Utlåtandeskrivning och återgivning

Question 1

Beskriv syftet med ett psykologutlåtande

Answer 1

Det är den redovisningen du gör av ett utrednings innehåll och resultat. Man loggar vad som skett under utredningen. Det är en bedömning som ingår också. Den har flera syften:
Dokumentation (för patient och verksamhet),
Kommunikation (framför allt med uppdragsgivare och andra instanser ex försäkringskassan)
Information

Question 2

Redogör för vad som är viktigt att tänka på när det gäller språket i ett utlåtande

Answer 2

1. Utefter språklagen är vi skyldiga att uttrycka oss på ett begripligt sätt. Vårdat, enkelt och begripligt är standarden. Då gäller det att undvika förkortningar, långa meningar eller långa stycken.
2. Tänk på vem läsaren är. Texten är både om och för patienten. Viktigt att tänka på detta i hur man uttrycker sig på sätt som man vet är okej för patienten att läsa om sig själv. Samtidigt viktigt att inte använda för svåra begrepp, vilket kan vara svårt när man som psykolog är inne i det och tänker att det är självklart. Därmed kan man äta psykologassistent läsa igenom. Samtidigt kanske andra professioner ska läsa så det är inte bara ens egen professions språk som kommer förstås av alla.
3. Undvik facktermer. Ibland behöver vi använda oss av dessa för att det ska bli korrekt, men då måste man förklara dem. Man ska också vara konsekvent med ens beskrivning, inte plötsligt byta från en fackterm till en annan synonym.
4. Viktigt att tänka på hur vi benämner patienten. Eventuella önskemål från patienten om benämning ska respekteras. Annars kan man hitta sin egen stil och vara konsekvent med den. Även hur man ska benämna sg själv. “Jag” kanske är bäst att skriva för tydlighetens skull.
5. Man ska inte undvika att skriva om det svåra, men man kan tänka på hur man uttrycker det. Använd gärna kärnmeningar där en tanke är en mening, och en tankegång är ett stycke osv.
6. Speciellt viktigt att tänka på hur man formulerar sig när man skriver om sina observationer om patienten då detta kan bli ett känsligt ämne för patienten eller kännas konstigt.
7. Man kan även diskutera sina formuleringar med sina kollegor eftersom samstämmighet är viktigt.

Question 3

Resultat, Bedömning och Rekommendationer/åtgärder är exempel på avsnitt som brukar finnas med
i ett psykologutlåtande. Förklara kortfattat vad dessa olika avsnitt vanligen innehåller och hur de
förhåller sig till varandra

Answer 3

1. Resultat:
   * Detta innehåller själva testresultatet.
   * Finns lokala variationer men man diskuterar sig fram till hur man gör, exempelvis vissa vill ha siffror och andra vill inte ha det.
   * Att beskriva testresultat från siffror till ord kallas för verbala etiketter.
   * Man redovisar resultaten utifrån funktionerna som man vill mäta och inte testerna man gjort.
   * Här finns ingen bedömning eller slutsats.
   * Förklara hur man har konverterat råvärden till standardiserade värden. Förmedla att man gjort den och hur den går till. Viktig del i denna typ av utredning.
   * Förklara kort vilken bedömning du gör av patientens premorbida funktionsnivå, dvs nivå innan skada/sjukdom (gäller endast förvärvade tillstånd)
   * Denna bedömning är omöjlig att göra exakt, och bör därför också beskrivas i ungefärliga termer.
   T.ex. ”Förväntad nivå för patienten, baserat på utbildningsnivå och yrkesbakgrund, är något över genomsnittet.”
2. Bedömning
   * Här börjar man svara på frågeställningen, kan man besvara den eller inte?
   * Behöver säga något om utredningen har gjorts på ett tillförlitligt sätt eller inte, ex patientens motivation eller andra saker som kan påverka resultatet.
   * Bedömning av patientens styrkor och svagheter, viktigt med båda och bra att börja med styrkor Såå patienten orkar läsa igenom sina svagheter.
   * Var så tydlig som möjligt och beskriv att det inte är ett facit. Vad har jag gjort bedömningen på? Vad talar för och vad talar emot en viss hypotes exempelvis.
3. Rekommendationer/åtgärder:
   * Hur går vi vidare?
   * Ens rekommendationer ska gälla inom psykologens område. Annars kan man rekommendera åt ett visst håll men man kan inte skriva exakt vad någon ska göra hos en annan profession.
   * Rekommenderar man uppföljning och isåfall inom vilken tidsram, eller rekommenderar man insatser någon annanstans osv.

Question 4

Vid en neuropsykologisk undersökning har patienten inte sällan en kognitiv nedsättning av något slag. Ge förslag på vilka anpassningar psykologen kan göra för att möta Patientlagen om Information till patienten?

Answer 4

Patientlagen om Information till patienten =
Patienten ska få information om
1. sitt hälsotillstånd,
2. de metoder som finns för undersökning, vård och behandling,
3. de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning,
4. vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård,
5. det förväntade vård- och behandlingsförloppet,
6. väsentliga risker för komplikationer och biverkningar,
7. eftervård, och
8. metoder för att förebygga sjukdom eller skada.

Anpassningar för att möta denna =
* Informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar.
* Mottagarens önskan om att avstå från information ska respekteras.
* Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen. Gäller det språkliga och det muntliga.
* Informationen ska lämnas skriftligen om det behövs med hänsyn till mottagarens individuella förutsättningar eller om han eller hon ber om det.

Question 5

Redogör för olika delar som bör innefattas i en återgivning till patient, i samband med en
neuropsykologisk undersökning

Answer 5

Vad är återgivning = “Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig.
Syftet: Informera om resultat och bedömning, dialog, planering framåt
Man ska alltid ge patienten återgivning, och ibland dess närstående men det bestämmer patienten. Mål att patienten ska läsa utlåtande efter återgivning och inte bli förvånad.

Förslag på struktur (delar som ingår):
1. Ge en översikt vad vi har gjort och bjud in till dialog.
Vad skedde just hos mig? Vad var syftet och frågeställningen med utredningen? Vad har utredningen innefattat? Fråga hur patienten har upplevt utredningen.

2. Gå igenom din bedömning
   Bedömning av styrkor, svårigheter, begränsningar. Ge konkreta exempel, påminna om de tester man använde eller symptom som patienten själv lyfte. “Du berättade detta och då gjorde vi detta och nu kan jag se detta utifrån den”. Använd bilder och förenklade grafer för att visualisera. Vad är ditt svar på frågeställningen?
3. Patientens reaktioner
   Genomgående uppmärksam på emotionella reaktioner och fånga upp dem. Inte prata på för snabbt eller för mycket. Känner patienten (och närstående) igen sig i förhållande till hur vardagen fungerar? Känner ni igen er i detta? Koppla till vardagsfunktioner för det är det som har betydelse för patienten.
4. Konsekvenser och planering framåt
   Hur bedömer du att resultaten har betydelse för insatser? Strategier för vardagen? Vara konkret och praktiskt!! Uppföljning? Kontaktmöjligheter till dig vid frågor? Ibland kan det vara bra att läsa upp din skriftliga bedömning för patienten.

Ramar:
Görs vanligen vid fysiskt besök. Ibland med bara dig men också ibland med hela eller delar av teamet. Ibland direkt när utredningen är klar och ibland när din del av utredningen är klar. Ibland när utlåtande är färdigskrivet och ibland när det finns utkast som kan diskuteras. Föreslå att en patient eller närstående för anteckningar under återgivandet.

Individuella anpassningar:
Återkoppling kan inte göras enligt en viss mall eller form, mycket anpassningar utefter nivå på information. Krävs det enkla och korta förklaringar eller kan man uttrycka sig nästan som till en kollega? Patienten ska inte känna sig förminskad eller inte förstå. Behöver patienten få med sig skriftligt material?
Helt enkelt sträva efter att patienten inte ska bli förvånad av att senare läsa utlåtande. Det som står i utlåtandet ska ha framgått i återgivningen!