Psykisk ohälsa och social kognition

Question 1

Beskriv den roll undersökning av psykisk ohälsa har i en neuropsykologisk utredning

Answer 1

1. Differentialdiagnostik: Psykisk ohälsa kan i sig påverka kognitiva funktioner och bidra till problem med kognitiva funktioner. En undersökning av den psykiska hälsan kan därför hjälpa till att förstå om dessa symptom är resultatet av en psykisk sjukdom eller underliggande neurologiska problem. Vi behöver använda informationen vi får ut när vi tolkar resultaten på neuropsykologiska utredningarna.
2. Behandling: Psykisk ohälsa är därmed något som i sig kan påverka kognitionen i sig över tid, speciellt om tillstånden går förbi obehandlade under tid. Ju längre tid man går obehandlade desto större är risken för de kognitiva problemen att bli permanenta. Därmed är det viktigt att undersöka psykisk ohälsa för att eventuellt kunna behandla denna och minska risken för permanenta kognitiva funktionsnedsättningar. Resultaten kan guida behandling och intervention och hjälpa till att utforma individuellt anpassade åtgärder för att förbättra den psykiska hälsan och den kognitiva funktionen hos personen.
3. Kartläggning: Kartlägga psykisk ohälsa vid vissa specifika typer av neurologiska sjukdomar eller tillstånd för att kunna se möjlig förekomst och i sin tur veta hur man ska hjälpa patienter med just det specifika tillståndet på bästa sätt.
4. Helhetsperspektiv: En neuropsykologisk undersökning strävar efter att få en helhetsbild av den enskilda individen och deras funktioner. Psykisk ohälsa är en viktig del av denna helhetsbild och kan påverka olika områden av en persons liv, som arbete, studier, relationer och hälsa. Att undersöka psykisk ohälsa kan ge en bättre förståelse för hur den påverkar personens vardag och möjliggör en individanpassad hjälp eller stöd.

Question 2

Argumentera för varför utredning av kognitiva funktioner kan vara viktigt att genomföra vid
psykiatriska diagnoser

Answer 2

1. Differentiering av diagnoser: Många psykiatriska tillstånd har överlappande symtom, vilket kan försvåra korrekt diagnos. Genom att utreda kognitiva funktioner kan man få en bättre förståelse för vilka specifika svårigheter och symtom som är kopplade till olika diagnoser. Detta kan bidra till att differentiera mellan olika psykiatriska tillstånd och därmed förbättra den individuella behandlingsplanen.
2. Utredning av kognitiv funktionsnivå: Kognitiva funktioner har en betydande inverkan på människors förmåga att fungera i vardagen. Genom att utreda kognitiva funktioner kan man få en bättre bild av en persons intellektuella kapacitet, minne, uppmärksamhet, problemlösningsförmåga och exekutiva funktioner. Denna information kan vara avgörande för att förstå en persons svårigheter och kan användas för att anpassa behandlingsstrategier och stöd.
3. Framtida forskning: Utredning av kognitiva funktioner vid psykiatriska diagnoser kan också bidra till vidare forskning och förståelse av dessa tillstånd. Genom att undersöka mönster och förändringar av kognitiva funktioner hos personer med olika psykiatriska diagnoser kan man få nya insikter i sjukdomsmekanismer och möjliga samband mellan kognition och psykisk hälsa. Detta kan i sin tur leda till utvecklingen av mer effektiva behandlingsstrategier och interventioner.

Question 3

Redogör kortfattat för metoder att utreda social kognition och emotioner i ett neuropsykologiskt
sammanhang

