IBS, ENS, + annat Flashcards
Vad kännetecknar det autonoma nervsystemet, ANS?
Autonoma nervsystmet är icke viljestyrt och består av parasympatikus och sympatikus samt enteriska nervsystemet.
Parasympatiska delen av ANS: Sensoriska fibrer i mag-tarmkanalens vägg: svarar på olika stimuli, skickar de impulserna tillbaka upp mot hjärnstammen, där det finns en kärna: nukleus tractus solitarius som tar emot den sensoriska informationen från dessa organ. Tittar man på vagusnerven så har man sätt att 80% av de axon som går i vagus just är kopplat till sensoriska neuron ute i effektororganen. Stor del är alltså sensoriskt.
Sympatiska delen av ANS: motorneuronn som ligger i ryggmärgens grå substans, i lateralhornet, här finns preganglionära neuron som skickar axon ut till sympatiska gränssträngen eller till ganglier längre ut, exempelvis mesenteriska ganglier, där postganglinära neuronen sitter som i sin tur för motoriska informationen vidare till effektororganen. Även här har vi sensoriska neuron som skickar informationen tillbaka via dorsalrotsgangliet.
Postganglionära sympatiska axonerna är omyeleniserade, har C-fibrer utan myelin, liknannde som smärt och temperatur-perceptionen.
Parasympatikus: nervceller som ligger i vaguskärnan i hjärrnstammen -> går ut väldigt nära effektororganet, gangliet ligger i effektororganets vägg, sen har man postganglionärt axon som går ut vidare i effektororganet. Använder Ach.
Vad är det enteriska nervsystemet?
Två ganglienervknutar i bukväggen (myenteriska och submukösa), vilka utgör en av de tre större delningspunkterna i det autonoma nervsystemet. Det enteriska nervsystemet förser mag-tarmkanalen, bukspottkörteln och gallblåsan med nerver. Det innehåller känselnerver, mellannervceller och motornervceller. Nervsystemet kan sålunda självständigt känna av spänning och kemiska miljöförhållanden i tarmarna och reglera blodkärlstryck, rörelser, utsöndringar och vätsketransport. Systemet styrs i sin tur av det centrala nervsystemet och mottar både parasympatiska och sympatiska nervsignaler.
Vad är myenteriska plexat?
Ett av två ganglieförsedda nervnät som tillsammans bildar tarmarnas nervsystem. Det myenteriska nervnätet (Auerbachs plexus) är beläget mellan tarmarnas längd- och ringmuskelskikt. Nervcellerna har utlöpare till ringmuskeln, till andra ganglier i nervnätet, till nervknutor under slemhinnan eller direkt till epitelet och spelar en viktig roll i regleringen av tarmrörelser.
Vad är submukösa plexat och vilken funktion har det?
Submukös plexus
One of two ganglionated neural networks which together form the enteric nervous system. The submucous (Meissner’s) plexus is in the connective tissue of the submucosa. Its neurons innervate the epithelium, blood vessels, endocrine cells, other submucosal ganglia, and myenteric ganglia, and play an important role in regulating ion and water transport.
Hur skiljer man på interna och externa neuron i ENS?
Man skiljer på interna/intrinsiska neuron och externa/extrinsic neuron.
Interna neuron: ligger i mag-tarmkanalens vägg, är lokala.
Externa neuron: dessa neuron har sin nervcellskropp utanför mag-tarmkanalens vägg.
Bilden: längst ut - epitel - kan vara var som helst i GI. Skulle kunna vara enterocyter. Nedanför: submukosan -> där har vi en hel del nervceller -> Meissners plexa (submukosalt plexa) och sist längst ut, mellan de externa muskellagrena har vi Auerbachs plexa. Båda plexan påverkas av inflöde utifrån -> sympatikus och parasympatikus. Via sympatikus är det mest postganglionära neuron, medan parasympatikus mest har preganglionära neuron (kopplar sedan om i något av plexa), sympatikus och parasympatikus är här externa neuron. Sensoriska neuron: fångar upp stimuli från epitelet och förmedlar information till ryggmärg, hjärnstam, och kan också förmedla information lokalt till auerbachs eller Meissnerrs plexa.
Ge några exempel på typer av externa neuron respektive interna neuron.
