HPV & Cervixcancer Flashcards
Vad är HPV-virus? Hur är det uppbyggt?
Humant papillomvirus, papiloma viridae, är et virus som ger vårtor och flera genotyper är också associerade med cervix-cancer. Viruset är ett cirkulärt dubbelsträngat DNA-virus, litet till storleken och naket ikosaedralt kapsidvirus. Viruset kodar för tillväxtproteiner vilket ger lytisk viral replikation i tillåtande celler, men kan ge onkogena förändringar i celler som är otillåtande “non-permissive”.
Hur ger papillomviruset upphov till en vårta?
HPV tar sig genom sår i huden in till basalcellslagret. Där kommer HPV-DNA:t som kodar för E1-E8 (early genes) transkriberas och translateras, vilket ger celltillväxt och ökat antal basal- och spinosumcelllager - papillom. I skivepitel blir HPV vårtor, i mukosan blir det gential-, oral- eller konjuktivalpapillom.
Vad är funktionen hos virala genen E6 i HPV?
E6 proteinet binder och degraderar p53, och stimulerar också uttrycket av TERT, katalytiska subenheten av telomeras, vilket bidrar till cellens “odödlighet”. E6 från högrisk HPV-virus har högre affinitet för p53 än lågrisk HPV-subtyper, vilket bidrar till onkogenesen.
Vad är funktionen hos virala genen E7 i HPV?
E7 proteinet har effekter som kompletterar E6, vilket påskyndar cellerna genom G1-S-cellcykel checkpointen. E7 binder till RB proteinet och avlägsnar det från E2F transkiptionsfaktorn, vilket ger progression genom cellcykeln. Precis som E6 så har E7 proteiner från högrisk HPV-typer större affinitet för RB än vad lågrisk HPV-subtyper har. E7 inaktiverar också CDK inhibitorerna p21 och p27, och binder och aktiverar förmodligen cyklin E och A.
Hur påverkar HPV:s integration i värdgenomet onkognesen?
HPV-DNA i benigna vårtor finns i värdcellen i formen av en icke-integrerad episom, medan det i cancer är slumpmässigt integrerat i värdcellsgenomet. Integrationen avbryter en negativ regulatorisk region i virala DNAt, vilket ger ett överuttryck av E6 och E7 onkoproteiner. Dessutom bidrar integrationen av virus-DNA till gemonisk-instabilitet, vilket vidare bidrar till förvärvade pro-onkogena mutationer i värdcellerna.
Vad är det för epiteltyper i endocervix respektive exocervix?
Endocervix har slem/sekretutsöndrande cylindriskt epitel och exocervix har skivepitel. Mellan dessa finns transformationszonen där de flesta tumörer uppstår.
Vilken tropism har HPV? (vilken celltyp)
HPV har en tropism för omogna skivepitelceller i transformationszonen.
Vad kan de infektioner med HPV som inte immunförsvaret lyckas bekämpa ge upphov till?
De som persisterar kan ge intraskivepiteliala skador (SIL’s - squamous intraepithelial leisons). Vilket är prekursorformen för de flesta invasiva cervixcarcinom.
Vilka riskfaktorer finns för utveckling av invasivt cervixcarcinom eller cervikal intraepitelial neoplasi (CIN)?
Riskfaktorer vid HPV:
- Ung ålder vid sexdebut
- Flera sexpartners
- Manlig partner med många tidigare sexpartners
- Kvarvarande infektion med högriskssubtyp av HPV
- Rökning
Vilka två typer av HPV utgör särskilt förhöjd risk för carcniomutveckling?
HPV typ 16 och typ 18. (70% av alla SIL och cervixcarcniom.
Vad är utmärkande hos högrisk subtyperna av HPV?
De är mer benägna att persistera som infektioner - vilket ökar risken för progression till carcinom. De har också en benägenhet att inkorperera sig i värdcellsgenomet, vilket också bidrar till progression. Högrisk HPV uttrycker också E6 och E7 proteiner med högre affinitet för sin målmolekyl.
HPV-infektioner ensamt är ofta inte “tillräckligt” för att ge carcinomprogression, vilka ytterligare faktorer ökar risken?
Övrig immunstatus och hormonstatus, exempelvis har immunsupprimerade HIV-patienter ökad risk vid samtidigt HPV-infektion. Andra STD’s påverkar också progressen, så som klamydia.
Hur delas SIL in?
Delas nu mer in i två subtyper (tidigare 3) 1. LSIL: low-grade squamous intraepithelial leison (refereras ofta fortfrande till som CIN 1) 2. HSIL: high grade squamos epithelial leison (CIN II och CIN III i gamla systemet)
Vad innebär LSIL respektive HSIL?
LSIL: är assocerat med produktiv HPV-infektion och progredierar inte direkt till invasivt carcinom. De flesta LSIL genomgår regress och bara en liten procent progredierar till HSIL. HSIL: uppvisar ökad proliferation, avstannad epitelial mognad, mindre nivåer av viral replikation. HSIL är hög risk för progress till carcinom. LSIL är 10 ggr vanligare än HSIL.
Hur kan man upptäcka SIL?
Genom att göra ett Pap-test. Detta innebär att man skrapar bort celler från transformationszonen för att sedan histo/mikroskopiskt undersöka. (Pap är det mest framgångsrika screeningtestet som någonsin utvecklats)
Hur skiljer man på LSIL, HSIL och normalt vävnadsprov histologiskt?
LSIL: uppvisar en koilocytisk atypi i yttersta lagret (dvs förekomst av koilocyter: förstorad nukleus (2-3ggr), oregelbundet kärnmembran, mörkare infärgning - hyperkromasi, ljust område runt nukleus), också finns dysplasi i nedre tredjedelen av skivepitelslagrena.
HSIL (CIN II) : dysplasi i två tredjedelar av skivepitelslagrena med olika storlek på celler och kärnor, mitoser, viss koilocytisk atypi.
HSIL (CIN III): nästan hel förlust av differetiering, ännu större variation i storlek på kärna och celler, oornad placering av cellerna, onormala mitoser, och förändringar som påverkar alla lager i epitelet. Koliocytiska atypier.
Hur skiljer sig kärnorna mellan LSIL och HSIL histologiskt?
HSIL har jämfört med LSIL minskad cytoplasma och ökad nukleus-cytoplasmaratio, ration ökar i takt med att leisonsgraden ökar. Detta speglar den fortskridande förlusten av cellulär differentiering på ytan av cervixleisonen från vilken dessa celler sprider sig.
Hur går progressionen från HPV till livmoderhalscancer?
HPV infektion -> kvarstående infektion (de flesta självläker dock) -> cellförändringar (som ofta går tillbaka) -> en liten andel av cellförändringarna utvecklas till livmoderhalscancer
Hur sker screening enligt nationella vårdprogrammet för cervixcancerprevention 2017?
Var tredje år sker provtagning från 23 års ålder till 50. Första tre är primär cytologisk analys, sedan primär HPV-analys.
Vad kodar HPV generna L1 och L2 för?
Kodar för L1 som är det större kapsidproteinet, L2 är det mindre kapsidproteinet. L1 är kompnent i HPV-vaccinet. L1 och L2 är strukturella proteiner.