lymfatiska organ+autoimmuna sjukdomar Flashcards
Beskriv vad det innebär att lymfKärlen har en subatmosfärisk tryck,
Ca 4 liter vätska tappas från blodet varje dag och fångas upp av lymfk ärl. Kärlen har en subatmosfärisk tryck, vilket innebär att omgivningen och vår egen kropp pressar väldigt hårt på dessa kärl men deras lumen kollapsar inte**. Det beror på att kärlväggen är fäst till vävnaden runtom så vätska åker gärna in i lymfkärlen **pga undertrycket men kärlet kollapsar ändå inte.
När ett inammatoriskt respons sker så har vi några typiska tecken som är relevanta för lymfdränaget: vilka?
blodödet till området ökar pga vasodilatation**, **kärlpermeabiliteten ökar också så vätska och vita blodkroppar kommer ut i vävnaden; allt detta gör att mängden vätska som går ut i vävnader ökar. Då följer det att lymfkärlen kommer få ett större flöde vätska som går in, med denna vätska följer även det som kan ha orsakat inammationen såsom patogener och annat så med en inammation ‘sköljer’ vi ut patogenet så vårt immunförsvar kan titta på det.
Lymfoid vävnad delas i? beskriv dem.
Lymfoid vävnad delas i diffus och nodulär. Diffusa vävnader ser inte ut att leva upp till sitt namn men kallas så för trots den strukturerade morfologin så olika celltyper utspridda lite överallt med T-celler som dominerar. Thymus består enbart av dius vävnad medan alla andra lymfoida organ (utom benmärgen) är en blandning mellan detta och nodulär. Nodulär vävnad är som namnet antyder att celltyper är ansamlade i noder** eller grupper, dessa kallas då **folliklar.** Om en follikel ser likfärgad ut tyder det på en **jämn fördelning** av likadana celler och kallas då en **primärfollikel**. Är den tvärtom ljus i mitten, då celler har expanderat och deras genomskinliga cytoplasma tagit mera plast, kallas den då för **sekundär follikel** och har då ett **germinalt centr**a. I dessa vävnader dominerar _**B-celle**_r. I de germinala centran går _**B-celler in som centroblaster** och sedan ut som **centrocyte**_r, centroblaster är ett annat namn för B-celler som delar sig för att bilda många plasma- och minnesceller och centrocyter är de _**B-celler som har delat klart på sig**. De här två termerna används för lymfom,_** en tumör i lymfvävnader, då båda celltyperna har varsitt specialfall av lymfom.
Beskriv thymus
Thymus är ett speciellt organ som har sin maxpunkt i början av puberteten** och som sedan övertas mer och mera av fettvävnad. Ordet thymus kommer från timjan då gamla anatomer tyckte det att thymus såg ut som timjansblad. Med ålder så induceras en **tillbakabildning** av de immunrelaterade delarna av thymus, eekten påskyndas av **kortikosteroider såsom kortisol men steroidens påverkan är något reverserbar speciellt i barnaår. Thymus som vi nu vet ansvarar för att skapa T-celler, den naturliga frågan är vad som händer när thymus blivit mindre aktiv och var våra T-celler kommer ifrån. De esta forskare tror att de T-celler som har bildats genom åren kommer skapa nya naiva T-celler genom mitos, dock inte lika eektivt och vår immunförsvar blir svagare med åren. I thymus märg nns hormonet thymosin eller tymulin, som är en endokrin signalmolekyl. Det visar att thymus har en liten endokrin funktion och man tror att den stimulerar mognaden av endokrina organ, men likt den immunologiska funktionen degraderar även denna med ålder.
