Traumatiska hjärnskador och stroke Flashcards
Beskriv översiktligt de biologiska orsakerna till traumatisk hjärnskada respektive stroke
Traumatisk hjärnskada:
TBI orsakas vanligen av en fysisk skada på huvudet som i sin tur påverkar hjärnan. Det kan exempelvis vara genom en bilolycka, fall, kontaktsporter eller fysiskt våld. Skallskadan kan därmed resultera i störning i hjärnans blodförsörjning, blödning, ökat intrakraniellt tryck, svullnad, infektion och ärrbildning beroende på vilken typ av skada det är. Olika typer av skador kan vara: Krosskada, kontusion och diffus axonal skada. Dessa olika ligger till grund för att det ger långsiktiga konsekvenser över tid. Även om man går ur en hjärnskakning så ligger det till grund för att man sen kan få problem senare i livet.
Stroke:
Stroke orsakas av att blodtillförseln med syre och näring till en del av hjärnan blockeras vilket gör att nervvävnad skadas. Oftast pga en blodpropp eller blödning i hjärnan.
Kardiell emboli = propp som kommer från hjärtat
Storkärlssjuka = propp i halskärl eller de stora kärlen i hjärnan
Lakunär infarts (småkärlssjuka) = propp i de små kärlen i hjärnan bla långt ner i hjärnan.
Beskriv vanliga neuropsykologiska konsekvenser av en traumatisk hjärnskada respektive stroke
- Traumatisk hjärnskada
Beror på:
* Lokalisation, direkta och indirekta konsekvenser (inte bara tillslag som är det viktiga utan det kan också handla om skakningar som leder fram till mer diffusa skador på hjärnan)
* Typ av skada, omfattning
* Tid sedan skadan
* Andra faktorer som kan påverka utfallet: om man går in i detta med psykiatriska problem eller diagnoser samt missbruk, ålder, tidigare skallskador→ sämre prognos och utfall
Kognitiva nedsättningar av traumatisk hjärnskada
Beror på vart skadan sker med främst:
* Uppmärksamhet: fokusera, vidmakthålla, alternera
* Minne: inprägling och framplockning
* Exekutiva funktioner: planera, reglera, reflektera
* Processhastighet (skador som sker när det gäller axonet)
Även:
* Språkstörningar
* Visuospatiala nedsättningar
* Personlighetsförändring och psykisk ohälsa
* Hjärntrötthet och fatigue (återkommer vid en mängd olika sjukdomar)
- Stroke:
Beroende på vart blodproppen sätter sig i hjärnans kärlsystem får det betydelse för symtom.
Vanligt förekommande symtom
* Hjärntrötthet (fatigue) 50% kvarstående efter ett år
* Brist på initiativförmåga (apati)
* Återkommande svårt med koncentration, uppmärksamhet, minne och exekutiva funktioner
* Humörsvängningar – stresskänslighet
* Nedstämdhet och oro
Förklara begreppen coup-countre-coup-skada, diffus axonal skada (DAI) postkomotionellt syndrom
(PCS)
Coup-countre-coup skada:
Coup: krosskada som resultat av att ben trycker mot ett avgränsat område på hjärnan (oftast hjärnbark)
Countre coup: tryck leder till att hjärnan pressas mot motsatt sida av skallen
Det är vanligt med en kombination av dessa två vilken exempelvis är om man får ett hårt slag i bakre delen av hjärnan på occipitalloben så får man både problem där slaget tog (coupe) och samtidigt trycks hjärnan framåt vilket trycker frontalloben och temporalloben på hjärnans skalle och benet vid tinningen som gjort att man kan få problem med de neuropsykologiska aspekterna som kopplas till frontalloben och temporalloben såsom minne och exekutiva funktioner.
Diffus axonal skada: Hjärnskador som uppstår när den accelererande kraften vid traumatisk händelse orsakar skador på axoner. Axonerna töjs och vrids sönder. Dessa skador kan finnas över hela hjärnan och påverka kommunikationen mellan olika delar av hjärnan. Detta är en skada som är viktig i förhållande till kvarstående symptom såsom trötthet och minnesproblem. Om man ser skador i hjärnstammen är det dålig prognos pga påverkar bland annat så många andra stora delar av hjärnan.
