Podcast: Förebyggande smittskyddsarbete i grisproduktion Flashcards
Vilka åtgärder kan vidtas
för att minska smittspridning?
För att minska spridning inom gården är det viktigt att ha en tydlig zonindelning
av anläggningen, där rena sidan och smutsiga sidan hålls isär. All personal på gården bör
använda avsedda stallkläder och stövlar, samt vara väldigt noga med desinficering av
händer och utrustning vid in- och utpassering. Även hantering av avfall, döda djur och gödsel
måste ske på ett kontrollerat sätt för att minska smittspridning.
Dessutom är det viktigt att nya sjukdomar inte introduceras till besättningen genom inköp av
nya livdjur. Det är därför viktigt att komma ihåg att hålla dessa djur i karantän. Patogener kan
också komma in på andra sätt, som via vilda djur. Därför kan det vara positivt att t.ex.
anlägga ett viltstängsel runt om sin anläggning. Kontroll av foder och vatten bör också göras regelbundet, för att säkerställa god kvalitet.
Regelbunden övervakning och tidig upptäckt av sjukdomar är avgörande för att snabbt
kunna vidta åtgärder. Grisarna bör genomgå kontinuerliga hälsokontroller för att identifiera
tidiga sjukdomssymptom och därmed förhindra att smittor sprids.
Vad är Afrikansk
Svinpest och varför det är en så stor rädsla för många grisbönder?
Afrikansk Svinpest är en mycket smittsam virussjukdom som kan drabba både vildsvin och tamgrisar. Viruset är väldigt motståndskraftigt och kan överleva länge i miljön och är därför svår att bekämpa. Detta är en sjukdom med dödlig utgång som det inte heller finns något vaccin eller botemedel mot i dagsläget. Att få in Afrikanska svinpesten i besättningen kan leda till en stor ekonomisk förlust eftersom sjukdomen är
kostsam att bekämpa.
Hur sprids Afrikansk Svinpest?
Viruset kan överföras till besättningar med tex kläder, bilar, redskap och levande djur
Det här viruset kan också spridas via animaliska livsmedel eftersom det kan överleva länge i kött, både fryst och torkat. Därför är det förbjudet att ge matavfall till vilda såväl som tama grisar. Eftersom viruset kan spridas via vildsvin är det viktigt att våra grisar inte har någon
kontakt med vildsvin, varken direkt eller indirekt. En indirekt kontakt kan vara om vildsvinen
gått runt i spannmåls odlingarna och då kommit i kontakt med både foder och strö eller att personalen gått med sina ladugårds stövlar där vildsvin tidigare gått.
Hur kan man bli en del av det frivilliga smittskyddsprogrammet smittsäkrad besättning genom Gård & Djurhälsan?
Vi har då gjort en egeninventering av smittskyddet i vår besättning genom att besvara en smittskyddsdeklaration. Därefter har en
smittskyddsutbildad veterinär gjort en samlad bedömning av vårt smittskydd och gett oss råd för hur vi ska bli ännu bättre.
Hur kan smittskyddet och smittskyddsrutiner se ut på en gård?
Något vi alltid är väldigt noga med att alltid tvätta händerna både innan och efter vi går in till grisarna. Vi har en personsluss med dusch som både besökare och personal behöver passera för att komma in i stallet. Där byter personalen om till sina arbetskläder och besökarna får ta på sig engångsoveraller över sina vanliga kläder. Vi är också ganska restriktiva med vilka som får komma in i stallet för att undvika smittor så gott det går, men ibland måste ju utomstående komma in ändå. Till exempel veterinär eller hantverkare. Däremot är vi stenhårda med att ingen får komma in om man känner sig sjuk. Vi är också noga med att ha andningsskydd för personalens välmående. Sedan är ju foderhygien, kadaverhantering, rutiner för utlastning och trafiken runt gården också väldigt viktigt för ett bra smittskydd.
Vad kräver en smittsam sjukdom för att uppkomma?
En smittsam sjukdom kräver både smittämne, djur och
gynnsam miljö för att uppkomma.
Därför är skötsel en viktig del av smittskyddet.
Vi är väldigt noga med att smågrisarna får i sig bra råmjölk, att vi har en bra stallhygien, en effektiv ventilation och stressfri miljö för våra djur. Detta bidrar till
att djuren håller sig friska och blir mindre mottagliga för smittämnen. Det är viktigt att vi har smittskyddet med oss naturligt i varje steg i produktionen.
Varför är vaccinationer viktigt?
Det är en viktig del i det förebyggande arbetet för att öka djurens motståndskraft och minska smittrycket.
Det är också viktigt att ha nära kontakt med veterinär och rådgivare som kan hjälpa till med vaccinationsplan och övriga smittskyddsåtgärder.
Ex. på två sjukdomar man kan vaccinera grisar mot?
rödsjuka och parvovirus
Ytterligare faktorer att tänka på för att smittskyddet ska bli så bra som möjligt?
Tvätta händerna är A och O då våra händer är en stor
risk för smittspridning. Att använda handskar är också viktigt, särskilt på vintern när man kan ha lite torra och såriga händer.
Att besökarna har engångsoveraller kan vara en riskfaktor. Det är väldigt dammigt i ett grisstall och bakterier älskar att leva i just damm. Därför kan man föra med sig dammpartiklar med bakterier både in och ut ur stallet om besökarna har sina vanliga kläder under. Det kan därför vara bra att gårdsegna overaller och sockar (eller stövelskydd) som även besökarna får byta om till innan de går in i stallet.
Något som vi kanske inte tänker på som riskfaktor är ju också våra mobiler som vi har med oss överallt. Detta gör att de är fulla av bakterier som vi inte vill ha inne hos grisarna, därför är det bra att lämna
telefonen utanför stallet eller stoppa den i en tätförsluten plastpåse.
