Inflammation Flashcards
Vilka typer av sårläkning finns?
Att vävnader läker ut sa vi var en viktig del av den kroniska inammationens komplexitet, det nns två typer av sårläkningar: primär och sekundär. Primär sårläkning är läkningen av små sår som inte är infekterade eller omfattande och lämnar minimal ärrvävnad, medan sekundär läkning är då motsatsen är sann. Vilket som sker beror på era faktorer.
vissa celltyper är labila, vad innebär det?
vissa celltyper är labila och är i ständig mitos, det är främst epitelceller eller lymfoid vävnad och har lättare att reparera sig.
Vad innebär stabila celler?
Andra har en avstängd men inducerabar proliferation och är stabila celler såsom levern som inte växer normalt men vid en skada kan regenereras, njuren och pankreas har också samma funktion till viss grad.
Vad innebär permanenta cell
Till sist nns såklart de celler med en väldigt begränsad förmåga till regeneration och det är de permanenta cellerna såsom nervceller i CNS, skelletmuskelceller osv.
Det nns faktorer som är specika till händelsen såsom
närvaron av främmande kroppar vilket försvårar läkningsprocessen, om såret är infekterat och hur väl vaskulariserat den drabbade vävnaden är.
Den sista gruppen av faktorer är de systemiska, vad innebär det?
berör hela individen: ålder, hälsostatus, näringsstatus, immunkompetens, leverfunktion, diabetes och liknande sjukdomar osv.
Beskriv primär sårläkning
Primär sårläkning sker när skadan är begränsad, infektionsgraden är låg och vi har god förmåga till regeneration av den funktionella vävnaden (t.ex. hudceller på huden). När en primär sårläkning börjar så ansamlas neutroler vid skadan inom 24h och migrerar mot sårskorpan som bildats. Samtidigt börjar epitelceller att migrera och prolifereras för att täcka såret och återskapa basalmembranet. När vi når dag 3 har neutroler försvunnit och ersatts med makrofager och angiogenes tar vid in i vävnaden, samtidigt fortsätter tillväxten av epitelceller. Mot dag 7 så når angiogenesen sin maxpunkt vid Dag 5 och broblaster börjar skapa broar mellan sårklyftan och ‘dra ihop’ såret. Den reparations-vävnad som bildar där såret fanns kallas för granulationsvävnad, den har en låg mekanisk hållfashet (den slits lätt sönder) och består främst av makrofager, broblaster, kollagen och kapillärer. Under de följande veckorna avslutas regenerationen av epitellagret, de in- ammatoriska cellerna drar sig tillbaka likaså de nybildade kapillärerna och skadan är mestadels återställd med lite ärrvävnad. Medan epitelet är funktionell återskappad så är de strukturer i huden (hårfolliklar, svettkörtlar mm) permanent förlorade.
Vad innebär sekundär sårläkning?
Då har vi en mer omfattande och komplicerad skada som har mera inammation och orsakar
oftast ärr. Processen är ganska lik [se gur 2.11] den primära sårläkningen
men har vissa skillnader. Sårskorpan som bildas är självklart större för att
hantera den stora ytan som drabbats, den ökade mängden nekrotisk vävnad
inducerar ett starkare inammatoriskt svar för att städa spillrorna och
kan i sig orsaka skada, den ökade skadan innebär att _granulationsvävnaden
är större_och kommer leda till en större ärrvävnad som inte kan fyllas med
funktionell vävnad. Sist så sker en _omfattande kontaktion av sårytan med
hjälp av myobroblaster,_ modierade broblaster med förmågan att kontrahera
sina kollagentrådar likt glatta muskelceller. Kontraktionen av såret kan
minska ytan till 5-10% av dess originella yta.
Beskriv Impetigo och follikulit, furunkel och karbunkel
Impetigo eller svinkoppor är en ytlig bakteriell hudinfektion orsakad av streptokocker
eller stafylokocker. Symptomen är röda kliande prickar på huden
som sen blir till blåsor fyllda med gult var. _En follikulit är en inammation
av hårsäcke_n, när en hårsäck är infekterad bildas det var i hårsäcken och blir
inammerad men är oftast begränsad till hårsäcken.
Om infektionen sprider sig utanför hårsäcken och p_åverkar dermis och
subcutis_ runt hårsäcken kallas infektionen nu en furunkel, om den enskilda
infektionen täcker era hårsäckar kallas då infektionen nu en karbunkel.
Vad är flegmon
En flegmon är en infektion av mesenkymet i en vävnad som sprider sig diust.