Externna neuron: både motoriska och sensoriska
Interna: ligger i magtarmkanalens vägg
Epitelceller: endokrina celler och effektorceller, sekretoriska epitelceller, som ligger ute i slemhinnan (längst ned i bilden). Endokrina celler i epitelet kan signalera till underliggande nervscellsaxon som har sin nervcellskropp där och kan då informera om hur miljön ser ut ute i lumen. När vi har sekretoriska epitelceller ska de utsöndra mucus, dessa påverkas av de interna neuronen.
Prevertebralt ganglion: sympatiska gränssträngen i det här fallet. Vi har nervcellskroppar som ligger där.
Externa neuronen:
Andra och tredje ordningens neuron av det anterolaterala systemet (spinothalamiska banan). Tredje ordningens neuron i thalamus, andra ordningens i thorakala ryggmärgen. Andra ordningens neuron ligger väldigt ytligt i dorsalhornet, lamina I, och får information ifrån en “vanlig” afferent, primärafferent, med information från effektororganet (dvs enda ut i slemhinnan). Detta leds sedan vidare till hjärnstammen och till hjärnan. Detta är alltså externa neuron med sensorik.
Motorneuron: parasympatikus. Ligger i vaguskärnan i medulla -> går ut och påverkar båda muskellagrena ute i slemhinnan men också båda plexan där vi har nervceller som tar emot informationen. Vagalaneuronen har också information som kommer från mukosan, (gråa i bilden) och leder sensoriska informationen till nukleus tractus solitarius i närheten av vaguskärnan. Heter ganglion nodosum innan det når NTS.
Sympatikus: ventralhorn -> sympatiska gränssträngen -> effektororgan
Interna neuron:
Vasomotorneuron (sekretomotorneuron): påverkar både kärl och sekretionen av de epitelceller som ligger i mukosan och ska utsöndra mukus.
Interneuron: i både Auerbachs och Meissners plexa så har vi interneuron.
Excitatoriska motorneuron
Inhibitoriska motorneuron. Ffa ligger dessa (även excitoriska) i Myenteriska plexat. Detta för att få ett samspel och peristaltik -> vågformiga rörelser.
Sensoriska neuron: primärafferenter -> lokala. Känner av vad som sker i lumen och för den informationen till nervcellerna i submukosala plexat och myenteriska plexat. Primärafferrenter inom magtarmkanalens vägg.
Neuron som återkopplar information tillbaka till sympatiska gränssträngen för att ge rapportering om muskelstatus.
Hur sker signalering av sensorik från mag-tarmkanal till hjärnan?
Återspeglar den information som går från magtarmkanalen till hjärnstammen. Via Vagus och även via primärafferenter som går via dorsalrotsganglier. Också återkoppling via symaptiska gränssträngen. Sen har vi en hel del immunologiska funktioner
Vi har enteroendokrina celler som faktist tar emot stimuli från lumen, kan också vara pH förändringar. Dessa signlerar i sin tur till nervcellerna i närheten och kan påverka lokalt reflexmekanismer i magtarmkanalen.
Vilka typer av primärafferenter finns det? (4 st)
2 st IPAN
2 st EPAN
Två typer av primäraffrenter som är interna, två typer som är externa.
Interna: den ena har sin cellkropp i det yttersta plexat, Auerbachs, den andra i submukosala plexat (Meisnners), är mekanosensitiva och kan svara på kemiska stimuli. Har i ena änden sina axonnervsänndslut som ligger nära epitelcellerna och kan svara på hormonfrisättning från enteroendokrina cellerna som ligger här.
Externa: har kollateraler till Auerbachs och Meissners. Svarar på stimuli, kemiska, sträck osv. Går via dorsaltrotsganglion till ryggmärgen där det sedan antingen kan fortsätta upp till hjärnan eller gå ut via sympatiska gränssträngen. Sista externa: via vagusnerven. Har sin nervcellskropp i ett ganglion väldigt nära hjärnstammen.
Vad kännetecknar ett myenteriskt internt primärafferent neuron?
Intern primärafferent: Har sin cellkropp liggandes i myenteriska plexat, auerbachs. Dessa svarar bra på ifall magtarmkanalens vägg sträcks. Kan också svara på stimuli från lumen. Mukosan kan ändar form och sträckas också. Känner av med dendritträdet mellan muskellagret ifall det sker sträckning. Väldigt väl involverat i reflexmekanismer för tarmen. Att man kan skära ut en bit tarm och stimulera med en borste och så får man en kontraktion trots att ingen hjärna är involverad och man får en peristaltisk rörelse. Har konrakt med andra nervceller i lagret, motoriska nervceller. Också: kan inducera eller induceras av en axonreflex -> sprider sig längs med hela plexat.
