Tumörer Flashcards
Hur uppkommer cancer främst?
Cancer uppkommer framför allt som en genetisk sjukdom där mutationen är nedärvd eller förv ärvad genom livet men kan ibland bero mera på epigenetiska förändringar. Oftast handlar det om förvärvad cancer, barn får väldigt sällan cancer.
De fem vanligaste cancertyperna i Sverige är
De fem vanligaste cancertyperna i Sverige är prostata-, bröst-, tjock/ändtarms- , hud- samt lungcancer i den ordningen. Tillsammans utgör de 50% av all cancer i Sverige och top 10 cancer utgör 75%.
Vad är onkogener?
Onkogener, eller onkgener, är normala gener som genom introducerade genetiska avvikelser ger malign transformation av cellen, det vill säga en gen som ger upphov till en felaktig proteinprodukt vars bristande funktion ger upphov till en tumörcell.
Vad är en viktig aspekt för cancerogena mutationer?
dessa cancerogena mutationer ger cellen en överlevnadsfördel för annars skulle den cellen rent darwinistiskt inte kunna överleva. Om vår cell nu delar sig så kan dottercellen plocka på sig en till onkogen och nästa generation en till och så vidare, den cancerbildande cellen har ansamlat era cancerogena egenskaper innan den blir patogen.
ackumulering av mutationer kallas inom forskarvärlden för
hallmarks of cancer. En hallmark är de egenskaper som ger överlevnadsfördelar till tumörcellen och driver på utvecklingen av en mogen malign tumörcell.
Det nns sex basala1 ‘hallmarks of cancer’ som är grupper av mutationer som är centrala för att driva utvecklingen och tillväxten av cancer, dessa är: finns dock fler hallmarks nu.
Ständig tillväxtstimulering, Förlorad tillväxthämning, Oändlig replikation, Angiogenes, och Upphävd apoptos.
Hur börjar tumörbildningen?
En tumör börjar först som en neoplasi som är en ovanlig tillväxt av celler utan funktion, fast tumören uppkommer inte omedelbart utan uppkommer först när neoplasin blir tillräckligt stor.
Beroende på hur de neoplastiska cellerna beter sig kan tumören vara
benign eller malign.
Beskriv benigna och maligna tumörer.
Benigna tumörer består icke-funktionella celler men som liknar normala till stor del och är nt avgränsade, dessa sprider sig inte och är som man vet godartade tumörer med god prognos. Maligna tumörer å andra sidan är tvärtom omogna celler (låg dierentieringsgrad) och invasiva med dåliga avgränsningar mellan kroppsvävnad och tumörvävnad och därför har en dålig prognos.
En cancer är denitionsmässig en:
En cancer är denitionsmässig en malign tumör som börjat sprida sig genom bildningen av metastaser, avknoppningar av tumörceller som bildat sekundära maligna tumörer i andra vävnader.
Skillnader Malign och Benign tumör
Börjar vi med den benigna tumören så är den på makronivå avgränsad (ibland kan man se en kapsel runt tumören) och man kan tydligt urskilja den från övrig vävnad, histologiskt påminner tumörcellerna om vävnadscellerna. Dessutom är tumörcellernas morfologi lik övriga cellers morfologi så de sticker inte ut så mycket histologiskt. Tillväxten av tumören är expansiv (jmf. invasiv) dvs tumören växer någorlunda symmetriskt åt alla riktningar och bevarar sina avgränsningar, denna tillväxt är dessutom långsam. Att tillväxten är långsam är direkt kopplad till att cellerna har en låg mitosfrekvens, dessutom metastaserar de aldrig. Jämför det som står ovan med en malign tumör. Den maligna tumören är på makronivå tvärtom svår att urskilja från övrig vävnad då den är å utspridd och saknar tydliga avgränsningar. För patologen är dessutom ett centralt tecken att cellerna är atypiska [se avsnitt 3.2]. Den har en låg differentieringsgrad så cellerna kan se väldigt olika ut och tumörvävnaden blir heterogen, den ser olika ut här och där. På histologiskt nivå syns det genom att cellerna saknar en tydlig uniform utan ser ut hur som helst och skiljer sig därför markant från vävnadscellerna. En annan viktig detalj är att den maligan tumören är rik på blodkärl då den inducerar en kraftig angiogenes. Cellerna har en hög mitosfrekvens så vävnaden växer fort med högre halter av apoptos och nekros, tumörvävnaden sprider sig även invasivt (jmf expansivt) dvs skjuter utskott mot den kringliggande vävnaden och växer osymmetriskt. Naturligtvis metastaserar denna tumör ofta.
Som vi sa tidigare är cancer oftast en ärvd eller förvärvad sjukdom, och oftast
förvärvar man den genom åren. Om vi tittar på de vanligaste cancerformerna
[se tabell 3.1] ser en gemensam nämnare: vilken?
alla cancertypers hemvävnader tillh
ör organ som exponeras mest för miljöfaktorer och för könshormoner. Med
miljöfaktorer menas allt mellan damm till strålning och till mikroorganismer,
många av de vävnader vi ser är de som utsätts allra mest för miljön jämfört
med muskelvävnad, hjärnvävnad etc.
