Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

Animalieproduktion - gris > Suggrekrytering/korsningsavel 17/3 > Flashcards

Suggrekrytering/korsningsavel 17/3 Flashcards

1
Q

Avelsmål: Effektiv foderomvandling?

A

Effektivt nyttjande av sådant vi inte kan äta (inte vill äta)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Selektion för ökad fodereffektivitet?

A

Förvandla djurfoder till människo-mat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Avelsmål: Effektiv foderomvandling?

A

På systemnivå:
- Effektivt produktionssystem - alla djur hela livet

I avelsprogram:
- Individens foderomvandlingsförmåga under en given period, t.ex. slaktgrisen 30-110 kg, suggan under laktationen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Ca. 30% av kostnaden för att producera en avvand smågris är kostnad för?

A

suggfoder

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Suggor producerar mjölk på?

A

foder och kroppsreserv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Mer mjölk?

A

Mer mjölk - högre smågristillväxt
- En sugga producerar ca. 15 liter mjölk per dag
- 4 x smågristillväxten
- Kullens viktökning = Suggans mjölkproduktion x 4

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Selektion för?

A

Selektion för fler smågrisar som växer snabbare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Arvbarhet bogsår?

A

Norsk lantras
- bogsår - 0,25
- hull vid avvänjning - 0,14

Svensk yorkshire
- bogsår - 0,13
- hull vid avvänjning - 0,21

Alla skelettmått har hög arvbarhet

Förmågan att nyttja och ansätta fett har hög arvbarhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Genetiska korrelationer bogsår?

A

Mer mjölk (högre smågristillväxt i kullen)
→ sämre hull vid avvänjning
→ mer bogsår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Registrering av hälta, apetit och bogsår - Norsvin - bogsår?

A

Huruvida suggan har bogsår vid avvänjningen eller inte måste registreras. Bogsåren bedöms enligt en 5-gradig skala (samma skala som används av Pig Health Service).

5-gradig skala för bogsår:
0 - Inga skador eller nyligen uppkomna skador orsakade av slagsmål
1 - Sår endast i huden
2 - Sår genom huden
3 - Djupa sår i underhuden
4 - Öppet sår till benet

Tydlig guide för att registrera bogsår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Genetiska korrelationer - bogsår och tunt sidspäck?

A

Selektion för tuntsidspäck vid 100 kg
→ sämre hull vid avvänjning
→ mer bogsår

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Genetisk korrelation - bogsår och suggors livslängd?

A

Ingen genetisk korrelation mellan bogsår (registrerat i avelsbesättningar) och suggors livslängd (registrerat hos gyltproducenter)

Norge och Danmark tog med det typ i samband med doktorandprojektet 2012
- I Sverige hann vi aldrig ta med det pga vi inte längre hade avelsvärdering då

Mindre risk att suggan ska hinna utveckla bogsår vid kortare avvänjning, men det är sämre för smågrisarna

Bogsår gör ont, men är inte dödligt
- Vad ska bogsår ha för ekonomisk vikt?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka egenskaper registreras?

A

Livslängd kostar inget att registrera

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka selektionsegenskaper fattas idag och varför?

A

Krångliga, dyra, finns inget sätt att registrera dem i stor skala

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Ny teknik - “nya” fenotyper?

A

Vågstallarna etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Topigs Norsvin - Använda kamera för att avla för bättre slaktgrisar i grupp ?

A

Förutsätter att man kopplar ihop kameran med AI som läser av filmerna

Algoritmerna kommer inte av sig själv - det är människor som läst av filmerna i evigheter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Internationell grisavel
Passar Topigs sugga, selekterad i Nederländerna, i Sverige och Norge?

A

G x E?

