Neuropsykologisk testning Flashcards
Validitet, reliabilitet, specificitet och sensitivitet är viktiga begrepp då vi värderar ett tests
psykometriska egenskaper. Förklara dessa kortfattat
Validitet = Ett mått som anger i vilken utsträckning testet mäter vad det syftar till att mäta. Graden av stöd för de tolkningar som testutvecklaren hävdar kan göras. Exempelvis att ett minnestest-resultat ska säga något om patientens minnesförmåga. Koefficient varierar mellan 0-1, men det finns ingen konsensus kring riktvärden
Reliabilitet = Mått på hur tillförlitligt ett test är: i vilken utsträckning det är förknippat med mätfel. Anger regelbundenheten med vilket ett test genererar samma resultat under likartade testförhållanden eller med vilken regelbundenhet som olika delar av ett test genererar jämförbara resultat. Anges mellan 0-1, ju högre desto mer tillförlitligt. 0.7 =okej
Sensitivitet = Hög sensitivitet menas med en god förmåga att identifiera de personer som faktiskt har egenskapen som testet avser att mäta, exempelvis påvisar en diagnos hos så många individer som möjligt som uppfyller kriterier för en diagnos. Känslig för att hitta att du har ADHD ex. Detta är bra vid screening för minimera risken att missa problem.
Specificitet = Hög specificitet är en god förmåga att identifiera de personer som faktiskt inte har egenskapen som testet avser att mäta, exempelvis inte påvisar en diagnos hos de individer som inte uppfyller kriterierna för en diagnos.
Specifik för att se om man har adhd eller inte ex. Detta är bra vid lägga diagnos!
Redogör kortfattat för metoder att värdera neuropsykologiska testers validitet respektive reliabilitet
Reliabilitet
1. Test-retest reliabilitet: upprepade mätningar utförs på samma sätt – samband i resultat undersöks mellan två olika mättillfällen
2. Interbedömarreliabilitet: mätningar genomförs av två olika bedömare som utför en mätning med hjälp av samma test
3. Intern konsistens: hur väl mäter olika delar av testet samma sak? Mäts via att dela testet i delar (ex: split-half) och jämföra samband
4. Cronbachs alpha: ett sammanfattande korrelationsmått mellan (alla) olika delar i ett test
Validitet
1. Begreppsvaliditet: hur väl testet mäter den egenskap det utger sig för att mäta [samband mellan det aktuella och andra liknande test undersöks]
2. Innehållsvaliditet: hur representativt testet är för sitt område (ex: minne). [bygger på grad av konsensus]
3. Prediktiv validitet: hur väl ett testresultat kan förutsäga utveckling i framtiden (ex: MCI-Alzheimer). [testresultat jämförs med utfall]
Argumentera för varför vi skall använda standardiserade och normerade tester då vi genomför en utredning
▪ Standardisering: Proceduren (tillvägagångssättet) är väldefinierad; de instruktioner som ges till klienter (testpersoner) är alltid är likadana; omgivningen där mätinstrumentet används skall vara likartad; (typ av) träning av testledare/intervjuare/observatörer. Det finns en skriftlig manual. Här anges målgrupp(er). Mätinstrumentets reliabilitet och validitet bör anges.
▪ Normering: Det finns insamlade referensdata för en relevant och stor målgrupp (undersökningsgrupp). Ett mätvärde från en individ kan jämföras med referensdata. Man överför en individs mätvärde (testpoäng) till en standardpoäng, så kallad normering.
Standardisering = testet provas på ett representativt stickprov samt att validitet och reliabilitet värderas och optimeras (ungefär förfinas tills att det når en acceptabel nivå)
Normer och normering: Finns alla faktorer representerade? Såsom kön, yngre, äldre och olika utbildningsnivåer från just det stickprovet man tog från populationen. Ideal = 100 i varje kluster (med 10 års intervall) representativt stickprov.
