immunförsvar 2 Flashcards
olika typer av B-celler de 2 viktigaste + övriga
De två viktigaste typerna är minnescellerna och plasmacellerna. Men dessutom finns andra celler såsom B-1 celler och marginalzonsceller. Alla B-celler som inte är B-1 celler klassas som undergrupper av B-2 celler.
Hur selekteras B-celler?
Efter den initiala kontakten med en TH-cell kommer B-cellen antingen
att åka till andra områden men de flesta kommer bilda och gå in
i germinala centrum**. Där kommer B-cellerna att utsättas för **selektion där
antikropparnas variabla segment utsätts för DNA-mutation för att skapa antikroppar
med högre affinitet. De B-celler om producerar antikroppar med
_lägre affinite_t eller autoimmunitet slekteras bort genom _apoptos_ och därefter
kan class-switching ske med TH-cellers inverkan och B-cellen blir till en
plasmacell eller en minnescell
Vad gör plasmacellen?
Plasmacellen är den vanligaste B-cellen, då den utför den huvudsakliga funktionen
nämligen att producera antikroppar. Plasmacellen cirkulerar i kroppen
och bildar enorma mängder antikroppar som den sen släpper ut så immunsystemets
andra celler kan identiera antigenen.
Vad gör minnescellen?
Minnescellen är också viktig och en mindre del av våra B-celler, de är väldigt
få och gör inte mycket mer än att finnas och uttrycka sina BCR med den
specika variable delen. Deras uppgift är att _existera inför nästa infektionstillf
älle_efter att vi har besegrat den nuvarande infektionen. Minnescellerna
kommer när vi blir infekterade på nytt känna igen antigenen och aktivera
immunförsvaret mycket snabbare, då vi inte behöver skapa rätt antikropp på
nytt.
Vad gör B-1 celler
B-1 celler är en typ av plasmacell men som har lite annorlunda egenskaper
och som endast finns i peritoneum och pleurakaviteten. B-1 celler kännetecknas
av att ha en mindre variation av deras variabla del och förökas sig genom
mitos i motsatts till andra B-cellers skapelse i benmärgen.
Vad gör marginazons B-celler.?
Dessa B-celler nns i utkanten av de vita pulporna i mjälten där folliklarna med mognande
B-celler ligger. Marginalzons B-celler är ansvariga för att transportera
kroppsegna och främmande antigen till den vita pulpan. När blodet bär in antigener
till mjälten kan inte vätskeödet transportera antigenerna hela vägen
till folliklarna utan når bara till utkanten på de vita pulporna. I marginalen
av de vita pulporna finns dessa B-celler, därav namnet, och plockar upp antigenen
som de sedan för längre in i pulpan så de andra mognande B-celler
kan komma åt dem. Marginalzons B-celler har en väldigt stor variation på
antikroppar och kan binda till kroppsegna molekyler.
Beskriv antikroppar
Antikroppar bildas som tidigare sagt hos B-celler, och de förekommer i _två
former_. Antingen kan de sitta på B-cellens yta och kallar då för B-cells receptor
(BCR) eller så är de fria i kroppsvätskor och kallas då antikroppar,
i BCR-formen har antikroppen en ytterligare komponent som är en transmembranell
proteinkedja som förbinder antikroppen till cellmembranet och
skickar signaler in i cellen. Alla antikroppar är proteiner och kallas för immunoglobiner
förkortat Ig, det nns ett enormt repertoar av antikroppar
utifrån vad de kan binda till men det nns ett antal klasser av antikroppar.
beskriv Antikroppens struktur
En antikropp är en Y-formad struktur [se gur 1.10] som är vertikalt symmetrisk.
Antikroppar utgörs av två typer av proteiner som nns i två upps
ättningar, en tung kedja och en lätt kedja. En lätt och tung kedja sitter ihop
och utgör hälften av ett antikropp och de tunga kedjorna binder till varandra
genom disulfidbindningar och ger upphov till Y-formen. Som vi vet har proteiner
segment eller regioner som kan kopplas till en specik funktion, i den
tunga kedjan nns fyra segment och i den lätta kedjan två. De tre ‘nedersta’
segmenten på den tunga kedjan och den nedersta på den lätta kedjan i figur
1.10 kallas för de konstanta segmenten och betecknas CL för den lätta och
CH1;CH2; och CH3 för de tunga**, därför de har ett bestämt **antal variationer
som bestäms när antikroppen ska produceras. Dessa segment ger upphov till
antikroppens klass, olika klasser av antikroppar kommer ha betydelse för var och hur antikroppen är verksam speciellt när den interagerar med immunceller.
Den ‘översta’ biten på den lätta och tunga kedjan, ett segment var,
kallas för det variabla segmentet och betecknas VL och VH. Det variabla
segmentet är den som kommer binda till antigener och kan ha extremt många
variationer, därav dess namn.
De konstanta segmenten kunde som sagt bara ett bestämt antal variationer
och detta är viktigt för att avgöra antikroppens klass. Den tunga kedjanHar hur många konstanta segment?
har 9 olika konstanta segment, dessa är.
