Neuropsykologisk och kognitiv rehabilitering Flashcards
Vad är viktiga aspekter av målsättning i en rehabiliteringsinsats?
Två typer av rehab med två olika mål:
1. Neuropsykologisk rehabilitering: mål att hjälpa personer fungera väl i vardagen och få bästa livskvalitet. fokuserar på både sociala och psykologiska aspekter. mål inriktade på att öka medvetenhet, kognition, coping och psykologiska reaktioner.
2. Kognitiv rehabilitering: mål att träna upp de funktionerna som man förlorat.
Goda mål:
* tydligt definierade, mätbara, realistiska, nåbara under viss tid och möjliga att utvärdera.
* börjar med strategiska mål som pat sätter själv, kopplas till patientens motivation.
* sedan skapa taktiskt mål utefter det strategiska. det är delmål av olika aktiviteter eller typer av stöd.
* pat blir mer motiverad att träna sina kognitiva nedsättningar ifall de har ett tydligt mål som är kopplad till sin motivation. huruvida de når strategiska målet är mindre viktigt.
Hur är möjligheterna till rehabilitering kopplade till nivå av medvetenhet och sjukdomsinsikt?
Tre nivåerna av medvetande som befinner sig i en hierarkisk modell.
1. Den nivån längst ner kallas för intellektuell medvetenhet. Här är man medveten men med hjälp av andra personer. Det handlar om att man blir medveten om sina nedsättningar först när man är med andra. Exempelvis säger man “psykologen säger att jag har minnesproblem”. Man har en låg sjukdomsinsikt.
2. Mellannivån kallas för aktuell medvetenhet där man lär sig strategier. Här bär man med sig kunskap om att man har en nedsättning, men det är först när det händer som man blir påmind om den. Man kan därmed inte planera inför det som ska hända. Exempelvis säger man “Jag missade en tid, det kan bero på att jag har problem med minnet”
3. Den högsta nivån kallas för föregripande medvetenhet där man har en god förståelse för sina nedsättningar. Man kan planera och har strategier för hur man kan hantera och förebygga problem med sina funktionsnedsättningar i vardagen. Här kan man säga “Jag har minnesproblem som gör att jag lätt missar tider”, man har en bra sjukdomsinsikt.
Ju mindre medvetenhet man har desto större problem kommer man få med sin rehabilitering. Om personen saknar medvetenhet så behöver man ta hjälp från dem runt omkring. Men om den istället har god medvetande och sjukdomsinsikt kan man börja lära sig använda sig av kompensatoriska strategier och att träna för att återfå kognitiva funktioner (kognitiv rehabilitering). Det krävs medvetenhet för att personen ska kunna generalisera strategin de lär sig till vardagslivet och därmed kan få mer ut av sin rehabilitering.
Vad innebär emotionsfokuserad respektive problemfokuserad copingstil?
Två olika typer
* Emotionsfokuserad coping = syftar till att reducera den känslomässig aspekten: undvikande, bagatelliserande, uppgivenhet, icke-konstruktiv självkritik, fokuserar bort från obehag. Använder sig ofta av detta tidigt i en sjukdom eller skada.
* Problemfokuserad coping = problemlösning: definiera problem, formulera lösningsförslag, väga för och nackdelar, agera för förändring, söka stöd av andra människor, information. Förknippade med senare skeden.
Använder ofta dessa parallellt, med eller utan skada. Står vi inför en svår livssituation brukar vi reagera och sedan försöka lösa det.
Om man som psykolog möter en person med den första typen som är mest dominerad kan man hjälpa till att försöka få den mer problemfokuserad.
Vad är neuropsykologens roll inom kognitiv rehabilitering och vad tar neuropsykologen hänsyn till när insatser rekommenderas?
Psykologens roll inom rehabilitering:
Ofta: Neuropsykologisk utredning som ger underlag för planering av kommande insatser, återgivning av information till patienter och anhöriga. Resultatet av utredningen får betydelse för den rehabiliteringsinsatser som patienten får.