Den är varbildande.
vad är Appendicit
En appendicit är en inammation av blindtarmsbihanget vid colon, orsaken
är egentligen inte bekräftad men misstänks vara en obstruktion av bihanget
från resten av colon. Inammationen är _varig och egmonös och kan leda till
en nekrotisering av vävnaden_, händer det kan bihanget ru_ptera och leta till
en dödlig peritonit._
Histologiskt syns mycket var som består av neutrola granulocyter och
tarmepitelet på bihanget är skadat och slutar tvärt på vissa platser och ersätts
med leukocyter och inammerad vävnad.
Vad är subfrenisk
abscess.
Om man får av någon orsak en
bakteriell infektion i peritoneum och
det bildas var talar man om en _subfrenisk
abscess._En _abscess betyder
an var-ansamling_och _subfrenisk
innebär att det är under diafragman_.
Beskriv Urocystit och pylonefrit
_En urocystit är en inammation av
urinblåsan_ och det är ganska jobbigt,
orsaken är oftast en _infektion som
klättrat utför urinröret._Histologiskt
ser man en stor _ansamling av neutro-
la granulocyter nära epitelet från
blodkärlen._
Om infektionen fortsätter klättra
eller patienten har en sepsis så kan
en eller båda njurarna infekteras och ge då en pylonefrit. Om pylonefriten orsakas av klättrande bakterier är infektionen
sannolikt först i calyces och samlingsrören medan om _infektionen kom
genom blodet så är det glomerulu_s som infekteras först. _En akut pylonefrit
orsakas av bakte_rier och kan bilda neutrol-rikt var.
Om den akuta pylonefriten inte läker ut kan man få en kronisk pylonefrit
där njurarnas funktionella vävnad ersatts till stor del med bindvävnad
vilket sänker och till slut gör njurarna icke-funktionella.
Figur 2.16: t.v. I mitten syns bakteriella kolonier som är omgivna av
neutrol-rikt var. T.h. njurens parenkym har ersatts med stora mängder
icke-funktionell mesenkym efter långvarig kronisk pylonefrit
Vad är Mastit
En mastit är en inammation av bröstkörteln och beror oftast på bakterier
som tar sig in i bröstkörteln. En mastit kan uppkommer vid förlossning eller
vid förlossning.
Vad är Varig meningit?
Meningit är en inammation av hjärnhinnan som sker i det _virtuella utrymmet
mellan arachnoide mater och pia mater,_ virtuellt utrymme innebär att
det kan nnas ett utrymme mellan de två hinnorna men normalt nns det
inget utrymme förutom de blodkärl som nns där. _Vid en varig meningit fylls
utrymmet mellan pia och arachnoidea med var_.
Beskriv Pneumoni
Vid en pneumoni så går inammatoriska celler, främst _neutroler, ut till
hela lungvävnade_n och nns runtom. Hur mycket av lungorna som drabbas
är lite oklart men en pneumoni kan nnas både med och utan ett exudat dvs
med eller utan att inammatoriska celler går ut i vävnaden.
Beskriv en bronkopneumoni
Ibland kan endast området runt bronkioler bli inammerad, då talar man om
en bronkopneumoni och endast det _alveolära parenkymet runt bronkiolen
drabbas_. Bronkopneumonier drabbar små bronkioler och är varbildande.
Beskriv en lobulär pneumoni
Ibland kan en
pneumoni vara isolerad till en lob, då talar man om en lobulär pneumoni.
Att en hel lob påverkas är ganska ovanligt,
en lobulär pneumoni har fyra
stadier. vilka?
Det första stadiet är congestion eller blodstockning, då samlas stora
mängder blod i den drabbade loben. Det andra stadiet är en r_öd hepatisering_
då både leukocyter och erytrocyter går ut i lungvävnaden och ger
lungan ett rött lever-liknande histologiskt utseende. Det tredje steget är _grå
hepatiserin_g och heter så för broblaster följer med nu och orsakar en bros
så lungloben ersätts med stora mängder mesenkym som gör loben grå och
hård som en lever, detta kan då palperas. Det sista stadiet är resolution och
kommer man hit betyder det att loben läker ut.
Vad innebär lungabscess
Om en del av lungvävnaden nekrotiserats och dött kan man få en lungabscess
vilket är då ett område av lungan försvunnit och bildat en kavitet
som sedan blivit varfylld. Orsaken är ofta bakteriell antingen genom att man
andas in bakterier, har redan en pneumoni som börjar döda vävnad, f_år tum
örer eller vår en infekterad embol_i (e.d. en blodpropp med bakterier fastnar i lungan).
Vad är empyem?