Överblick av interna funktionella neuron.
4,5,6 är motorneuron. 8,9,10 är internneuron.
Meissners: vi har en rad olika celler som har axoner som går långt upp nära epitelcellerna. Dessa ska känna av stimuli som kommer via epitelcellerna. 11a har kontakt med enteroendokrina celler.
12: Är väldigt viktigt för slemhinnan med sekretion. 13 är en liknande cell, stimulerar körtlar. Sekretomotorfunktion -> dessa nervceller har med sekretionen att göra.
Vad är funktionen hos en sekrettomotor/vasodilator neuron? Vad kan påverka dess funktion?
Här är cellen igen: sekretomotor/vasodilator neuron. Har utskott som går ut nära epitelcellerna som kläder tarmväggen. Man ser att de också har kontakt med små kärl som ligger i submukosan. Detta är ett slags samspel, sympatikus är med och påverkar de här funktionerna -> kan hämma “12an” som när den är aktiverad kan dilatera kärlet och därmed öka utbytet mellan omgivningen och kärlet. Kan också se till att man får ökat utbyte längs epitelet -> absorbera elektrolyter och även sekretion av elektrolyter och näringsämnen. Sympatikus försöker hämma detta och alltså minska utbytet.
Bild över motorisk reglering och synaptiska plexan i ENS.
IPAN: interna primärafferenterna. I auerbachs: svarar för sträckning. I submukosan: svarar upp på vad som händer i lumen, bland annat via de endokrina cellerna. Även syra i magsäcken kan ge svar i dessa celler. IPAN kan antingen öka peristaltiken eller hämma den. Detta sker utan koppling till CNS. Finns dock feedback loop mot CNS, via EPAN. Finns excitatoriska och inhibitoriska motorneuron.
Hur kontraherar respektive relaxerar de två muskellagrena i mag-tarmkanalen i respons på kymus?
Muskellagrena kontraherar inte samtidigt. Beror på om det är cirkulära muskellagret eller longditudinella. Har man en konraktion i cirkulära -> excitatoriska motorneuron som står för det. I det lonngitudienella kommer det vara de inhibitoriska motorneuronen som står för relaxationen. När maten går nedåt: kommer det cirkulära relaxera, dvs de inhibitoriska motorneuronen aktiveras.
Vilka kemiska transmittorsubstanser används vart i mag-tarmkanalen?
Bilden visar vilka kemiska signalsubstanser som en nervcell har med en viss funktion. Man har kopplat vissa substanser till vissa funktioner. Substans P är korrelerat med smärta och temperatur, men kan fungera som en kontraherande transmittor i motoriska neuron i magtarm-kanalen. Att kemiska signalsubstanser samförekommer är vanligt. Glutamat och substans P samförekommer.
CGRP och SP.
Tittar man på aceylkolin -> man tittar på transferaset för acetylkolin omsätts för snabbt, alltså man kollar på Chat. NOS: man kollar på syntaset istället för NO.
I magtarmkanalen så har man sätt att acetylkolin och substans P kan finnas i sensoriska neuronen. I just de externa primärafferenterna så är det samförekomst med CGRP -> finns det CGRP så kan man vara rätt säker på att det är primärafferenter som har sin cellkropp externt, i dorsalrotsgangliet exempelvis.
Interneuron -> både de riktade mot munnen (orala) excitation: Chat och SP. Åt andra håller: NOS och VIP (inhibitoriska)
Muskler: acetylkolin. Inhibition: VIP och NOS som typiska exempel.
Sekretomotorneuron: acetylkolin och VIP för relaxation.
Vad har en enterisk gliacell för funktion?
Enterisk glia: upptäckt på senare tid. Liknar gliaceller som i CNS.
I mukosan i tarmen så har de funktion att reglera signalöverföring mellan EEC och affrenta neuron. I vanliga fall har man synaptiska kontakter mellan nervcellernna. I slemhinnan är miljön förändrlig -> enteriska gliacellerna kan därför skydda nervcellsutskotten från afferenta neuronen.
Hur sker peristaltiken på nervcellsnivå? Vilka transmittorsubstanser används?