Postkommotionellt syndrom: Detta är en vanligt följdtillstånd efter en skallskada och inbegriper att man fortfarande har problem med huvudvärk, yrsel, utmattning, irritabilitet, ångest, sömnstörning, koncentrations- och minnesproblem, ljudkänslighet. Uppstår hos cirka hälften av de som har fått en mild traumatisk hjärnskada, där cirka 10% har kvarstående problem efter ett år.
Beskriv översiktligt metoder för att bedöma allvarlighetsgrad vid en traumatisk hjärnskada
- Galveston Orientation and Amnesia Test (GOAT): Detta är ett instrument som mäter patientens orientering till person, tid och rum samt minne från innan och efter skadan för att bedöma hur lång minneslucka patienten eventuellt har haft. Detta undersäker man genom att ställa frågor såsom:
* Vad är ditt namn, vart föddes nu, var bor du (PERSON)
* Var är du nu, när kom du till sjukhuset, hur kom du hit (RUM)
* Vad är klockan nu, vilken dag i veckan, vilken dag i månad, vilken månad (TID)
* Vad är ditt första minne efter olyckan (anterograd amnesi om man ej kommer ihåg detta) Vad är det sista du minns innan olyckan (retrograd amnesi om de inte kommer ihåg detta) (AMNESI)
Sedan kan man värdera allvarlighetsgrad i form av medvetande genom två olika skalor:
1. Glasgow coma scale: Drar slutsatser om motoriska responser, verbala responser och eye opening response. Ju högre poäng desto lindrigare typ av hjärnskada. Ju längre man är avsvimmad desto svårare skada. Ju längre man är i koma desto mer toxiska effekter på hjärnan
2. Reaction Level Scale (RLS): En värdering av hur kontaktbar personen är. Värderar hur patienten svarar på stimuli, samma idé som GCS men man vänder på siffrorna.
Förbered dig på att översiktligt förklara skillnaden i symptom förknippad stroke i de tre inre kärlsystemen
Symptomen av stroke beror på vilken kärlförsörjning som drabbats. Finns tre olika:
1. Främre hjärnartären: Ovanligt att stroke uppstår här i frontalloben. Här kan man få symptom såsom personlighetsförändringar och problem med exekutiva funktioner.
2. Mellersta hjärnartären: Här ingår motoriska och sensoriska centra, frontalloben och språkcentrum. Man kan få hemipares, facialispares, bortfall av syn, halva synfältet, afasi.
3. Bakre hjärnartären: Här finns syncentrum och temporalloben. Symptom inkluderar synbortfall, spatial desorientering, hemipares, kan också påverka minne.
Förklara skillnaden mellan en ischemisk infarkt och en transitorisk ischemisk attack (TIA)
En ischemisk infarkt, även känd som en stroke, uppstår när blodflödet till en specifik del av hjärnan blockeras eller begränsas av en blodpropp. Detta kan resultera i att hjärncellerna inte får tillräckligt med syre och näringsämnen, vilket i sin tur leder till att de skadas eller dör. Symtomen på en ischemisk infarkt kan vara allvarliga och varaktiga, inklusive förlamning, svårigheter att tala, förvirring och synproblem. Det är en medicinsk nödsituation som kräver omedelbar vård.
Å andra sidan är en transitorisk ischemisk attack (TIA) också känd som en “ministroke”. Det uppstår när blodflödet till en del av hjärnan temporärt blir blockerat eller inskränkt i en kortvarig period. Detta kan orsakas av en mindre blodpropp eller förträngning av ett blodkärl, men proppen löses upp eller förträngningen försvinner snabbt, oftast inom några minuter eller timmar. Till skillnad från en ischemisk infarkt orsakar TIA inga varaktiga skador på hjärncellerna. Symtomen på en TIA kan vara liknande de vid en ischemisk infarkt, men de försvinner vanligtvis helt inom 24 timmar. Det är dock viktigt att notera att en TIA kan vara en varningssignal för att en större ischemisk infarkt kan inträffa inom en snar framtid.
Sammanfattningsvis kan en ischemisk infarkt vara en allvarlig sjukdom som orsakar permanenta hjärnskador, medan en transitorisk ischemisk attack är en kortvarig episod som inte orsakar permanenta skador men kan vara ett tecken på ökad risk för framtida stroke. Båda dessa förhållanden kräver snabb medicinsk utvärdering och behandling.
