Blodbildning Flashcards
en stor molekyl som sitter på erytrocytens membran är? beskriv den.
Glykophorinet är viktig för den har kolhydratgrupper som kan variera mellan personer, variationerna ger upphov till ABOsystemet** för blodgrupper. Kolhydraten ör blodgrupp O är den kortaste och A och B är längre. Det nns på andra celler såsom epitelceller och är väldigt viktigt att tänka på vid **tranplantationer. Dessutom finns rhesusfaktorn som är viktig att ta hänsyn till vid födsel
Beskriv grundligt om erytrocytens bildande
En erytrocyt lever ca 120 dagar,** de börjar sin utveckling som **erytroblaster och sedan blir till normoblaster. Under denna utveckling har en erytroblast delat sig många gånger och den slutgiltiga erytrocyten** kommer vara **en tiondel av erytroblastens** volym, 90 l jämfört med erytroblastens 900 l. Normoblasterna kommer också att **dela sig men vid en viss punkt avstannas mitosen för normoblasten är rätt storlek, då skjuts cellkärnan ut och blir en erytrocyt.
Beskriv erythroblastic islands
Under erytroblasters utveckling kan normoblaster** ansamlas **runt en makrofag i erythroblastic islands och samlas 5-30 st runt en. Makrofagen ger normoblasterna rätt cytokiner** och **fagocyterar** de utstötta kärnorna, samtidigt ger makrofagen **järn och andra resurser till normoblasterna så de kan utvecklas.
Ju äldre erytrocyten blir desto mindre exibel blir den och uttrycker vissa ämnen mera, såsom?
modierat band 3 protein. Proteinerna känner igen av makrofager när blodet passerar mjälten som fångas dessa gamla erytrocyter.
Beskriv översiktligt om granulocyter
Granulocyter är tre celltyper** som alla uppvisar en stor förekomst av **granula** innanför sina cellmembran, de kännetecknas av att cellkärnan **ofta är lobulerad** eller på annat sätt morfologiskt speciellt. De tre celltyperna **delas in efter färgen på deras granula.
Vilka färger har olika granulocyter färgning?
En celltyp har tegelröda granula när de färgas med en eosin-färg, de kallas eosinofiler. Den andra har granula som färgas av basiska färgmedel, basofiler. Den sista celltypen har färglösa granula som inte tar upp nån färg, neutrofiler.
Vad är syftet med granulocyter?
Syftet med dessa celler är att släppa sina granula** under ett immunologiskt svar, de kan vara direkt **cytotoxiska eller proinammatoriska** men gemensamt för alla granulocyter är att de är **slitoch- släng celler; de kan endast döda en viss mängd bakterier eller släppa en viss mängd granula innan de blir tömda och behöver ersättas.
Beskriv neutrofila granulocyter
Neutrola granulocyter innehåller fyra typer av granula,** de har en **loberad kärna som är splittrad i 2-5 lober. De fyra typer av granula är först specika neutrola granula, som bär bakteriedödande enzymer, järnbindare (skadar bakterier) och ROS-genererande enzymer.** Tittar vi på molekylerna i granulan hittar vi **laktoferin**, en järnbindare som är direkt toxisk; vi hittar **NGAL11 och lysozym** som spjälkar **peptidoglykan** på bakteriers cellvägg och **NADPH-oxidas** som bildar fria radikaler. Den andra typen är ospecika granula eller azurola, en speciell infärgning, som också bär bakteriedödande enzymer. I dessa granula hittar vi **Myeloperoxidas** som reagerar med väteperoxidas (H2O2) för att bilda fria radikaler. Vi hittar -**defensin och BPI12** som gör **hål och porer på bakteriers** membran, **BPI är specik för gram-negativa bakterier.** En sista molekyl är **serinproteaser**, de klyver matrixproteiner såsom kollagen IV som har en antimikrobiell eekt. Sen nns gelatinasgranula som har matrixnedbrytande enzymet. Molekyler vi kan hitta är metalloproteinaser och Nramp1, den tidigare bryter ned extracellulär matrix för att underlätta migration och den senare städar upp Fe2+, Zn2+ och Mn2+ som är viktiga för bakterier. Till sist nns **sekretoriska vesiklar, den har membranbundna proteiner och receptorer, såsom integriner och komplementreceptorer. Receptorerna och integrinerna gör att dessa granula kan binda till endotelceller och komplementfaktorer.
Beskriv Eosinofiler
Eosinoler har många tegelröda granula,** dess kärna är delad **i två lober**. Vi kan hitta **fyra typer av granula** här också men den **första typen är den viktigaste**. Specika eosinola granula är den främsta granulan och bär på **parasitdödande molekyler**. Exempel är E_osinolperoxidas_** som liknar MPO hos neutroler och bildar fria radikaler. Major basic protein (MBP) utgör hälften av proteinerna i dessa granula och orsakar en pH stigning till 12** och högre som är toxiskt för många parasiter. Två andra start basiska olekyler är Eosinophil-derived neurotoxin och **Eosinophilic cationic protein** (ECP) som klyver RNA. Den tidigare nns även hos basoler och monocyter. **De tre mindre vanliga typer av granula är små granula, lipidkroppar och primär**, ospecik granula. Små granula har **arylsulfatas som bryter ned leukotriner som bildats av en allergisk inammation, och surt fosfatas som spjälkar fosfatgrupper. Lipidkroppar har arakidonsyra som används för att bygga leukotriner och prostaglandiner. Primära ospecika granula har galaktin 10 som binder kolhydrater men mer än så vet man inte.
basofila granulocyter:
Till sist kommer basola granulocyter, dessa är de mest sällsynta.** De har **två lober** för sin kärna och har I_gE-receptorer_ på sin yta, de_ss granula har inammatoriska mediatorer såsom histamin, peroxidaser, elastas och MBP_. Basoler ska inte blandas ihop med mastceller, då de verkar vara ganska lika. En mastcell är en långlivad cell dock medan basoler är **mycket kortlivade.
Beskriv mastceller
Mastceller är som basofiler och har pro-inammatoriska ämnen,** **histamin, glykosaminoglykaner såsom heparin, och proteaser**. Morfologiskt har mastceller **många granula och en stor cellkärna.** Mastceller nns i vävnader nära små kärl, när mastcellen aktiveras leder dess inammatoriska mediatorer till att **kärlen vidgas och immunologiska molekyler och celler har då lättare att nå området och ta sig ut till vävnaden.
Beskriv mononukleära celler
Denna grupp inkluderar i princip alla kvarvarande celler, då de bara har en cellkärna utan lobulering. En celltyp här är monocyter,** som vid aktivering utvecklas till makrofager. **Makrofager är långlivade professionella fagocyter,** de känner igen signaler från mikroorganismer och skadade kroppsegna celler och är en antigen-presenterande cell. Här ingår även dendritiska celler som liknar makrofager men är långt bättre på att stimulera naiva T- och B-celler. En annan mononukleär cell är **NK-cellen som äter allt som saknar tillr äckligt många MHC I** på sin cellyta. Den har granula med **lysosomer** som den använder för att döda sin målcell. Sen nns lymfocyter som inkluderar **T-celler och B-celler**, i ljusmikroskop ser de identiska ut. Vi har redan pratat mycket om B- och T-celler så här nämner vi endast att T-celler har en kvot. Tittar man på kvoten mellan TH-celler och TC-celler ska vi **alltid ha en kvot större än 1,** alltså alltid **mera TH-celler.** Den här kvoten använder man för **HIV-patienter för att följa sjukdomsförloppet.
Om vi går in i benmärgen och tittar på dess stroma, de kringliggande celler som inte tillhör benets specika celler, så ser vi att dessa spelar en stor roll för att påverka och skapa goda förhållanden för hematopoesen att ske. Det kallas en?
hematopoetisk mikromiljö.
hur många nya blodceller bildas per dag?
10^12
Varför delar sig HSC sällan?
Den här segheten med att gå i mitos är till för att undvika mutationer i genomet med en olycklig mitos för mycket, istället tar prekursorer och progenitorer över den stora proliferationen.
Det finns två modeller [se gur 1.44] för
cellutveckling, vilka? beskriv dem
den klassiska modellen** och den **myeloid-baserade modellen. Den klassiska modellen är som vi tänker oss att HSC blir till (t.ex.) en
myeloid progenitorcell** som blir till e_prekursorcell 1 sen prekursorcell 2** osv
tills vi når en mogen cell. Den myeloid-baserade modellen tycker dock att
hematopoesen kan vara _slumpmässig_, och ibland kan en prekursorcell dierentieras
direkt till en färdig celltyp utan de tidigare stegen.
Det här går tillbaka till hur _mediatorer såsom CSF reglerar HSC utveckling_.
Den gamla tron är att _mediatorer (cytokiner) ger en hematopoetisk. progenitorcell tydliga signaler o_m vilken celltyp den ska dierentieras til_l och
progenitorcellen följer preussiskt den utsatta utvecklingslinjen. Det kallas för
permissive cytokine action och går väl ihop med den klassiska modellen om
den välreglerad hematopoes.
Den andra idén är att hematopoetiska progenitorceller utvecklas spontant
och av cytokin-oberoende stimuli till en eller annan celltyp, och cytokinerna
kan antingen ge feel good signler eller apoptotiska signaler så vi ltrerar bort
de celltyper vi inte vill ha. Detta kallas för instruktive cytokine action och
passar bättre med den kaotiska myeloid-basserade modellen.
De två förklaringarna spelar ingen roll för resultatet vi kommer bilda de
celltyper vi behöver men mekanismerna är väsentligt antagonistiska och uppr
ör många forskare.
Beskriv sachemat av hematopoesen:
