Neurologiska sjukdomar Flashcards
Beskriv skillnaden mellan en neurologisk och neuropsykologisk undersökning
Neurologisk undersökning görs av en läkare (neurolog). Där gör de anamnes, intervju, observationer, prov och tester. Bygger ofta på att de får en form av idé om vilken sjukdom det kan handla om, då genomför man tester för att utesluta och försöka hitta orsaken. De är intresserade av både centrala och perifera nervsystemet. Däremot har de en begränsad undersökning vad gäller kognitiva funktioner. Läkare undersöker mer basal kognitiv funktion genom screening där man kartlägger på grundläggande sätt saker som uttrycka sig, förstå språk, vara koncentrerad osv. Detta kan de i sin tur skicka vidare till neuropsykolog som kan göra mer djupgående på kognitiva funktioner.
Neuropsykologiska undersökningar är mer fokuserade på centrala nervsystemet och djupdyker mer i de kognitiva funktionerna.
Sammanfattningsvis fokuserar en neurologisk undersökning på att bedöma fysiska och neurologiska funktioner, medan en neuropsykologisk undersökning inriktar sig på att bedöma kognitiva och psykologiska funktioner som är relaterade till hjärnans funktion
Beskriv kortfattat biologiska orsaker till epilepsi och multipel skleros
Epilepsi:
Orsakat av en spontan, onormal urladdning neuroner i hjärnan som (ofta) är förknippat med tidigare ärrbildning som ett resultat av skada, infektion eller tumör. Vanligt utlösande faktorer är droger, emotionell belastning, feber, hormonförändringar, hyperventilation, sensoriska stimuli, störd sömn – längre tid, sömnbrist och trauma.
Multipel skleros:
Det är sannolikt en kronisk och autoimmun sjukdom som drabbar nervsystemet och utmärks genom förlorat myelin runt axonerna. Kroppens immunförsvar angriper den egna kroppen och i detta fall nervcellerna av oklar anledning. Anfaller nervsystemet som leder fram till en inflammation i nervsystemet och det som påverkas är myelin runt axonet. Insjuknar man flera gånger i MS slutar det med att det skyddande höljet runt axonet bryts ner. Myelinet har betydelse i form av att skicka signaler snabbare. När myelinet bryts ner resulterar det att nervimpulserna går långsammare och det inte blir nervimpulser överhuvudtaget när myelinet försvinner och då bryts axonet ner helt.
Kognitiva nedsättningar är förekommande vid multipel skleros – redogör för tre av dessa
Kognitiv nedsättning vid MS drabbar ungefär 50-70% av de som insjuknar och blir ofta värre över tid. De kognitiva funktionerna som kan påverkas negativt är:
1. Processhastighet
2. Exekutiva funktioner
3. Minne/uppmärksamhet
Anledningar bakom detta kan vara bristande myelinet som gör att nervcellerna inte kan kommunicera med varandra lika snabbt vilket bland annat leder till den mer långsamma processhastigheten. MS kan också leda till hjärntrötthet och fatigue vilket är en mer indirekt orsak till varför exempelvis minne kan bli sämre. När immunsystemet angriper myelinet på nervcellerna i hjärnan kan det skapa inflammation och ärrbildning vilket kan därmed påverka de kognitiva funktionerna som är kopplad till den delen av hjärnan som blir påverkad, exempelvis exekutiva funktionerna vid frontalloben.
Det finns symptom som återkommande ses vid flera olika neurologiska sjukdomar – beskriv dessa
och förklara hur olika biologisk orsak (genes) kan leda till gemensamma nedsättningar
De symptom som är återkommande vid flera neurologiska sjukdomar och även traumatisk skallskada är brister i:
* Uppmärksamhet
* Koncentration
* Minne
* Exekutiva funktioner
* Trötthet
Det finns tre anledningar kring varför dessa återkommer ofta:
1. En del av dessa kognitiva funktionerna ligger inte i avgränsade områden, utan de är nätverk. Exempelvis är uppmärksamhet och minne delar som därmed inbegriper stora delar av hjärnan och därmed gör just de kognitiva funktionerna mer sårbara.
2. Pannloben är den delen av hjärnan som har störst och flest kopplingar med andra delar av hjärnan och därmed är den inblandad i så många delar. Om man får en skada någonstans på hjärnan så är det därmed stor sannolikhet att den har koppling till pannloben och därmed påverkas ofta de exekutiva funktionerna negativt.
3. Utmattningsfenomen och trötthet påverkar dessa nedsättningar. De allra flesta kognitiva funktionerna påverkas negativt av trötthet, och det är väldigt många neurologiska sjukdomar som ger just trötthet. Därför är det viktigt att alltid undersöka just trötthet och utmattning eftersom det påverkar dessa kognitiva funktionerna.
Förklara skillnaden mellan ett generaliserat och fokalt epileptiskt anfall
Två typer av anfall som skiljer sig åt vad gäller kognitiva problem.
- Fokalt:
Startar i ett avgränsat område i hjärnan som ofta är förknippat med förkänning (aura osv). Den vanligaste starten är i temporalloben. Sedan finns det två varianter av fokala anfall:
* Utan medvetandepåverkan: ryckningar som sprider sig, lukt, smak, känsel, hörsel, upplevelser. Sen kan det sprida sig, men där det börjar är den största aktiviteten och påverkan. Det området blir mest påverkat där det startar.
* Med medvetandepåverkan: börjar med förkänning och sedan påverkat medvetande, avskärmad, svarar inte på tilltal, smacka, plocka med händerna, röra sig runt – utom kontakt - Generaliserat:
Berör stora delar av hjärnan. En slags explosion som inbegriper många delar av hjärnan omedelbart. Ofta ser vi detta i filmer! Mer dramatiskt. Anfall vanligen över efter 1-2 minuter men det finns ett undantag som heter status epilepticus som är ett undantag som inte klingar av, man fortsätter ha epileptisk aktivitet över tid. Då behöver man snabbt till sjukvård där man har möjlighet att bryta aktiviteten under olika insatser. Annars leder det till döden.
Tre varianter:
* Toniskt-kloniskt anfall: andningsuppehåll, medvetandeförlust, ryckningar i armar och ben ibland, konfusion. Går ur medvetande och får beskrivet där personer faller ihop som får starka ryckningar i kroppen.
* Myoklont anfall: vid fullt medvetande och anfallet består av häftiga muskelryckningar, förlust av muskeltonus (tonus är en viss spänning i kroppen hela tide, denna tappar man och man blir slapp)
* Absens: återkommande frånvarande i kontakt. Den luriga varianten av epilepsi. Man kan gå med denna formen under ganska lång tid, speciellt om man har korta perioder såsom få sekunder där man går ur kontakt. Svår att identifiera.