Har ni gjort några speciella ändringar på er gård efter kännedomen att Afrikanska
Svinpesten nått Sverige?
Vi har blivit ännu mer restriktiva med vilka som får komma in i stallarna, men utöver det har vi tyckt det varit ganska svårt att veta vilka åtgärder som behöver vidtas. Vi har funderat på att sätta upp stängsel runt gården då vi befinner oss nära utbrottet geografiskt, men det innebär en ganska stor investering för oss. Men det är ju så att ju bättre smittskydd man har desto högre ersättning får man från staten vid sjukdomsutbrott, så en sån investering hade gynnat oss i längden på flera sätt.
Vilken lag lyder Afrikansk svinpest under och vad händer vid ett utbrott?
Eftersom afrikansk svinpest
lyder under epizootilagen måste man omedelbart kontakta veterinär så fort det finns minsta misstanke. Veterinären ska i sin tur kontakta Jordbruksverket och länsstyrelsen i länet.
När smittan konstaterats får gården i fråga restriktioner de måste följa. Alla grisar på anläggningen avlivas och anläggningen saneras.
Det är mycket kostsamt och ger förödande konsekvenser för den drabbade gården.
Vad gör Jordbruksverket gör för att minska smittspridningen vid ett konstaterat utbrott?
Till att börja med utfärdar jordbruksverket restriktioner för anläggningen vilket görs för
att motverka smittspridning. De beslutar om förbud mot att besöka eller lämna anläggningen eller utföra transporter till eller från det område där sjukdomsfallet inträffat eller där de misstänker att det kan finnas smitta. Sedan påbörjas en smittutredning av jordbruksverket som ofta leds av en veterinär. Jordbruksverket beslutar även om avlivning.
Vilka andra viktiga sjukdomar är vanliga inom grisproduktion, utöver Afrikansk Svinpest?
PRRS (porcine reproductive and respiratory syndrome)
PMWS (post-weaning multi-
systemic wasting syndrome)
Vad är PRRS?
PRRS som står för porcine reproductive and respiratory syndrome, är en Virussjukdom
som ger stora reproduktionsproblem, luftvägssymtom, nedsatt tillväxt och ökad dödlighet.
Sjukdomen kom till Europa under 1990-talet och ett fåtal länder är fria från sjukdomen, bland annat Sverige. Anledningen till att jag tar upp denna är att den är väldigt smittsam och kan orsaka stora förluster. Viruset kan utsöndras med sperma, avföring, saliv och näsflöde, det kan även överföras till foster. Smittan sprids både genom direktkontakt, alltså mellan grisar men även indirekt via tex redskap och våra kläder. Liksom den Afrikanska Svinpesten så finns det inte heller något botemedel för PRRS.
Vad är PMWS?
PMWS står för post-weaning multi- systemic wasting syndrome och betyder avmagring efter avvänjning samt skador på kroppens organ. Den här sjukdomen finns över hela Världen och orsakas av viruset PCV2 i
samband med en eller flera utlösande faktorer. Utlösande faktorer kan vara bristande
råmjölks intag eller andra virus. Vanligast insjuknade tillväxtgrisar och unga slaktsvin och de som fötts efter suggor med låga nivåer av antikroppar löper större risk. Det är därför ett bra val att vaccinera suggorna.
Produktionen vi har i Sverige kallas för den “svenska modellen”, vad innebär det?
Eftersom vi inte använder antibiotika i förebyggande syfte ställs det högre krav på att
våra grisar ska hålla sig friska och trivas i miljön. Grisar är inte särskilt stresståliga och därför
behöver vi anpassa så mycket som möjligt i produktionen för att undvika just stress. Kortfattat jobbar vi därför med biologin istället för som i vissa andra länder där dom jobbar
mot biologin och kompenserar med förebyggande antibiotika.
Hur urskiljer sig den svenska produktionen från andra länder?
I Sverige ser vi till att suggan har en trivsam och lugn miljö under dräktighet och grisning,
bland annat genom att erbjuda strömedel att bygga bo i och tillräckligt med plats för att
kunna röra sig.
Den termiska komforten för smågrisarna är jätteviktig, samt att det är ett snällt underlag för
att undvika skador och ledinflammationer. Ett snällt underlag kan vara tex rejält med halm eller en gummimatta.
Suggorna här i Sverige har en förhållandevis lång digivningstid gentemot vissa andra länder. I Sverige har vi lagkrav på minst 28 dagar (4 veckor), i undantagsfall något tidigare om gården uppfyller särskilda villkor. Jämfört med EU-lagstiftningen som tillåter avvänjning redan efter 21 dagar (3 veckor). En längre digivningsperiod ger större och robustare smågrisar vid avvänjning.
Vatten i rätt flöde och anpassad foderstat är också viktigt i alla steg i produktionen.
Foderbyten eller bristfälligt näringsinnehåll är stora stressfaktorer som kan ge
sjukdomsutbrott och dålig tillväxt.
Tillväxt- och slaktgrisar behöver också tillräckligt med plats och en god termisk komfort.
Alla avdelningar måste tvättas ordentligt och hinna torka upp innan nya grupper sätts in.
Genom goda skötselrutiner, bra hygien och kunskap om grisens naturliga beteenden får vi en mer motståndskraftig gris som kan lägga energin de får från fodret till att växa, istället för att bekämpa sjukdom eller kompensera dålig skötsel.
Varför är smittskyddsarbetet så viktigt?
Ett bra smittskydd är avgörande för att förhindra spridningen av sjukdomar inom
djurhållning. Genom att ha effektiva biosäkerhetsåtgärder kan man minska risken att
patogener sprids mellan djur, gårdar och människor.
