Autoimmunitetsdiagnostik Flashcards
Vid uppkomsten av autoimmun sjukdom nns det olika mekanismer för detta. Vi tar upp tre typer av sjukdomar, vilak beskriv dem.
typ II, III och IV. När det gäller antikroppar ska man alltid komma ihåg att en autoimmun antikropp ofta är relaterad till era sjukdomar än en enda och att kvinnor får oftare autoimmuna sjukdomar än män. Typ II är då antikroppar binder till cell- och matrixbundna antigen så vävnad och celler bryts ned, till exempel an det vara autoimmun hemolys som leder till anemi eller en välkänd sjukdom Goodpastures syndrom där basalmembranet i lungor och njurar bryts ned. Typ III är en autoimmun reaktion startad av immunkomplex [se sida 32] som inte bryts ned ordentligt och ger upphov till sjukdom. Till exempel är Lupus en typ III autoimmun reaktion. Typ IV är T-cellsmedierad överkänslighet där antikroppar signalerar till TC-celler som angriper vävnader, både diabetes och reumatoid artrit är typ IV autoimmuna reaktioner.
Beskriv Reumatoid artrit
För att få en inblick i autoimmuna sjukdomar och diagnostik kan man börja med reumatism, en sjukdom som engagerar framför allt leder men även andra vävnader och kännetecknas av en otrevlig progressiv destruktion av kroppens vävnader genom kroniska inammationer och autoimmuna reaktioner. Den mest välkända är reumatoid artrit där leder långsamt bryts ned. Denna grupp tillhör de inammatoriska ledsjukdomar inom reumatism, en annan stor grupp är reumatiska systemsjukdomar där bl.a. lupus (SLE) och Sjögrens syndrom inkluderas. Reumatoid artrit är det största exemplet av reumatism, likt många autoimmuna sjukdomar drabbar den kvinnor tre gånger så ofta som män (prevalensen är 0,51%). De som insjuknar gör det främst inom åldern 40-65 och risken stiger med fortsatt åldrande. Det nns ingen botemedel men det nns behandling. I majoriteten av fallen (2/3 fall) kommer sjukdomen smygandes med diusa symptom men i resterande fall utvecklar ett akut debut inom veckor.
Det som är intressant ur ett autoimmunt perspektiv är varför vissa får RA och andra inte, då har man observerat några faktorer som spelar roll för sjukdomens utvecklingen.
En av de första markörerna för RA var reumatoid faktor (RF), en antikropp mot Fc-delen av IgG. RF förekom i sin tur som IgM, IgG och IgA men alla binder IgG. Reumatoida faktorer uppkommer som en del av det vanliga immunsvaret vid en vaccination och är förekommande vid andra autoimmuna tillstånd e.g. Sjögrens. Senare hittade man en ny markör, antikroppar mot citrullinerade peptider (ACPA). Denna diagnostiska metod har en otroligt hör specicitet på 98% och en lika hög sensitivitet för RA som RF. Att ACPA har högre specicitet är viktigt för det innebär att man får färre falska positiva utslag så antalet positiva förekomster av ACPA är mindre men det är större sannolikhet att det är en äkta förekomst av ACPA än med RF-testet. Förekomsten av ACPA är även associerad med en mycket sämre prognos för patienten.
Både RF och ACPA enas av en gemensam faktor som kallas
Både RF och ACPA enas av en gemensam faktor som kallas Shared Epitope Hypothesis. Det är hypotesen att: vissa HLA [se avsnitt 1.3] alleler är associerade till RA i deras interaktion från en APC till TCR på en TH-cell. Då har man sett att personer med HLA-mutationer oftare får RF som leder till RA, det andra man har sett är att personer med HLA-mutationer som röker utvecklar ACPA och för en mycket högre risk för RA
Vad är anti-nukleära antikroppar
En specialgrupp av autoantikroppar är de antikroppar som är riktade mot innehåll i cellkärnan, kallade anti-nukleära antikroppar (ANA). ANA är inte en sjukdom, utan det är bara förekomsten av antikroppar riktade mot molekyler som nns i kärnan. Vi kan använda ANA vid diagnostik men det nns några ANA som förekommer vid autoimmuna sjukdomar. ANA ger upphov till ganska svåra sjukdomstillstånd då kärnan angrips.