Beskriv Lymfknutor
Enligt gamla anatomer nns det 300 lymfknutor, dock kan detta vara en underdrift och snarare en nedre gräns. Lymfknutor varierar i storlek allt från att vara stora som riskorn till 2-3 centimeter stora knutor.** Dessa knutor är de huvudsakliga **samlingsplatser för lymfocyter,** och lymfocyterna bosätter sig i lymfknutorna i större delen av sitt liv. Man kan säga att en lymfocyt som cirkulerar kroppen endast nns i blodet en halvtimme per dag, men **majoriteten av tiden spenderas i lymfknutor.** Lymfvätska ödar normalt sett genom aerenta kärl men kan även nå lymfknutan genom barken. För att få **lymfocyter att fastna** nns det speciell endotel längs lymfkärl, dessa har ett **kubiskt** utseende istället för den vanliga platta. Denna endoteltyp kallas **high endothelial venula.
Vad är HEV?
För att få lymfocyter att fastna nns det speciell endotel längs lymfkärl, dessa har ett kubiskt utseende istället för den vanliga platta. Denna endoteltyp kallas high endothelial venula.
Beskriv mjälten, vilka områden finns, vad utgör kärlsystemet. vad gör den?
Mjälten har den ungefärliga storleken av en apelsin, den har en rödaktig stram kapsel. På makronivå ser man små vita prickar** på insidan av mjälten när man snittar den, det har gett namnet på **vit pulpa och röd pulpa.** Kärlsystemet för mjälten utgörs av **trabekelartärer och centralartärer**. **Trabekelartärer nns längs barken** på mjälten och går in i mjälten, c_entralartärer går tvärtom från mitten av mjälten och skickar artärer utåt. Tittar man på artärernas struktur i mjälten kommer man se luckor i dess kärlvägg_. Normalt sett är artären en kontinuerlig struktur som sedan löper in i artärerna, men i mjälten har vi en uppluckring där det nns ‘hål’ innan artären når kapillären. **Kontinuerliga kärl kallas sluten krets för att artärer innehåll kan endast lämna blodet genom kapillärer, i mjälten talar man om en öppen krets för blodet kan lämna artären och komma tillbaka genom samma hål eller kapillärerna. Artären brukar då kallas en sinusoid artär** och kan hittas även i levern. De här hålen tillåter blodkroppar att slinka ut från artären, ju äldre en blodcell blir desto sämre är dess lflexibilitet vilket tros försvåra erytrocytens förmåga att klättra tillbaka in i artären [se gur 1.47]. Följden är att äldre erytrocyter fastnar i mjälten där makrofager äter upp dem och ger plats för den yngre generationen av erytrocyter. Funktionen för mjälten är flertalig, som vi har nämnt är det att **analysera blodet efter patogener och andra anomalier som provocerar ett immunsvar och det är en reningsverk för gamla erytrocyter men den tros även vara en reservoar för olika blodkroppar. Man vet att andra djur använder sin mjälte som en reservoar för erytrocyter, trombocyter och granulocyter; forskare är ganska säkra på att samma funktion nns hos människans mjälte.
Beskriv MALT
Mukosa-Associerad Lymfatisk Vävnad är den lymfoida vävnaden som motsvarar lymfknutor och finns i slemhinnor, vi nämner sällan MALT ordagrant men man ska veta att det utgör ca 50% av all lymfatisk vävnad. Vi kan hitta MALT i tarmen (GALT)** som peyerska plaque, lungornas bronker **(BALT), i mukosa och tonsillerna samt blindtarmens bihang.
Tolerans som är det huvudansvariga fenomenet som skyddar kroppen från autoimmunitet delas i fyra typer: beskriv dem.
dessa är central och perifer tolerans, samt T-cellstorerans och B-cellstolerans. . Central tolerans är den reglering av autoimmunitet som förekommer hos de primära lymfoida organen, benmärgen och thymus. Perer tolerans uppfylls av regulatoriska T-celler i systemkretsloppet som ser till att reglera den autoimmunitet som inte kunde selekteras bort. B-cellstolerans är baserat till stor del på att selektera bort B-celler som är autoimmuna redan vid benmärgen, en lucka i denna tolerans nns när B-cellen når germinala centran och utsätts för hypermutation. Då nns en, liten men ändå bentlig, sannolikhet att skapa en autoimmun antikropp. Central T-cellstolerans beskrevs så utförligt av föreläsaren att nästa avsnitt behandlar den.