Vad som faktiskt leder till att en cancer utvecklas beror litegrann på
ålder
spelar en stor roll i vad som kallas en multi-hit dvs med åren samlar man på
sig er och er mutationer (i synnerhet på exponerade vävnader) som given
tillräckligt mycket tid leder till en neoplasi. Processen kan såklart påskyndas
av de miljöfaktorer och livstil som man har, t.ex. lever man i Chernobyl har
man en helt annan miljö än om man bor i Gävle. Direkt ärftlighet av cancer
står egentligen för kanske 5-10% av alla cancerincidenter.
Bland miljöfaktorer nns många typer av faktorer som är viktiga att känna
till. Bland de kemiska faktorerna är:
Bland de kemiska faktorerna är tobaksrök, etanol och hormonstörande
tre viktiga faktorer. Alla är relativt vanliga ämnen, etanol bildar acetaldehyd
och leder till många fria syreradikaler som kan mutera vårt genom och
hormonstörande är oftast ämnen (ftalater, PCB, kvicksilver mm) som stör
hormonernas vanliga funktion.
vilka miljöfaktorer vid cancer finns?
Strålning är också en stor och viktig faktor och kommer främst från solen
och bostäder som har radon. Vissa bostäder har radon i sitt byggmaterial
som vi exponeras för och andas in och bidrar till cancerstatistiken på så
sätt. Solens två mildaste strålningstyper UVA och UVB (UVC absorberas
av ozonlagret) drabbar huden och för mycket strålning kan orsaka maligna
melanomer, denna faktor har blivit viktiga i takt med våra ökande solvanor och det är anledningen till att hudcancer blivit vanligare.
Infektioner är ett till jättevanligt exempel på cancerorsakande faktorer,
framför allt genom virus [se avsnitt 1.17]. De två HPV varianterna 16 och
18 är orsakare av livmoderhalscancer, hepatit B och C ger båda kroniska leverin
ammation (hepatit) som kan leda till levercancer, HHV4 kan ge cancer
i näsa/svalg och lymfvävnad (Burkitts lymfom). Bland bakterier är det H.
Pylori som är mest cancerbenägen som ibland orsakar magsår som då kan
utvecklar till magcancer.
Den sista faktorn är livstil och här kan man göra oändligt mycket för
sin egen hälsa, övervikt och stillasittande är två stora riskfaktorer för att
utveckla cancer utifrån hur man lever. På viktsidan har fettet i kroppen
eekter på hormonsystemet och överdrivna mängder fett stör detta system.
Notera att en överviktig person som motionerar har samma cancerrisk som
en stillasittande normalviktig person.
Ärftlighet är sällan frågan vid en
cancer men vissa cancerarter är ärftliga.
Som alla andra ärftliga drag kan
cancer vara dominant eller recessivt,
dominanta cancerarter ger en högre
cancerrisk om man bärare medan
recessiva arter kräver dubbla alleler
för att risken ska öka. Cancer är inte
garanterad bara för att den är dominant.
Vissa cancertyper förekommer
inom familjer och man förstår att
cancern är ärftlig men hur sådana
cancerarter nedärvs och uttrycks är
oklart.
Figur 3.4: En tumörcell uppkommer genom särskilda mutationer som är viktiga
vid olika tillfällen i cancerutvecklingen. Antingen uppregleras onkogener
eller så nedregleras tumörsuppresorgener kan uppkommer genom olika mutationer. vilka?
Den sista mutationen berör microRNA., beskriv
Den sista mutationen berör microRNA. microRNA är 19-24 nukleotider
långa RNA-strängar som reglerar mRNA och kan öka och minska hur
mycket de translateras. Det nns ca 1400 typer av miRNA som är närvarande
i translationen av i princip all mRNA. Mekanistiskt så binder miRNA
till mRNA och binder den perfekt så klyvs mRNA vid bindningsplatsen och
binder miRNA svagt metyleras mRNA så translation minskar, så aktivitet
från miRNA minskar genuttrycket. miRNA skapar problem när den muterar
och uttrycks i fel kvantitet gällande onkogener och tumörsuppressorgener.
De miRNA som verkar på tumörsuppressorgener kallas onkomiRNA och de
som verkar på onkogener kallas tsmiRNA. Cancerdrivande mutationer uppreglerar
onkomiRNA så tumörsuppressorgener underuttrycks eller nedreglerar
tsmiRNA så onkogener överuttrycks.
Figur 3.5: A) Ett minskat uttryck miRNA mot onkogener ökar uttrycket av
onkogener medan B) ett överuttryck av miRNA mot tumörsuppressorgener
minskar uttrycket av tumörreglerande gener