Answer 3

Utreda social kognition:
1. Theory of mind: Detta innebär att förstå andras inre mentala tillstånd. Det kan man undersöka med bland annat tre olika metoder:
* False belief task (Sally and Anne): Vanligt när det kommer till barn. Test där man får se Sally och Anne där barnet observerar när Sally lägger bollen i en korg och lämnar rummet. När hon är borta går Anne fram och flyttar bollen till en annan låda. Barnet ska sedan svara på frågan om vart Sally kommer leta efter bollen när hon kommer tillbaka i rummet. Man behöver ha kunskap om den andra personens inre liv för att komma fram till rätt svar. Utvecklar liknande tester idag som är anpassade för vuxna där man värderar förmågan för false belief
* Faux pas test (språklig variant av false belief): Metoden involverar vanligtvis en historia eller en berättelse som innehåller en socialt klumpig handling eller kommentar som kan såra någon annan. Testpersoner får sedan läsa eller höra historien och sedan ställs frågor för att utvärdera deras förmåga att upptäcka och förstå den sociala missen som gjorts, samt att förutsätta att personen i historien känner sig sårad eller obekväm på grund av den. Genom att analysera svaren från testpersoner kan forskare bedöma deras förmåga att sätta sig in i andras skor och förstå sociala konsekvenser.
* Reading the mind in the eyes: Bygger på tanken att man kan avläsa emotioner via ögon och förknippat med en riktning och intention som är kopplade till emotionerna: vi behöver värdera emotionerna och förstå att den andra människan har en intention

2. Empati: Handlar om att förstå andras emotioner. Testat genom:
   * Självskattningsformulär där man frågar om förmågor att förstå andra och att svara i samspel (empathy quotent). Frågan kan vara exempelvis “Jag märker lätt om någon vill delta i ett samtal”
   * Multifaceted empathy test (MET): Ett beteendemått där man kollar empatisk respons på laddade fotografier. Man undersöker patientens sätt att värdera känslomässigt laddade bilder och förmågan att sätta sig in i andras känslomässiga tillstånd.
3. Sociala signaler: Att varsebli sociala signaler. Det kan mätas genom att man visar olika bilder, filmer och ljudklipp där patienten behöver värdera vilken emotion som de olika stimuli eller uppgifterna inbegriper. Exempelvis ansikte och kropp.
   * Ansikte: Inte lätt att använda sig av dessa för att det finns stor variation mellan människor och sättet att tolka dessa varierar mellan människor samt sättet att uttrycka sig varierar. Flera emotioner lappar även över varandra. Måste därmed användas med försiktighet. Om man genomför utredningar med patienter så kan det ändå ge värdefull information, speciellt vid forskning. Ifall patienten underpresterar vet man att det är förknippat med problem att läsa signaler i praktiska situationer. Det finns skillnad mellan friska personer och patienter som ska skatta mer lätta bilder.
   * Kroppen: Emotioner kan också uttryckas via kroppen. Samma sak där, man ställs inför att välja vilken emotion som är förknippad med de olika gesterna. Även här kan man se kopplingen, de patienter som har svårt med de mer statiska och enkla uppgifterna har ofta bekymmer med detta i verkliga och vardagliga situationer.
   Man kan däremot inte använda dessa när man ska differentiera friska personer från varandra!
4. Socialt beteende: Slutresultatet av en lång process där vi tolkar olika typer av sociala regler och processer. Här finns det olika skattningsskalor som man kan använda sig av, antingen för patienten själv eller fö anhörig som skattar patienten. Där kan man bland annat mäta frontallobsrelaterat beteende, social kompetens och socialt beteende: avvikelse. Ett exempel är peer report social function scale där en anhörig skattar socialt beteende i form av framför allt avvikelser.

Gemensamt för alla dessa är att de utreds och kartläggs via intervjuer och observationer med patienter och anhöriga. Mål försöka underlätta för patient och anhöriga att fungera bra i vardagen och lära sig hantera vardagliga problem som kan komma

Utreda emotioner:
* International affective picture system: Olika bilder som man har standardiserat, antingen positiva, negativa eller neutral stimuli, då utgår man från två dimensioner. Ena är unpleasant till pleasant och andra är från calmness till excitement. Denna skattningen baseras på self-assessment manikin. Siffrorna man får kan man sedan jämföra med friska personer.
* Ultimatumspelet: Ett test man kan använda sig av med viss försiktighet. Kan värdera ilska. Testet leder fram till känslomässiga reaktioner och framför allt då irritation eller ilska.