Immunförsvar Flashcards
Primära lymfoida organ
Tymus benmärg (ansvarar för produktionen av immunceller)
Sekundära lymfoida organ
Lymfknutor mjälte MALT tonsiller (där kommer immunceller i kontakt med kroppens vätskor)
Immunförsvarets utgör?
de organ, celltyper och deras associerade molekyler som tillsammans känner igen och utrotar främmande organismer som benner sig i kroppen samtidigt som den undviker att skada kroppsegna celler och vävnader.
Vad är MALT?
MALT står för Mucosa Associated Lymfoid Tissue.
Hur skapas T-celler?
I samarbete med benmärgen får tymus progenitorceller som sedan utvecklas till T-celler, den cellsort som endast produceras i tymus.
Hos de sekundära lymfoida organen kommer immuncellerna att söka efter främmande organismer utifrån
vilket intrångsmetod den använder.
vi kan bli infekterade via fyra vägar:
A) genom huden, B) inandning till lungorna, C) mag-tarmkanalen, och D) uro-genitalia.
De olika sekundära organen bidrar olika mycket till att kontrollera en vis väg. Beskriv detta:
Lymfknutorna dränerar vätska från huden, medan mjälten tar in blod och skyddar oss från en blodinfektion (sepsis), vilket kan orsakas genom t.ex. mag-tarmkanalen. Tonsillerna kopplar immunförsvaret till lungorna och MALT nns hos mukösa vävnader vilket inkluderar en stor blandning såsom uro-gentialia.
Tar vi till exempel en lymfknuta kommer immunceller att ansamlas där och placera sig på en specik plats beroende på cellens
cellens funktion och mognadsgrad.
Det medfödda immunförsvaret fungerar så att dess celler har receptorer kallade ?? som kan känna igen:
pattern recognition receptor (PRR) pathogen-associated molecular patterns (PAMP) på främmande organismer och därifrån starta ett immunsvar.
Fördelar nackdelar medfödda immunförsvaret
Det medfödda immunf örsvaret är ett snabbt och säkert skydd men den är inte särskild kraftfull och den kommer inte ihåg nya sjukdomar då den alltid förlitar sig på gamla beprövade PAMPs, man kan nästan säga att det medfödda immunförsvarets funktion är att ge tid till det adaptiva immunförsvaret för att starta igång.
Funktion B-celler
kan lära sig att känna igen nya antigener och producera antikroppar som binder och markerar dessa antigener runtom i kroppen
Funktion T-celler
T-celler som hjälper B-celler (och andra) med deras funktion.
Beskriv B-celler utförligare
deras huvudsakliga funktion är att skapa slumpmässiga antikroppar som kommer känna igen olika typer av antigen med vilket immunförsvaret upptäcker nya infektioner och främmande organismer. När en ny antigen upptäckts kommer B-cellerna att i första hand massproducera den antikropp som reagerar på den nya antigenen samt skapa specialiserade minnesceller som bevarar denna specika antikropp så immunförsvaret kan känna igen denna antigen vid nya infektioner i framtiden. Av den anledningen spelar B-cellen en stor roll med att skapa det adaptiva immunförsvarets minne.
B-celler bildas i av
hematopoetiska stamceller i benmärgen, den hematopoetiska stamcellen dierentierar sig till en lymfoid progenitor som sedan differentierar sig ytterligare till en B-cells progenitor. Denna progenitor har redan specialiserats och antagit många av en B-cells egenskaper men kommer så småningom lämna benmärgen och bosätta sig i de sekundära lymfatiska organen för att avsluta sin utveckling och bli till en mogen B-cell.
B-cellens utveckling från en lymfoid progenitor sker i 6 steg, Beskriv bild
I det första steget bildas två mindre immunoglobiner som inte fungerar som
antikroppar, Ig och Ig. Deras funktion är att koppla antikroppen till Bcellens
cellmembran så antikroppen sitter fast, alltså är Ig och Ig viktig
för att en antikropp ska fungera som en BCR. Det andra som sker är att vi
börjar skapa vårt genetiska kod för den nya antikroppen.
Antikroppen, som vi kommer titta mera på senare, består av två lätta
och två tunga kedjor. Varje kedja har segment som är konstanta, de är förutbest
ämda och utgör kedjans klass; och en segment som är varierande, dessa
kallas CH och VH för den tunga kedjan och CL och VL för den lätta. När
en antikropp ska skapas väljs en gen från en kromosom ut för att bli den
gen som just den B-cellen kommer använda, de gener som har kedjorna är
kromosom 2 och 14 för de lätta kedjorna och 14 för de tunga. En allel från
en förälders kromosom väljs ut medan den andra stängs ned, så endast en
allel används och således bara en form av antikropp skapas.
Den konstanta delen på en antikropp utgör som sagt dess klass men har
lite att göra med att bestämma bindningsförmågan till olika antigen, utan
det är den variabla delen av kedjorna som kommer bestämma det. Genen för
antikroppen har speciella locus1 där era varianter av ett segment förekommer,
för den tunga kedjan nns tre regioner för segment V, D och J och i den
lätta kedjans gen endast V och J. Dessa regioner har era varianter av segmenten,
och med hjälp av enzymer kommer en V-variant, en D-variant och en
J-variant att väljas ut och slås ihop till en VDJ-segment eller en VJ-segment
i den lätta kedjans fall. Denna segment är vår variabla segment, alltså är
VDJ-segmentet och VH synonyma. Vi har era typer av dessa segment, och
kan genom att kombinera olika V-segment, D-segment osv och kombinera olika
kombinationer hos den tunga och lätta kedjan skapa upp till 2,5 miljoner
kombinationer. Detta är en viktig förmåga som förklarar hur B-cellerna kan
välja på måfå en antikropp och ha goda chanser att matcha med en antigen,
de har så mycket att välja på.
Målet med att skapa en B-cell är att
utveckla en ny typ av antikropp,
således går hela utvecklingen ut på att skapa en ny antikropp som inte är
autogen, dvs reagerar på kroppsegna ämnen, och de substanser specika till
B-cellen essentiella för dess funktion.
vilket är första och andra steget i antikroppens skapelse
en allel för den tunga kedjan kommer
väljas och segmenten J och D kommer väljas ut (för den tunga kedjan), så vi
har valt specika D och J-segment.
Vid nästa steg väljs även V-segmentet ut och vi har skapat VH, den konstanta delen kommer alltid att vara av klassen
, så B-cellen har initialt IgM**. Nu ska den lätta kedjan skapas och dess **Doch
J-segment väljs ut och enas, under tiden nns tillfälliga lätta kedjor på
IgM som sedan försvinner. När den lätta kedjan har skapats tar den sin plats
och vi har en omogen B-cell enligt guren.
En viktig punkt såhär långt i B-cellens utveckling berör frågan om autoimmunitet,
vad händer om de variabla segmenten binder till ett kroppseget
ämne? Här nns en rolig lösning på problemet: när B-cellen har lämnat benm
ärgen och korsbinder till en antigen kommer den att producera antikroppar
etc. men innan den lämnat benmärgen så kommer samma händelse, korsbindandet
av en antigen, att orsaka apoptos. För B-cellen utgår från att i benm
ärgen är allt kroppseget och den ska inte reagera på det, så om antikroppen
binder till nått måste det vara ett kroppseget ämne och därför är det farligt;
B-cellen kommer således genomgå apoptos med ett undantag. B-cellen kan
backa ett steg och skapa en ny variabel segment i den lätta kedjan, detta
kallas light chain editing och om den nya varianten inte är autoimmun
överlever B-cellen och går vidare och om inte följer apoptos.