Hur stor roll spelar det?
Suggorna ska inte klämma ihjäl smågrisarna

Mindre bra modersegenskaper
- Kan ligga på sidan eller på magen i fixerade system
- Ligga på magen är inte bra - smågrisarna kan inte dia

Grisar är extremt anpassningsbara
- Finns få bevis på att det är ett starkt genotyp miljösamspel (G x E) här
- Inga belägg för att säga att suggor som är selekterade i fixerade system är kassa i frigående system

Målkonflikt mellan vad som är bra för suggan och vad som är bra för smågrisarna
- Det är stressande att vara fixerad
- En högre andel smågrisar dör i frigående system

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Passar en gris för alla klimat?

A

Genotyp-miljö-samspel

Genetisk varians i förmåga att tåla värme mellan raser, och mellan individer inom ras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Fyra AI-galtar med 100 döttrar i varje miljö (NL och i Sverige)
Egenskap: Andel dräktiga (påhittat exempel)

A

Vill hitta djuren som har “flat reaction norm”
- Inga grisar tycker om tropiskt klimat, men vissa tål de bättre än andra

  • Ett djur som är mer neutral - inte de bästa i vår miljö

Reaktionsnorm

Avla för djur som är mer robusta - det här är ett sätt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Är reaktionsnorm en framtida målegenskap?

A

Önskas: Hög nivå och liten lutning

Vill ha djur som ligger så högt som möjligt och med så lite lutning som möjligt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Selektera för tåligare djur “robust animals”?

A

Värmestress påverkar produktion, reproduktion, hälsa, välfärd

Selektera för ökad värmetolerans

Alternativ - Selektera fram två linjer:
- en för temperarat klimat
- en för tropikerna

Eget avelsarbete i t.ex. Thailand
- Nyttja lokala raser i tropikerna och selektera dem för högre produktion
- Nyttja lokala raser i tropikerna i korsningsprogram med “exotiska” raser

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Avelsprogram för nisch-produktion?

A

KRAV-produktion

Skulle man kunna ha ett eget avelsprogram för eko eftersom miljön ser så olika ut?

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Avelsprogram för “special-grisar”?

A

Ett avelsprogram för en liten nisch-produktion förutsätter att:
- uppfödarna enas om avelsmålet
- uppfödarna är beredda att samla uppgifter om djuren
- semin används

Ex. 10 besättningar med 100 suggor av en ras
- måste ha någon som kör avelsvärderingen

24
Q

Avelsarbete är till sin natur “storskaligt”?

