Kognitiv sjukdom - demenssjukdomar Flashcards
Vad innebär demens och vad är det för skillnad på ”demens” och ”demenssjukdom”?
Demens är ett paraplybegrepp som innefattar loss of memory och andra tänkande funktioner som är så pass allvarliga att de påverkar vardagliga livet. Att vara i ett demenstillstånd innebär att inte längre kunna leva ett självständigt liv. Demens är inte en sjukdom i sig utan är en konsekvens av hundratals möjliga orsaker. En person kan ha en demenssjukdom utan att ha ännu utvecklat demens. De flesta demenssjukdomarna är ännu obotbara och möjligen kan symptomen lindras. Diagnostisering av demenssjukdom är komplex och kan inte göras med enbart en metod.
Demens är en övergripande term som används för att beskriva en grupp symptom som påverkar minnet, tänkandet och beteendet hos en person. Demenssjukdom däremot, innebär en specifik diagnos som ligger till grund för dessa symptom. Skillnaden ligger alltså i att demens är den övergripande termen som beskriver symptomen, medan demenssjukdom är den specifika diagnosen som orsakar dessa symptom.
Vad vet vi idag om riskfaktorerna för kognitiv sjukdom/demens?
Det vi vet idag är att ungefär 40% har riskfaktorer såsom låg utbildningsnivå, traumatisk hjärnskada, rökning, depression, fysisk passivitet, fetma och högt blodtryck (med mera). Medan resterande 60% har okända riskfaktorer.
Redogör för centrala symptom vid de vanligaste demenssjukdomarna
- Alzheimers:
Den vanligaste demenssjukdomen. Centrala symptom är framför allt minnesfunktioner (tydlig nedsättning i episodiskt minne (verbalt och visuellt). Man upprepar sig ofta och förlägger saker). Sedan har man även problem med uppmärksamheten (tappar tråden i samtal). Visuospatiala funktioner (ökande orienterings-svårigheter där man kan gå vilse, svårt med påklädning. Svårigheter med perception av djup och avstånd, objektigenkänning). Problem med visuospatiala funktioner kommer vanligen senare i AD. Språkliga funktioner (svårt att hitta ord, tappar tråden i samtal, parafasier kan förekomma, svårt att läsa, skriva och stava, svårt att förstå komplexa eller abstrakta meningar, nedsatt ordflöde). Exekutiva funktioner (svårt med multitasking och komplexitet) - Frontotemporal demenssjukdom:
Framför allt språkliga funktioner (reducerat språk, ekolai, perservationer, fattigt språk, mutism. Semantisk form med ordförståelse, benämningssvårigheter, nedsatt läsning av oregelbundna ord, intakt meningsrepetition, flytande tal. Primär-progressiv afasi med agrammatism, trögt och trevande tal, tydligt vid samtal, svårt böja ord, benämningssvårigheter, vet rätt ord men kan inte få fram det) och xekutiva funktioner (abstraktion, planering, kognitiv flexibilitet, inhibitio, kontroll impulsitivitet). Sedan finns det också uppmärksamhet (lättdistraherad, tappar lätt fokus). Både minne och visuospatial är relativt intakta. - Vaskulär demenssjukdom
Mest centrala är uppmärksamhet (ofta svårt med bibehållen uppmärksamhet, koncentration och kognitiv snabbhet) och exekutiva funktioner (svårt med organisation, planering, problemlösning, initiering av uppgifter). Även minnesfunktioner (episodiskt minne). Språkliga och visuospatiala är relativt intakta med språkliga kan ha nedsatt kreativitet i språket och visuo kan vara påverkat av nedsatt problemlösning. - Lew-body demens
Främst tre saker: uppmärksamhet, visuospatial och exekutiv. Uppmärksamhet (fluktuerande uppmärksamhet, visuell uppmärksamhet nedsatt, svårare skifta fokus, lättdistraherad). Visuospatiala (visuella icke-psykotiska hallucinationer, svårt med avståndsbedömning men relativt intakt orientering). Exekutiva (påverkad planering, abstraktionsförmåga och mental flexibilitet). Även språkliga (kan vara osammanhängande i samtal, ibland verbal perseveration, svarslatenser) och minne (påverkar, men mildare och senare än vid AD, mer hjälpt av ledtrådar jfr AD. Konfabulation och interferenser kan förekomma).
Vad är skillnaden på basal och utvidgad demensutredning?
Basal demensutredning
* På vårdcentral
* Kognitiv screening, tex MMSE
* Undersökning av funktion och aktivitet (arbetsterapeut)
* Datortomografi (CT) - enklare hjärnavbildning för att utesluta t.ex. tumör
* I praktiken: personer i hög ålder med en långt gången och ”enkel” symptombild
Utvidgad demensutredning
* På specialistenhet (t.ex. minnesmottagning)
* Neuropsykologisk undersökning
* Strukturell magnetresonanstomografi (MR) – hjärnan i detalj, atrofi
* Mätning av blodflöde i hjärnan
* Neurokemiska biomarkörer
* I praktiken: ”yngre” personer med lindriga svårigheter, komplex symptombild och/eller samsjuklighet
Ingår alltid: intervju, erbjudande om anhörigkontakt, skattningsskalor
Neuropsykologisk undersökning har högst prioritet vid utvidgad utredning
Beskriv neuropsykologens roll vid demensutredning.
Frågor som neurospykologen primärt vill besvara vid en demensutredning:
* Föreligger kognitiv nedsättning? Dvs är personen kognitivt förändrad?
* På vilken nivå?
* Vilka kognitiva domäner är drabbade?
* Förklaras symptomen bäst av en demenssjukdom eller annan orsak (differentialdiagnostik)?
* Vad kan vi säga om symptomutvecklingen? (vid uppföljning)
Etiska aspekter att tänka på som neuropsykolog
* Hur länge ska vi fortsätta utreda en individ?
* Hur ska vi se på att vi utreder trots brist på behandling?
* Respekt för autonomi - patienter utan sjukdomsinsikt