Beskriv Central T-cellstolerans.
Vi nämnde genen AIRE tidigare [se avsnitt 1.4.1] som en viktig gen för att skapa era kroppsegna proteiner, det behövs så att T-celler ska selekteras för alla proteiner i kroppen och inte bara de i thymus. AIRE uttrycks av epitelcellen mTEC som nns i thymus enligt de processer som beskrivits i T-cellsavsnittet. AIRE skapar vad man kallar för en immunological selfshadow. Om man har en defekt i AIRE-genen så kan man drabbas av väldigt allvarliga komplikationer. Sjukdomen APS113 är ett exempel på en sjukdom när AIRE-genen är skadad och leder till 1) en hypoparathyroidea, 2) binjurebarksinsu ciens, samt 3) autoantikroppar mot interferon. Den sistnämnda leder till ökad infektionsrisk för mukokutan candidiasis (en typ av svamp). Skadan på AIRE ger en autoimmun reaktion mot vävnader som producerar t.ex. insulin för mTEC inte längre uttrycket insulin.
Beskriv Perifer T-cellstolerans
Den perifera T-cellstolerans uppfylls oftast men hjälp av cytokiner och costimulation av Th-celler som får då signaler att minska sin aktivitet. En costimulator kallad CTLA-4 är viktig för att minska aktiviteten hos TH-cellen, den binder till B7 (samma costimulator för CD28 som aktiverar TH-celler) och ger signaler att minska TH-cellens aktivitet. Är CTLA-4 dysfunktionell kommer det saknas en negativ reglering av TH-celler vilket leder till en stor proliferation som kan vara farlig. Detta kallas för en lymfoproliferation Fas är en receptor för att mediera apoptos hos en målcell, är denna defekt så kan man förstå att apoptotiska signaler inte kan överföras pålitligt. Sker det på en lymfocyt sker det än en gång en lymfoproliferation. På liknande sätt kan FasL bli defekt och inte binda eektivt till Fas, då kan cellen med mutationen inte ge apoptotiska signaler. Foxp3 är en till gen som är viktig för tolerans [se gur 1.30] genom Tref - celler. Blir denna defekt så har regulatoriska T-celler mycket svårare att reglera andra immunceller.
Autoimmuna sjukdomar kan delas i?
Autoimmuna sjukdomar kan delas i polygena och monogena. Den senare innebär att en sjukdom beror på en gen och har då en tydlig orsak. Tyvärr är väldigt få autoimmuna sjukdomar monogena utan de esta är antingen polygena, beroende av era gener, eller saknar känd orsak; i båda fallen är det betydligt svårare att kartlägga orsaken till att sjukdomen nns.
Vilka har oftare autoimmuna sjukdomar?
Autoimmuna sjukdomar förekommer oftast mer hos kvinnor än män, ibland är det lika och ibland är skillnaden enorm. Autoimmunitet kan dessutom vara organspecik eller systematisk i att den antingen verkar överallt i kroppen eller enbart på en viss organ.
Vad är autoimmunitet en form av?
hyperreaktion,
Vilka 4 former av hyperreaktion finns?
Typ I är vanlig allergi, en IgE-medierad överreaktion på ofarliga molekyler och ämnen. Typ II kallas antikroppsmedierad cytotoxicitet, det är när antikroppar binder till kroppsegna celler som leder till fagocytos genom ADCC. Resultatet är att immunförsvaret äter upp kroppsegna celler och slår på komplementsystemet. Typ III är en immunkomplex-medierad hyperreaktion, då bildas immunkomplex som kan bli ganska stora och orsaka en stor immunreaktion där den fastnar. Dessa immunkomplex kan bli stora och fastna i små strukturer såsom glomeruli. En till typ av hyperreaktion är TC-cells-medierad hyperreaktion. När TC-celler reagerar på celler med rätt antigen dödas de, diabetes mellitus är en sådan sjukdom.