A

Få registreringar - sämre säkerhet

Liten population - hög kostnad per djur

Liten population – större risk för inavel

25
DanBred använder OCS (Optimum Contribution Selection) för att selektera galtar?
OCS är en toppmodern selektionsmetod eftersom den maximerar den genetiska vinsten vid acceptabla inavelsnivåer. Maximera den genetiska vinsten samtidigt som inaveln kontrolleras
26
Optimum Contribution Selection, OCS?
Djuren selekteras grundat på avelsvärde och medel-släktskap till alla tänkbara föräldradjur i populationen - Väver in det i varje selektionsbeslut Djurets medverkan = avelsvärde + “vikt” + släktskap - avelsvärde - Vanligt” BLUP-avelsvärde - “vikt” - vikt på släktskapen, jämfört med avelsvärdet - släktskap - medelsläktskap med resten Hur mycket ska galtarna få bidra till nästa generation? - Högre avelsvärde - mer intressant - Vad är medelsläktskapet med alla grisarna i produktionen “Vanligt BLUP-avelsvärde” och medelsläktskap med resen Desto mer problem man har med inavel desto mer vikt lägger man på “vikt”
27
Effektivare grisar →?
Effektivare grisar → lägre klimatpåverkan Effektivare grisar → lägre näringsläckage
28
Grisproduktionens miljö- och klimatpåverkan mest från foderodling och från gödsel Hur mycket foder går åt? Exempel
Hur mycket foder går åt? Exempel - 142 kg foder / slaktgris, från 35 till 100 kg - 2,2 kg foder / kg tillväxt Vilket slags foder? Vilken slags tillväxt? Vilken miljö?
29
Effektivitetsmått i grisavel?
Effektivitet, t ex fodereffektivitet - total tillväxt / total mängd foder = kg viktökning / kg foder - Gris växer från 35 till 100 kg på 142 kg foder - 65 kg / 142 kg = 0,46 kg tillväxt / kg foder Omvandling, t ex foderomvandlingsförmåga - total mängd foder / total tillväxt = kg foder / kg viktökning - 142 kg / 65 kg = 2,2 kg foder / kg tillväxt Positiva eller negativa korrelationer till andra egenskaper
30
Hur mycket foder behöver grisen? - Miljön påverkar
Energi och protein i fodret (förstås) Lufttemperatur Halm, betongspalt Yta att röra sig på Smitt-tryck
31
Hur mycket foder behöver grisen? - Generna påverkar
Variation mellan raser Variation inom ras
32
Hur mycket foder behöver grisen? - Grisens kön påverkar
gyltgris - ungefär samma som kastrater kastrerad hangris Hur påverkar kastrering fodereffektivitet? - ansätter mer fett - mindre effektiva immunovaccinerad (kastrerad) - får vara galtar längre - får effektivare djur längre - men när den går igenom fungerar de som kastrater okastrerad - Utnyttjar den genetiska kapaciteten mer
33
Vad kännetecknar en gris med hög fodereffektivitet?
Lågt underhållsbehov Lugna Frisk (inte lägga kraft på att stå emot sjukdomar eller tillfriskna) (fett / muskler) - lagom köttig och lagom fet Tillväxt - Lagom snabbt så att det inte går åt för många dagar till slakt - Varje dag kostar i underhållsbehov
34
Vad använder grisen fodret till?
Bygga fett, protein och muskler (metabolism) Tillväxt (metabolism) Underhåll (metabolism) - ersätta celler - allt som är obestämt Rörelse Immunförsvaret Hjärnans funktion - tanke Värme och kyla (hantera dessa) Respiration Alla organen En växande 70kg-gris använder 35% av energiintaget till underhåll
35
Går åt mycket mer för att bygga?
fett
36
För att få en fodereffektiv gris?
Inte för mycket fett utan muskler ett växande djur ska inte bli för fet För ett vuxet djur går det åt mycket energi till att hålla igång musklerna och inte lika mycket för fettet
37
Vad kännetecknar en gris med hög fodereffektivitet?
Frisk Hög tillväxt (färre dagar) - Från muskler och inte från fett Lugn Lagom aptit - Äter grisen mer än den behöver - inte effektivt djur - Äter den för lite så slutar andra funktioner att fungera - inte effektivt djur Hög kött-tillväxt Genetisk variation i alla delar av foderomvandlingen Genetiskt framsteg i foderomvandling hänger ihop med framsteg i kött-tillväxt
38
Registreringar förr och nu?
