Vilka diagnoser kan man tänka?

Forts. vilka prover vill man ta på frida? Motivera med tänkbara diagnoser.

A

Frågor:

Om hon har andra symtom: buksmärta, viktnedgång

Hereditet: om föräldrar har haft mag-tarmproblem.

Diagnoser:

IBD

Möjligen parasit men infektioner brukar inte hålla i så länge som 2 månader.

Kolorektalcancer.

Prover: Kalprotektin: för att kolla om det handlar om inflammatorisk tarmsjukdom, dock inget specifikt prov.

Blodstatus: för att se om man har anemi.

Elektrolytstatus: för ev. dehydrering

Sedan prover efer: salmonella, shigella, cystor/maskägg, clostridium toxin, campylobacter

28
Q

FALL: Fortsättning. Frida: viktnedgång 2 kg, lös avföring, tömning 5 ggr/dag, senaste dagarna blod i avföring och därmed besök på vc.

Högt kalprotektin.

Hur fortsätter man utredningen?

A

Med en rektoskopi.