När vi har bolus inne i tarmen så aktiverar den sensoriska cellerna. Sensoriska cellerna har både kemiska och mekaniska receptorer. Via jonkanaler och interneuron så aktiverar dom de motoriska nervcellerna. Bolus aktiverar -> kemo/mekanoreceptor -> läcker in joner i sensoriska cellen -> depolarisation av sensoriska cellen -> leder via interneuron signaler till den motoriska cellen (både oralt och anal). Den motoriska cellen har två typer av respons beroende på vilken typ av motorcell det är. Ena typen relaxerar och andra kontraherar muskler. Kontrahering sker via acetylkolin. Relaxering sker via NO eller VIP.
Vad är en ICC?
Interstitiella Cajal-celler är en form av interstitiecell som finns i mag- och tarmkanalen. Dessa celler är en form av pacemakerceller som genererar så kallade “slow waves”. När dessa slow waves kombineras med stimulerande signalering, bland annat via signalering från parasympatiska nervsystemet, leder detta till “spike potentials” som är en form av aktionspotentialer. Dessa aktionspotentialer leder till kontraktion av muskulaturen i mag- och tarmkanalen vilket medierar peristaltiska rörelser och segmentering av födan.
Interstitiella Cajal-celler ger upphov till olika rytmer i olika delar av mag- och tarmkanalen:
3 per minut i magsäcken
12 per minut i duodenum
10 per minut i ileum
3 per minut i tjocktarmen
Slow waves är alltså elektrisk aktivitet medan spikes är kontraktioner. Kontraktionerna kan vara fasiska: kortvariga, eller toniska: ihållande. Spikesen kan initieras av:
- Parasympatikus
- Sträck eller kemoreceptorer
Slow waves förstärks alltstå av ENS -> spikes
Hur påverkar externa inputs motiliteten/peristaltiken?
Se bild.
ANS via sympatiska nervsystemet: verkar genom noradrenalin som minskar peristaltiken genom B2-receptorn och ökar tonus i sftinrar via alfa-receptorn.
ANS via parasympatiska: Vagus och splankniska nerver som via acetylkolin stimulerar muscarinreceptorer i organen: ökar peristaltiken och minskar tonus i spfinktrar.
Endokrin reglering:
minskar motilitet gör följande: CCK, sekretin, GIP, GLP-1, somatostatin
Ökar motilitet: Ghrelin, motilin, gastrin
Vad är peristaltik?
Kontraktioner i muskelväggen. Cirkulära kontraktioner som tränger innehåller vidare i tarmen. Den rör sig längs magtarmkanalen.
Innehåll kan via distention (mekaniska receptorer) aktivera sensoriska nervceller (IPAN) som i sin tur direkt kan aktivera motorneuroner direkt oralt och aboralt eller via interneuroner. Oralt blir det ett excitatoriskt motorneuron -> kontraktion. Analt blir det en aktivering av ett inhibitoriskt motorneuron -> relaxation. Detta kommer föra tarminnehållet vidare.
Vilka tre motoriska funktioner har ventrikeln?
- Reservoarfunktion
- Peristaltik
- Enterogastrisk reflex: fördröja tömning
Magsäcken: är som en reservoar, tar emot födan -> bryter ned det genom att blanda med magsyra. Mekaniskt också, till mindre delar innan det via pylorus förs vidare till tunntarmen.
När man äter, tuggar och sväljer så kommer det via vagusnerven komma signaler att det kommer föda till magsäcken. Detta relaxerar den övre halvan av magsäcken -> där vi har fundus. Samtidigt ser vi en gastrogastrisk ackomodation -> ju mer innehåll i ventrikeln desto mer kan den relaxera -> man kan fylla den med mer än 2 liter utan att öka det intragastriska trycket. Finns en intrinsik reflex som gör att magsäcksväggen slappnar av -> större reservoarfunktion.
Peristaltik: från corpusdelen av ventrikeln ner mot antrum. Denna peristaltik styrs delvis av ICC (Cajal celler). Peristaltiken sker mot en stängd pylorus. Pylorus dras ihop för att inte släppa ut stora mängder till tunntarmen på en och samma gång. Peristaltiken kommer hjälpa till att mala sönder maten.
Enterogastrisk reflex: för mycket passage mot tunntarmen. En inhibiotirsk reflex, när det kommer för mycket syra (lågt pH), stora mängder aminosyror och fetter och kraftigt distention av väggen så kommer det via ENS och endokrina reglering skickas signler till ventrikeln att bromsa ned, för att man ska kunna ta upp näring och kunna bryta ned näring med enzymer och för att inte få en hög osmolalitet i kymus.