Att undersöka ANA består av två delar:
Att undersöka ANA består av två delar: ett uorescens-mönster man tittar på mikroskopiskt och en specicitetsbestämning där man tittar efter speci- ka antikroppar. När man vill påvisa förekomsten av antikroppar använder man indirekt immunouorescens, det funkar enligt följande: En primär antikropp16 som binder antigen förs in i ett prov eller nns redan i provet, vid ANA-diagnostik vill vi se ifall cellen har egna primära antikroppar så inga förs in.
Mönster vid ANA?
Så vid en ANA-undersökning vill vi försöka lysa upp antikroppar som kan nnas i kärnan med sekundä- ra antikroppar. Med uorescens kan man se fyra olika mönster när man sen tittar i mikroskop.
Vilka mönster finns vid Ana
homogen ANA kornig ANA anti-centromerantikroppar antinukleol ära antikroppar
Beskriv homogen ANA
Det första mönstret är en homogen ANA, då är cellkärnorna jämt upplysta så de ser ut som plättar eller (om de håller på att dela sig) som limpor. Detta innebär att antikroppen nns jämnt (homogent) över hela cellkärnan därav den jämna färgningen, tre antikroppar som ger en homogen färg är anti-DNA, anti-Histon och anti-Scl70.
beskriv kornig ANA
Nästa är kornig ANA som också färgar hela cellkärnan men ojämnt så man ser ljusare korn här och där, i denna fall har de autoimmuna antikropparna bundit till RNP17/RNA-komplex. Några kända antikroppar som ger ett kornigt ANA är: anti-SSA, anti-SSB, anti-RNP, och anti-Sm.
anti-centromerantikroppar,
Det tredje mönstret är anti-centromerantikroppar, vilket är exakt det som namnet antyder. När vi får ett sånt här mönster syns ett bestämt antal punkter i cellkärnan där centromererna ligger, om cellen är vilande eller i mitos bestämmer om centromererna är utspridda eller samlade som en limpa. Centromeren förenar de två allelerna i en kromosom, så vi bör ha 46 uorescerande prickar med detta mönster.
antinukleol ära antikroppar
Det sista mönstret är antinukleol ära antikroppar, då syns era större punkter i en cellkärna. I det här fallet har autoantikropparna bundit till nukleolerna, där rRNA bildas. Det här mönstret är starkt associerat med sklerodermi, trots att det är olika antigen som binds.
Två specialmönster är
Två specialmönster är cytoplasmatiskt mönster där kärnan inte färgas men cytoplasman färgas och negativt mönster där man ser en svart limpa i kärnan där inga autoantikroppar fanns.
Beskriv Specicitetsbestämning, ge exempel på metoder man använder.
Som man kan förstå så kan många antikroppar ge upphov till samma mönster och därför är det vettigt att analysera vilken antikropp som det är. Det nns fem metoder man använder: Immunodiusion ELISA Luminex Western blot Line blot
Beskriv Immunodiusion
Immunodiusion är en gammal metod som uppfanns runt år 1950. Det går ut på att man har en central brunn med ett givet antigen och era kringliggande brunnar med serumprov som man tror innehåller antikroppar. Innehållet i brunnarna diunderar och om antikroppen och antigenet binder så bildas ett streck mellan brunnarna som tyder på att ett immunkomplex bildats.
Beskriv line blot
Den sista metoden var line blot vilket är western blot for dummies. Det man gör är att man har en remsa av något material (säg papper), vid olika nivåer har man lagt olika antigener. Därefter tar man ett serumprov och lägger lite av provet på varje nivå, om provet hade antikroppar för det antigenet kommer den nivån på pappersremsan bli svartare. Det här testet är också ganska snabb likt ELISA och ganska enkel men svårtolkad, ofta får man gråa utslag och det är vårt att avgöra om det är ett positivt eller negativt test (i.e. för lite antikropp för att vara signi- kant).
Figur 1.15: Första remsan är ett kontroll
där alla antigen är positiva, därefter
kommer era remsor med olika serumprover.
Några få ger klara mörka
utslag men många ger halvgråa utslag
som är otydliga