Standardisering av test innebär att testet utvecklas och administreras på ett sätt som säkerställer att det mäter och bedömer samma egenskap eller förmåga på ett konsekvent sätt för alla testdeltagare. Det innebär att testet har en fast procedur för genomförande och bedömning, och att det tillämpas på samma sätt oavsett vilka som utför eller tar testet. Standardiseringen säkerställer att testresultaten är jämförbara och att de ger pålitlig och relevant information.
Normerade test å andra sidan är test där resultaten jämförs med en representativ normgrupp. Denna normgrupp utgörs av en specifik population, exempelvis personer i samma ålder eller med samma utbildningsnivå. Resultaten från testet används sedan för att jämföra en individuell prestation med genomsnittliga prestationer inom normgruppen. Normerade test ger en indikation på hur en individuell prestation står i relation till den genomsnittliga prestationen inom gruppen.
Sammanfattningsvis är användningen av standardiserade och normerade tester viktig för att säkerställa objektivitet, tillförlitlighet, validitet och effektivitet i utredningar. Det ger också möjlighet till jämförbarhet och underlättar samarbete mellan olika professioner.
Vikgit att jämföra perosner med friska personer, ha olika åldersgrupper, ska inte påverka reusltat eftersom man ska ha ha olika poäng vid olika åldrar.
Redogör för olika metoder som kan användas då vi värderar premorbid kapacitet respektive
”malingering”
Premorbid status innebär att man försöker beskriva en persons fysiska och psykiska hälsa innan uppkomsten av en specifik sjukdom eller ett tillstånd. Detta kan vara användbart inom diagnostiska sammanhang eftersom det kan ge en indikation på hur mycket sjukdomen eller tillståndet har påverkat en persons hälsa. Det kan också vara viktigt för att se vilka eventuella riskfaktorer som kan ha bidragit till utvecklingen av den specifika sjukdomen eller tillståndet.
Metoder som kan användas vid premordbid status:
1. Hold-test: såsom NART, deltest i WAIS är infromation och vokabulär.
* NART (new adult reading test): denna utgår från att vissa kognitiva förmågor eller sig intakta under sjukdomar samtidigt som de har ett ganska gott samband med intelligens. En sådan funktion är exempelvis läsning. En valideringsstudie har visat att dessa typer av test kan undersöka premorbid status på ett bra sätt, men det finns också risk för fel ifall populationens genomsnitt som man jämför patienten med har använts för hög- eller lågpresterande individer.
- Tidigare status i form av skolbetyg, antal år i skolan eller typ av arbete kan också ge en indikation på premorbid status. Går att kritisera men bra att ha med.
- Även test som korrelerar med iQ såsom vokabulär och bildkomplettering.
- Best performance method:
Malingering används när en person medvetet simulerar eller överdriver en fysisk eller psykisk sjukdom eller skada för att uppnå ett visst syfte. Syftet kan vara att erhålla sjukförmåner eller undvika arbete eller militärtjänst, men det kan också vara att få uppmärksamhet eller sympati från andra. Malingering innebär därmed en medveten handling.
Huvudkriterier: A (ekonomisk vinning, undvika något oönskat), B (inkonsistent beteende, resultat i tester), C (diskrepanser – egen och andras beskrivning)
Detta kan man testa genom:
1. TOMM (Test of memory malingering): Här testar man fejkade minnesproblem genom att jämföra patientens resultat med normativa standarder samt jämföra med om man bara skulle använt slumpen på att gissa rätt svar. Ifall patientens svar är sämre än slumpen ger det en stark indikation på malingering.
- Rey 15 item memory test: denna kan ge en indikation på simulering ifall testresultatet är avvikande såsom att det är väldigt lågt under standard skulle det kunna visa på falsk framställning av minnesproblem.
- Tolkningar av resultat i vanliga neuropsykologiska tester, Effort scales (prestations eller lögn-skalor)