Vilka två huvudsakliga motoriska funktioner har tunntarmen?
- MMC: migrating motor complex.
- Postprandiell funktion.
MMC: migrating motor komplex - FASTA
Fas 1: muskeln är i vila, man ser inga rörelser i tunntarmen
Fas 2: man börjar ana lite motorik.
Fas 3: Man ser regelbunden, periodisk, kontraktion som leder innehållet i abboral riktning. Vad är syftet med MMC när det inte finns någon mat i tunntarmen?
Den rensar bort allt annat, slemhinna, slem -> till tjocktarmen.
Motoriken är oberoende av externa input men kan påverkas av externa input. Vad som startar MMC är oklart, kan vara motilin. Tömmer tunntarmens innehåll mellan måltider.
Postprandiell: Efter måltid. Sammanfattad: tre typer av muskelaktivitet. De som är korta segment (någon cm) som maler innehållet, de som har viss propogation i några centimeter (5-10cm) som för vidare till nästa segment som maler innehållet, och så finns det också här kontraktila element som för vidare innehållet under längre sträckor (>15cm). Transittid 2-4 timmar beroende på hur mycket mat. Fett och aminosyror gör att det dröjer lite längre.
Hur initeras kräkreflexen?
Kräkreflexen kan initieras direkt eller indirekt från CNS. Den styrs ffa från kräkcentrumet, PCRF (parvicellular reticular formation) finns i medulla oblongata - hjärnstammen. Kräkcentrum från efferenter från högre hjärncentra, tillexmpel vid tumörer, mengidit, stroke. Får också från vestibularisapparaturen (kristallsjuka) och från farnyx (främmande kropp) och får även signaler från magtarmkanalen från vagus och splankinusnerver: kan vara retande innehåll vid tillexempel gastroenterit, eller någon typ av kemisk retning. Får även signaler från area postrema (CTZ) så kallad chemoreceptor trigger zone, som ligger i hjärnstammen. Area prostrema får signaler från CNS (högre hjärncentra) och även vid kemisk retning.
Kräkcentrum styr alla reflexer som sker vid kräkning, tillexempel när illamående initieras från magtarmkanalen, går afferenta signaler via vagusnerven och kräkcentrum styr aktiviteter av skelettmuskulaturer, via kranialnerver, övre esofagussfinter, och dels diafragma runt esofagus relaxerar. Också starka sammandragningar i tunntarmen i oral riktning -> man tömmer skadande innehåll oralt.
Vad har tjocktarmen för funktion och motorik?
Motoriken återspeglar dess funktion. Tjocktarmen får löst innehåll från tunntarmen. Tjocktarmen ska reabsorbera vatten och elektrolyter. Motoriken i tjocktarmen liknar motoriken i tunntarmen, men vi har inga MMC.
“Mass movement”, sker på morgonen och för vidare innehållet längre sträckor.
Gastrokolisk reflex: efter intag av mat, och ökat innehåll i ventrikeln. Ventrikeln muskler aktiveras, dessa för vidare signaler via ENS och parasympatiska nervsystemet vidare till kolon för att informera att det kommit mer innehåll så man kan tömma det som finns i kolon.
Haustreringar: korta sammandragningar, sker även i tunntarmen. Dess funktion är att försöka samla innehållet och forma innehållet -> trycka ut vätska så det kan reabsorberas.
Vad kallas de två sjukdomarnna associerade med dysmotilitet i ventrikeln?
Magsäckstömning:
Fördröjd magsäckstömning - gastropares
Snabb magsäckstömning - dumpingsyndrom
I ventrikeln finns snabb tömning: dumpingsyndrom - ofta postkirurgisk komplikation. Långsam tömning - gastropares -> medicinsk diagnos där vi utifrån anamnes kan se vad som ligger bakom eller så är det utan tydlig genes.
Vad är definitionen av gastropares? Vilka har det och vad finns det för tännkbara orsaker?
Gastropares definition: >60% kvar efter 2h eller >10% kvar efter 4 timmar.
Idiopatisk i 50% av fallen. Annars: diabetes, postoperativt, parkinson.
Vanligare hos kvinnor.