Om en infektion drabbar en kroppskavitet kan vi få en ansamling av var
som då kallas ett empyem. Exempelvis kan vi få ett empyem i pleurakaviteten
som kommer fylla ut det utrymmet.
Beskriv Pneumonier orsakade av tuberkulos
Pneumonier orsakade av tuberkulos kännetecknas av att de ger upphov till
en granulomatös inammation av lungorna när de infekterar någon för
första gången (primär infektion), vilket betyder att inammationen är _rik
på granulomer_. Utan behandling utvecklas en tuberkulos genom en infektion
av lungvävnadenoch eftersom att M. Tuberculosis är en intracellulär
bakterie _överlever den fagocytos av makrofager som då inte kan bryta ned
den och leder då till bildningen av granulom runt dessa infekterade makrofage_r.
Detta är den _primära granulomformationen_, den s_ekundära sker_ när
_makrofagerna förs till de hilära lymfknutorn_a (e.d. lymfknutor i närheten av
lunghilus) och där i ly_mfknutorna etableras sekundära granulomformationer_.
Om en lunga har båda granulomformationerna säger man att den
har G_hons komplex_.
_I 95% av alla tuberkuloser kommer infektionen inte gå vidare från det här
steget,_granulomerna har isolerad infektionen. I andra fall kommer man ha
ett f_ramåtskridande av tuberkulos o_ch en pneumoni utvecklar sig, i väldigt
sällsynta fall kan man få en _miliär dissemination3_ där M. tuberculosis
tagit sig ut i blodet (mekanismen för hela denna process är ganska okänd)
och i_nfekterar andra organ_, detta är utan behandling nästan 1_00% dödligt._
Majoriteten av all tuberkulos inte leder till ett sjukdomstillstånd vid den
primära infektionen men kan orsaka en s_ekundär infektion_ då bakterierna
i makrofagerna reaktiveras, orsaken tros framför allt vara ett nedsänkts immunf
örsvar som bakterierna utnyttjar.
Vad är sarkoidoser
Nått annat som kan drabba lungan är sarkoidoser, då bildas en g_ranulomat
ös inammationi vävnaden men utan nekrotiska celler centralt vilket
annars är vanligt för en granulom_. Etiologin för sarkoidoser är inte känd och
det nns många spekulationer.
Beskriv Reumatid artrit
RA är ett typiskt exempel på en autoimmun kronisk inammation som d_egraderar
vävnader. Vid en RA reagerar immunförsvaret på celler i leder och
producerar stora mängder tillväxtfaktorer och pro-inammatoriska signalmolekyl_er,
resultatet är att ledvätskan blir inammerad och då bildas en _inammatorisk
vävnad kallad pannus_. Vid uppkomsten av pannus följer ganska
snabbt en nedbrytning av brosk och ben vid leden där pannus är närvarande,
under processen deformeras leden och lemmen pressas i onormala vinklar
vilket kan vara väldigt smärtsamt.
Tillväxtfaktorerna driver en angiogenes in i pannus som nu utgörs av
hypertroerande synoviocyter (celler i ledvätskan) som också drivs av faktorerna
och T-celler och makrofager driver det inammatoriska tillståndet.
Figur 2.18: T.v. hypertron av synoviocyter blandade med angiogenes och
inammatoriska celler söker sig mot ledytorna där brosk och sedan ben bryts
ned. T.h. Ett histologiskt snitt av pannus, på ytan syns hypertroerande
synoviocyter och mera centralt ser vi de svarta prickar vi nu känner igen som
leukocyter från en inammation
Beskriv Crohns sjukdom
Crohns sjukdom är en inammatorisk tarmsjukdom som kan d_rabba hela
mag-tarmkanalen_ och orsakar en granulomatös inammation som t_ränger alla
lager på tarmväggen_, granulomerna sa_knar likt sarkoidoser en nekrotisk
centra och bildar fistlar_. Oftast drabbas slutet på ileum samt colon. Inammationen
är diskontinuerlig vilket betyder att det är _era isolerade områden
som är drabbade_, oftast drabbas terminala ileum och colorectum. Orsaken till CD (crohns disease) är okänd men som vi nämnde tidigare [se sida 335]
nns en genetisk komponent till inammatoriska tarmsjukdomar.
Beskriv ulcerös kolit
Vid en ulcerös kolit har vi istället en kontinuerlig inammation isolerad till
colon och/eller rectum, så en stor yta är drabbad. En UC går i skov då det är
en kronisk inammation och orsakas av en a_utoimmun attack på kroppens
egna vävnad_. Histologiskt ser man krypta-abscesser, var-fyllda kryptor,
och ulcerationer (e.d. sår).