Hos de lätta kedjorna är betydelsen av klass inte lika viktig, det nns
endast två klasser:
kappa och lambda
Om man använder enzymer för att klyva antikroppar kommer man kunna
klyva antikroppen i olika fragment, det nns två fragment som är av intresse. vilka,. beskriv dem.
Om vi klyver antikroppen där alla tre armar i Y-formen möts så kommer vi
ha ett långt fragment, ‘stammen’ på Y:et, och två korta fragment. Den långa
är hälften av de två tunga kedjorna och de två korta fragmenten är två par
av en lätt kedja och halva tunga kedjan. Det längre fragmentet kallas för _Fc
och de korta för Fab
4._
Fc kommer som vi sa tidigare vara viktig för antikroppens interaktion
med immunceller, för det är här som antikroppen binder till immuncellen och
fragmentets klass kommer spela en stor roll för hur antikroppen interagerar.
Fab utgör regionen där antigenen binder, antigen binder i klyftan som
bildas mellan VL och VH.
Vad är complementarity determining
regions (CDR)
Varje variabel segment har tre punkter som utsätts
för en extra kraftig variation, de kallas complementarity determining
regions (CDR) som är då hypervariabla områden på antikroppars variabla
regioner.
Antikroppar har två bindningsställen, det kan tycka onödigt då
varje antikropp bilder till två antigener. Anledningen till detta är
Anledningen till detta är att när ett
antikropp binder till en antigen aktiveras dess Fc så antikroppen binder till
en immuncell, med två bindningsställen är chansen större att minst en region
är bunden än om bara en bindningsställe fanns så chansen för att aktivera
antikroppen ökar.
Beskriv de olika typerna av antikroppar
När antikroppar är fria i kroppsv
ätskor så kan de anta olika
strukturer, antikropparna IgD, IgG
och IgE är monomerer och färdas
fria. _IgA är å andra sidan
en dime_r, de binder parvis
med varandra med en J-kedja.
IgM går ännu längre och bildar
ett pentamer, fem IgM som sitter
ihop i en jättestruktur med
en J-kedja som sticker ut i mitten.
Detta är när antikroppar
är fria i kroppen, när de är
membranbundna (gäller alla antikroppar)
är de strikt monomera.
Den genetiska informationen för antikroppen är delad i hur många gener?
tre gener, i par då en
är från modern och en från fadern. En gen kodar för hela den tunga kedjan,
medan de två andra kodar för lambda respektive kappa varianterna av den lätta kedjan.
Om vi tittar på genen för den tunga kedja kedjan och ser på vad som nns
där kommer vi hitta era regioner som kodar för olika saker.
Hur fungerar V(D)J-rekombination?
Då kommer en V, en J, och i den tunga kedjans fall en J, segment att väljas ut och slåss ihop till en VJ, eller VDJsegment.
Rekombinationen sker först så att D och J-segmenten slåss ihop
(sker bara hos den tunga kedja) och sen slås V och (D)J ihop.
När J och D slåss ihop kommer alla D och J-varianter mellan de två
utvalda segmenten att raderas ur vårt DNA, och när V och DJ-segmenten
enas kommer alla varianter som fanns kvar att raderas de också [se gur
1.13. Från denna logik följer det att när rekombinationen är avslutad så kan
vi ha V och J-segment som inte blev utvalda men som kommer ligga kvar
och inte vara verksamma.
Beskriv IGA
IgA nns i slemhinnor och i bröstmjölk,
vi kan hitta IgA i tarmens slemhinnor i
dimer-form och den blir ofta monomer då
man hittar den i blodserum. I bröstmjölken
så överför den moderns immunitet till
barnet, modern som har utsatts för många
främmande organismer har ett bibliotek på
antikroppar och ger dessa till barnet så den
kan bekämpa främmande organismer. Denna
immunitet är dock inte evig då när modern
slutar amma klipps ödet av IgA och
barnets egna B-celler får börja jobba. Den
har också en ADCC funktion.
Att IgA kommer i dimer form har med de hårda förhållanden som proteiner
har i slemhinnor, tittar man på IgA i slemhinnen ser man att mellan
antikropparna nns en till kedja, som kallas för den sekretoriska komponenten. I magsäcken är den sura miljön och enzymer väldigt farliga för
proteiner och det gör att IgA har svårt att verka där, den sekretoriska komponenten
är där för att skydda IgA från dessa faktorer och tillåter IgA att
markera främmande organismer som magsyran inte kan bita på. I tarmväggen
nns lymfoida folliklar (peyerska plaque) som rymmer B-celler, när en
antigen går in i follikeln skapas ett germinalt centra och B-cellerna genomgår
class switch till IgA och börjar pumpa ut IgA. Den sekretoriska komponenten
kommer bildas senare när IgA når epitelcellerna och binder till receptorn
Poly-IgR [se avsnitt 1.2.2, en del av receptorn kommer klyvas och bilda den
sekretoriska komponenten.
Beskriv olika typer av FC-receptorer
Fc-receptorer är de receptorer
som antikroppar binder till och de kan ha många olika funktioner, det finns
generella receptorer men även klass-specika som gör att endast vissa typer
av antikroppar kan agera.