Fördröjd magsäckstömning. Baserad på scintografi. Definition: är hur mycket kvarvarande volym som finns efter dessa tidpunkter. Fördröjd tömning kan ske vid andra gastroenterologiska sjukdomar som funktionell dyspepsi, kan uppfylla diagnos.
Fullväggsbiopsi: vid diabetes ser man mindre antal ICC och nervfibrer, immunceller och fibros i muskulaturen.
Vilka symtom finns vid gastropares?
Det är ofta ospecifika symtom.
Illamående, kväljningar, kräkningar, fyllnadskänsla i magen
tidig mättnadskänsla
oförmåga att äta normalstora portioner
aptitlöshet
uppblåshet
Hur sker utredning av gastropares?
Se bild.
Förstagångbesök av outredd dyspepsi:
Vid ålder över 50 görs en gastroskopi alltid.
Vid gastroskopi ser man matrester i ventrikeln. Man ber patienten äta lös föda, fasta i 6h, dricka socker dagen innnan. Alternativt motilitesfrämjande samma dag.
Vad innebär kronisk IPO?
Fullväggsbiopsi: man kan se förändringar på ENS och muskelskikten. Golden standard.
Vad är tunntarmsmanometri?
Finns på Sahlgrenska. Mäter motoriken, peristaltiken, i proximala tunntarmen. Kateter via näsan -> proximala delen av tunntarmen -> flera mätpunkter.
Vad är hirschprung sjukdom?
Genetisk medfödd ovanlig sjukdom. Defekt i innervation av aborala tarmen. Drabbade tarmsnittet kontraherar utan peristaltik, medan oralt normalt innerverad tarm dilaterar.
Relaxationen bortfaller i den sjuka delen. Kontraherar utan peristaltik -> oralt dilateras det istället. Ofta rektum och sigmodeum. Kan intefatta hela kolon. Till och med tunntarmen. Är en genetisk sjukdom. Kan vara incidentell, friska föräldar. Kan också ärvas autosomal dominant med varierande penetrans. Kan förekomma vid Downs syndrom.
Diagnostik: Anorektal manometri utförs av personal med vana.
Behandling: kirurgisk resektion
Vad innebär en opioidorsakad obstipation?
Kroppen. Har endogena opiodier. Kan reglera motorik i tarm via mu-receptor. Tar man opioider hämmar man excitatoriska kolinerga motorneuroner, och minskar vätskesekretionen i lumen. Försvagar muskelsammandragningar. Obstipation är en vanlig biverkan av långvarig opiatbruk. Finns lokala antagonister till opitater som verkar i tarmen.
Hur kan man dela in funktionella magtarmsjukdomar? På vad baseras diagnosen?
Kan delas in i olika kategorier beroende på deras symtomkonstellation.
Diagnosen baseras på symtomkriterier. Minst 6 månader för att uppfylla kriteriet “funktionell”.
Den blåa cirkeln: funktionella tarmsjukdomarna.
Näst största: gastroduodenala sjukdomarna - gul cirkel
Finns stor överlappning mellan dessa sjukdomar. Har man IBS så finns det sannolikhet att man har funktionell dyspepsi. Symtomen ska vara bestående för att man ska uppfylla kriteriet funktionell -> minst 6 månader.
Vilka olika typer av funktionella tarmsjukdomar finns det? Enligt vilka kriterier diagnostiseras de?
Romkriterier. I-IV.
Finns 27 olika magtarmsjukdomar.
Funktionella tarmsjukdomarna av: IBS, funktionell förstoppning, funktionell diarré, funktionell uppblåshet och funktionell buksmärta.
Disorders of the brain gut axis.
Den här bilden illusterar att funktionell tarmsjukdom kan vara ett spektrum: kan variera mellan förstoppning och diarré exempelvis. IBS är en kronisk smärtsjukdom, utan smärta har man inte IBS. Har man tillexempel förstoppningssytom eller diarré symtom så kan man få diagnosen funktionell förstoppning eller funktionell diarré. Till vänster finns en skala som kallas restual? Skalan, som definerar avföringskonsistens. Typ 1 är hård, typ 7 är hård avföring. Detta kollereerar ganska bra med kolon transit tid.
IBS kan delas in i IBS-C, IBS-M, IBS-D beroende på vilken avföringskonsistens patienten har.
