Bakgrund och tillvägagångssätt Flashcards
Redogör för tre olika sätt att inhämta information under en neuropsykologisk utredning.
- Intervjuer (observationer): Intervjuer med patient och anhöriga. Genom intervjuer från man information om aktuella statusen, förloppet av insjuknandet eller skadan (hur den beskrivs), medvetenhet (diskrepans med omgivning), motivation (förutsättningar att testa?), psykisk ohälsa, tjuv och rackarspel (får patienten vinning om de underpresterar i utredning?).
Observationer under intervju kan man se beteende (aktivitetsnivå, samspelsförmåga), självreglering (impulsivitet och flexibilitet), minne (arbetsminne, kort och långtid, kommer patienten ihåg instruktioner eller plockar fram rätt information?), förståelse (språk och sociala signaler) samt språklig uttrycksförmåga. Eftersom vissa kognitiva funktioner är svårare att undersöka än andra får man ofta falla tillbaka på observationer som gjorts.
Att prata med anhöriga är också viktigt eftersom allt inte är känt för patienten, allt går inte att testa samt att man har begränsade möjligheter att observera utanför en testsituation. Anhörigas upplevelser och kunskap handlar om världen patienten lever i och kan därmed visa konsekvenser av funktionsnedsättningar från sidan. - Journal: Via journalen kan man få bakgrundsinformation i form av medicinsk bakgrund, medicinsk status (saker som kan påverka resultatet ex sinnesstatus och mediciner), utbildning och arbete (premorbid status), psykiatriska besvär och missbruk, social situation samt vardagslivet.
- Hämta info från andra arbetsgrupper: Här får man ta del av andras möten och upplevelser, inse att man träffar patienten i ett sammanhang under särskilda omständigheter samt se att andras uttalanden kan korrigera dina antaganden och ge uppslag till att belysa ex de faktiska konsekvenserna av nedsatta funktioner i den utredning du genomfört. Testresultaten man får säger bara om patienten visar funktionsnedsättning medan andra yrkesgrupper och patienten lever i en verklighet och kan därmed komma närmare patientens vardag. Man får ett svar som andra yrkesgrupper kan visa Hurd et uttrycker sig i en vardag.
Sammanfattning: Denna informationen tillsammans ligger till grund för vilka tester man väljer med patienten och betydelse kring tolkning av resultatet som kommer fram i utredningarna, samt använda sig av info när det kommer till stöd osv till patient efter utredning.
En testning kan ske under efterförloppet av en sjukdom eller skada. Beskriv kortfattat hur du väljer
tester med utgångspunkt i när du testar patienten i förloppet. Vad behöver du tänka på?
Saker som leder fram till val av test:
1. Patientens upplevelser
2. Anhörigas upplevelser
3. Vårdpersonalens observationer, resultat i annan utredning
4. Bakgrundsinformation
5. Resultat från din intervju och egna observationer
6. Resultat från medicinska utredningar
Beroende på hur allvarlig patienten är påverkad och vart patienten befinner sig så bestämmer man vilken typ av testning man gör. Såsom exempelvis screening eller batteri.
Tidigt skede, allvarlig skada, grav nedsättning = screening
Senare skede, moderat till mild skada, sannolikt testbar = Undersökning
Senare skede, moderat till mild skada, testbar = Fördjupning
Om patient har språkliga nedsättningar så gör man även inte test som baseras på de typer av funktioner.
Gör det verkligen nytta att testa, inte göra tester i onödan.
Förklara skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ analys av neuropsykologiska tester
Kvantitativ = Vad patienten presterar i en utredning, den siffran som framkommer som man kan jämföra med andra personer.
Kvalitativ = Hur patienten går tillväga när den löser en uppgift. Vi kan följa hur patienten går tillväga och därmed dra slutsatser kring vad patienten ser och om hen missar olika delar. Kan se ifall patienten går tillväga på samma sätt som de flesta av oss gör, exempelvis utgår systematiskt i en uppgift.
Extra viktigt med kval med autism eftersom det inte finns så många tester som mäter det
Förklara skillnaden mellan fixt och flexibelt batteri samt beskriv vad ett basbatteri är
Basbatteri = det är ett slags bibliotek av olika tester som man använder sig av. En uppsättning tester som man kan använda sig av efter behov. Man använder sig ofta av denna när man vill skapa sig en djupare förståelse av patienten.
Fixt batteri = Det är ett traditionellt och förbestämt batteri. Man använder samma vid varje tillfälle. Man väljer ut ett testbatteri som man använder med alla patienter. Tillkommer forksning hela tiden, hinner inte ändras.
Flexibelt batteri = Flexibelt val av tester som styrs av hypotesprövning. Baserat på intervjuer, observationer och tala med anhöriga. Man väljer tester beroende på baser av situationen. Detta är mer vanligt.
Valet mellan fixt och flexibelt batteri beror på syftet med neuropsykologisk utvärdering och de specifika behov hos individen. Det kan vara att använda ett fixt batteri för att bedöma global kognitiv funktion på en standardiserad skala, eller ett flexibelt batteri för att undersöka specifika kognitiva förmågor eller identifiera problemområden som är relevanta för den individuella situationen.
Beskriv översiktligt vad du behöver tänka på (riktlinjer) för hur en neuropsykologisk testning bör
genomföras
- Etablera en god relation
- Informera om testet och dess syfte
- Sök godkännande (låt patienten säga ja, etiskt försvarsbart, “är detta okej att vi gör?” leder fram till att pat upplever man är seriös och tar en på allvar, respekterar autonomi)
- Skapa en bra testmiljö
- Ta hänsyn till funktionshinder
- Ta hänsyn till två-språkighet
- Undvik överbelastning
= skapa så goda omständigheter som möjligt!