Återkommande men inte alltid: samtalsstöd, krishantering, psykoterapi, träning av funktioner och strategier, leder gruppbehandling
Tar hänsyn till:
1. Förvirring: Förvirring kan påverka en patients förmåga att fokusera, förstå instruktioner eller delta aktivt i rehabiliteringsprogrammet. En neuropsykolog måste bedöma patientens kognitiva tillstånd för att kunna anpassa rehabiliteringen efter deras individuella behov och förmågor. Målet är att strukturera upp miljön och skapa en situation som fungerar så bra som möjligt och har hjälpmedel för just denna patient.
- Medvetande: En patient som är omedveten är också dåligt motiverad att göra ändringar i det som är aktuellt. Bristande medvetenhet är ett hinder vid effektiv rehabilitering. Det påverkar alltså motivation, medverkan, ökad stress och belastning för anhöriga. Det krävs egen medvetenhet om nedsättningen för att e person ska kunna träna strategier som ges i kognitiv rehabilitering.
- Grad av orientering: Under denna delen kan patienten upptäcka konsekvenserna av sjukdomen eller skadan, vilket kan leda fram till krissituationer och oro. Som psykolog ger man sig in och ger stöd och bidrar med hopp inför framtiden och vad det kommer innebära och bidrar med information. När patienten väl har accepterat sitt läge kan man börja rekommendera olika typer av insatser.
Ge exempel på olika typer av insatser vid neuro-rehabilitering.
Psykoterapi efter hjärnskada: vanliga teman
* Att hjälpa patienten förstå vad som har hänt
* Att Hjälpa Patienten Att Handskas Med Skadans Mening
* Uppnå Försoning Med Sig Själv Och Andra
* Sörja vad som är förlorat
* Utforma Realistiska Planer För Arbete Och Fritid
* Finna Strategier För Att Hantera Kognitiva Svårigheter
* Beteendeanalys och behandling som beskrivs i kapitel 36 är en metod av flera – går att anpassa efter KBT och PDT
Interventioner man kan göra inom neurorehabilitering är:
* Inriktning mot medvetenhet: målet är att öka medvetandet för att patienten ska få ett bättre utfall i rehabiliteringen. Metoder som kan öka medvetenhet är bland annat att infromera om den specifika typen av skada eller sjukdom, framför allt hjärnan. Även göra praktiska situationer och övningar där funtkionen prövas. Kan cokså hjälpa att arbeta i grupp för att se sig själv i andra, ta del av reflektioner och strategier.
* Kognition
* Coping
* Psykologiska reaktioner
* Uppmärksamma närstående och det omgivande samhället
En holistisk inriktad rehabilitering är ett nära samarbete mellan olika yrkesgrupper i ett team. Patienterna uppmuntras att bli mer medvtena om sina styrkor och svagheter och får hjälp av andta att acceptera dessa. Man får strategier för att träna och kompensera för kognitiva nedsättningar.
Vad menas med begreppet transfer/generalisering?
Man lär sig en strategi som man kan använda i flera situationer. En minnesstrategi som man lär sig har man med sig och kan planera inför exempelvis besök i affären att man använder sig av den strategin för att undvika problem. Men det förutsätter att man nått föregripande medvetenhet.
Det är en del av kognitiv rehabilitering som bygger på bland annat generalisering för att kunna lära sig och återfå funktion)
När man väl har tränat upp en förmåga eller funktion är idéen att man ska använda den i flera situationer och inte bara under själva träningen.
Transfer-effekt = när man kan överföra funktionsförbättringen till vardagen. En generalisering av förbättrade resultat till andra situationer i vardagen. Det är transfer-effekter man eftersträvar inom kognitiv träning.
Förklara begreppet kognitiv reserv och hur detta kan ha en betydelse för efterförloppet av en skada/sjukdom
Kognitiv reserv antar att en högre utbildning osv är något som man kan använda sig av i en rehabiliteringsinsats men man antar också att det ligger till grund för en skillnad ex när det gäller utfallet av en demenssjukdom. Personer med högre utbildning utvecklar sjukdom långsammare än personer som inte har lika mycket utbildning. Det är kopplat till hur man lever sitt liv och stimulerar hjärnan.
Kognitiv reserv är en del av premorbida faktorer som påverkar utfallet av rehabilitering. Har man mycket kognitiv reserv är det förenat med bättre rehabilitering utfall över tid.