Hur sker diagnos av IBS? (irratable bowel syndrome)
Buksmärta i genomsnitt 1 dag per vecka senaste 3 månaderna, symtomdebut minst 6 månader sen och med minst två av följande:
Att buksmärtan :
Lindras eller förvärras av tarmtömning
Associerad med förändrad tarmtömningsfrekvens
Associerad med förändrad avföringskonsistens eller form
Hur är patofysiologin vid IBS?
Vilka får IBS?
Genetik
Kvinnligt kön
Psykologisk trauma: kan trigga
Ångest/depression: ökar risken att utveckla IBS
Stress
Gastroenterit: så kan det trigga igång en IBS problematik
Alla dessa påverkar på ett eller annat sätt brain-gut axis.
Gastroenteriter påverkar på tarmnivå
Stress: central nivå.
Man får en förändrad sekretion/motilitet och en visceral hypersensitivitet och smärtproblematik.
För närvarande förklarar man uppkomsten av IBS med en komplex modell där symtom kan uppstå på flera olika sätt och ha olika relevans för olika patienter. Patienter med postinfektiös IBS utgör minst 10 % av populationen. Genetiska faktorer förklarar upp till cirka 25 % av incidensen. Inget tyder på att födoämnesöverkänslighet spelar en primär roll för uppkomsten av IBS. Störningar i tarmens bakterieflora har påvisats men om dessa är primära patofysiologiska faktorer eller sekundära till gastroenteriter, förändrad livsstil eller tarmmotorik är okänt. Störningar i mag–tarmkanalens motorikmönster kan påvisas hos en del av patienterna med IBS.
Hur påverkas microbiota gut-brain axis vid IBS?
Bilden sammanfattar mekanismerna bakom ökat signalflöde från tarmen. Mekanikerna som kan ske på tarmnivå som man i studier har sett hos IBS-patienter.
Förändrad mikrobiota. Överväxt av bakterier i tunntarmen (överväxt) man tror diet spelar roll. Man. Har sett förändnrad barriärfunktion i tarmslemhinnan. Ökad para- och transcellulär passage hos IBS patienterna. Man har fastställt att vissa har ökat mastcellaktiveirng och tryptasutsläpp. Dessa mekanismer tror man leder till aktivering av senoriska neuron som ger ökat input till CNS.
Hur sker diagnostiken vid IBS?
Bukbesvär och tarmbesvär kan vara svåra att greppa pga diffusa symtom och de kan vara svåra att lokalisera. Symtom från viscerala organ ger mer tolkningsutrymme. Kan upplevas som hotfulla, skrämmande. Buksmärtan är ständigt närvarande, eftersom symtomen är relaterade till oundvikliga dagliga händelser som matintag och tarmtömning.
Ovissheten om vad som pågår skapar oro och ångest hos patienterna. De kan tro att de har en allvarlig sjukdom. Många är orolig för sina symtom som söker första gången.
Många är nöjda efter diagnos och livsstilsråd, kan då hantera sina symtom utan sjukdomens hjälp fortsättningsvis. För andra IBS-patienter kan det bli många besök i sjukvården beroende på allvarlighetsgraden på symtomen.
Patienten kan vara ovan att berätta om sina symtom.
Buksmärta kan variera i karaktär, förekommer ofta dagtid i relation till matintag eller tarmtömning. Tarmtömningssymtom är också vanligt -> bråttom till toalett.
Många har symtom relaterade till livsmedel.
Stress och samlivsproblem kan ge symtom.
Katastroftanker kring symtom*: hypervigilans. Rädslan är inte i propotion till symtomens art och svårighetsgrad
De flesta patienter med IBS har en mild sjukdom. Finns dock patienter med svåra symtom.
Första konsultationen är tidskrävande.
Bukstatus ingår alltid. Vid anal inkontinens eller tarmtömningssvårgheter ska man också göra rektalpalpation. Lab så ska man alltid ta CRP, Hb och sedan kolla efter transglutaminas-antikroppar (för celiaki).
Ställningstagande till avföringsanalys: kalprotektin vid IBD-misstanke. Kolla efter blod i avföring eller förekomst av parasiter. Även TSH-prover. Om det föreligger diarrésymtom måste man utöka diagnsotiken: pankreasinsiffuicens eller mikroskopisk kolit.
ALARMSYMTOM: Rektalblödning, patologisk bukpalpation, sen debut (>50års ålder), nattliga symtom eller viktnedgång. Man måste då gå vidare och utesluta koloncance