Registreringar förr - Individuell tillväxt - Medel-foderintag för hela gruppen Registreringar nu - Individuell tillväxt - Individuellt foderintag - Lättare att selektera de bästa → större framsteg 1975: 3,3 kg foder / kg tillväxt 2010: 2,6 kg foder / kg tillväxt
39
Foderomvandlingsförmåga är en kvot?
142 kg foder / 65 kg tillväxt = 2,2 165 kg foder / 75 kg tillväxt = 2,2 Kvoter knepiga som selektions-egenskaper - kan nå en hög foderomvanlingsförmåga på olika sätt Bättre i avelsvärdering: - Tillväxt (öka!) och Foderförbrukning (sänk!) Tillväxt är dessutom en egen mål-egenskap Sänkt foderförbrukning? Bevaka aptiten!
40
Genetiska korrelationer mellan målegenskaper - Ogynnsamma samband :(
kullstorlek – smågrisöverlevnad mjölk - bogsår - mjölk mättes som smågristillväxt köttigare - reproduktion tillväxt - benhälsa (och leder) köttighet - köttkvalitet - ett kött som smakar mindre
41
Genetiska korrelationer mellan målegenskaper - Gynnsamma samband :)
födelsevikt – smågrisöverlevnad tillväxt - fodereffektivitet
42
Vad gör vi om sambanden är ogynnsamma i avelsarbetet?
Viktar egenskaperna mot varandra
43
Kan hantera ogynnsamma genetiska samband?
Ta med båda egenskaperna i avelsmålet “Vikta” egenskaperna för rätt balans Optimala ekonomiska vikter ger störst totalt avelsframsteg i kronor
44
Selektionen förändrar grisen genetiskt?
Utfodringen måste också förändras
45
Vilka korrelationer kan man se här om man jämför det genetiska framsteget?
Köttighet och benstyrka är ogynnsamt korrelerade med tillväxt Inget samband mellan fodereffektivitet och benstyrka eller köttighet
46
Genetiska framsteget beror på?
Hur mycket vikt Arvbarhet Hur de är korrelerade med varandra
47
Anpassa fodret och utfodringen till grisens
Genetiska förmåga
48
hög genetisk tillväxtförmåga?
upp till en högre vikt innan könsmognaden kommer, men behöver också mer foder
49
Vad kännetecknar en gris med hög fodereffektivitet?
Frisk Hög tillväxt (färre dagar) Lugn Lagom aptit Hög kött-tillväxt Genetisk variation i alla delar av foderomvandlingen, även på cell-nivå - Effektiva mitokondrier
50
Genetisk variation på cell-nivå
Mitokondrier; 500 membranpackade kraftverk i varje cell Fettsyror, glukos och syre - förbränns till --> koldioxid, vatten och ATP ATP används som energikälla i kroppen Kemisk förbränning, elektroner pumpas genom membran Om elektroner läcker ut minskar effektiviteten Kan vi selektera för effektivare celler?
51
Foderbehovet kan beräknas, men stämmer beräkningen med verkligt resultat?
RFI Residual Feed Intake “försvunnet foder” (räknar baklänges) Foderbehov = underhåll + tillväxt ↑kroppsvikt (underhåll) Det som “fattas” är RFI Hög fodereffektivitet = låg RFI Hittills: - Större framsteg i kg tillväxt / kg foder än i RFI - Genetiskt framsteg har skett genom högre tillväxt och köttighet - Selektion för effektivare celler? Lägre RFI
52
Flera selektsionförsök där en linje selekteras för låg RFI och en för hög RFI?
Selektion för låg RFI leder till: ökad fodereffektivitet effektivare mitokondrier lägre foderintag något lägre tillväxt köttigare slaktkropp lägre halt intramuskulärt fett lägre aktivitet lägre stresskänslighet ingen skillnad i tarm-morfologi ingen skillnad i immunförsvaret
53
Framtida avelsmål?
Förmåga att omvandla foder vi inte vill eller inte kan äta Restprodukter: Mycket eller lite energi Grovfoder: Mycket fibrer Blir god aptit viktigare? Finns genotyp-miljö-samspel mellan fodereffektivitet och typ av foder? - eventuellt
54
Vad är god aptit?
Förmåga att äta mycket Förmåga att äta osmakligt foder Oförmåga att känna dålig smak
55
Fodereffektivitet räknat i kg är en grov förenkling
Fodereffektivitet räknas ofta i MJ (energi) Forskning på gång hos Norsvin: - Fodereffektivitet räknat i kväve (protein) Genetisk variation i kväveutnyttjande - Andel kväve som tas upp av grisen Högre kväveutnyttjande – lägre kvävehalt i gödseln – mindre lustgas – lägre klimatpåverkan Gynnsam genetisk korrelation mellan kväveutnyttjande och fodereffektivitet Fodereffektivitet ingår redan i avelsmålet

Animalieproduktion - gris (20 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions