Reproduktion suggor och gyltor 10/3 Flashcards

Question

Vildsvin VS Tamsvin?

Answer 1

Vildsvin: Säsongsmässigt polyöstrala - Brunstar inte året om - Brunstar löpande under säsong var 3de vecka - När det är sommar och blir ljust slutar de brunsta - vill få sin kull på våren ”Short day breeders” - När det är som mörkast har de parningssäsong Tamsvin: Polyöstrala - Brunstar året om Betäckningsperiod hela året - Ljusprogram - Mycket galtkontakt - Säsongsmässig variation i resultaten från gårdar

Answer 2

Suggans sexualfunktioner styrs av ett komplext samspel mellan hjärnan, hormoner och reproduktionsorganen. I hypotalamus finns ett brunstcentrum som reglerar brunstcykeln genom att frisätta hormonet GnRH (gonadotropinfrisättande hormon). Detta hormon stimulerar hypofysen att producera FSH (follikelstimulerande hormon) och LH (luteiniserande hormon). FSH främjar utvecklingen av folliklar i äggstockarna, vilka producerar östrogen. När östrogennivåerna når en viss nivå utlöser hypofysen en kraftig LH-frisättning, vilket leder till ägglossning. Efter ägglossningen omvandlas den tomma follikeln till en gulkropp, som producerar progesteron – ett hormon som är avgörande för att upprätthålla dräktighet. Om suggan inte blir dräktig skickar livmodern ut prostaglandin, vilket bryter ner gulkroppen och sänker progesteronnivåerna, så att en ny brunstcykel kan börja. Denna hormonella styrning är avgörande för suggans reproduktion och har stor betydelse för en effektiv och hållbar grisproduktion.

Answer 3

Suggans beteende styrs i hög grad av könshormonerna och deras nivåer under brunstcykeln: Vid förbrunst börjar folliklarna i äggstockarna producera östrogen. När östrogennivån stiger påverkas suggans hjärna och brunstcentrum – hon blir mer orolig, visar intresse för galt och uppvisar typiska brunstbeteenden. Vid östrogentoppen, som sker strax före ägglossning, når suggan högbrunst. Hon står då stilla vid tryck (ståreflex), vilket är ett tecken på att hon är redo att betäckas. Denna topp i östrogen stimulerar hypofysen att frisätta en våg av LH, vilket utlöser ägglossning. Efter ägglossning omvandlas follikeln till en gulkropp, som börjar producera progesteron. Progesteronet motverkar brunstbeteendet och förbereder livmodern för en eventuell dräktighet. Om suggan blir dräktig måste embryot skicka signaler för att stoppa frisättning av prostaglandin från livmodern. Prostaglandin skulle annars bryta ner gulkroppen. Om signalen lyckas, bevaras gulkroppen och progesteronproduktionen fortsätter, vilket upprätthåller dräktigheten.

Answer 4

Sammanfattat: Östrogen = brunstbeteende (förbrunst → högbrunst) - Östrogen toppen - stökigt i avdelningen - Suggorna beter sig som galtar och rider på varandra LH = triggar ägglossning Progesteron = stoppar brunst, upprätthåller dräktighet Prostaglandin = bryter ner gulkropp om suggan inte är dräktig Hormonerna samverkar alltså både för att styra suggans beteende och möjliggöra reproduktion.

Answer 5

Brunstcykel/reproduktionscykel 18-21 dygn Suggans brunstklocka beskriver den hormonella tidslinjen under brunstcykeln och hur den påverkar både beteende och fertilitet: Dag 0-2 (Förbrunst): Östrogenhalten stiger, suggan blir mer orolig och visar intresse för galt. Dag 2-3 (Högbrunst): Östrogen når sin topp, suggan står stilla vid tryck (ståreflex) och är mottaglig för betäckning. LH-frisättning triggar ägglossning cirka 36-44 timmar efter brunstens start. Dag 4-16 (Lutealfas): Äggstockarna bildar gulkroppar som producerar progesteron, vilket förhindrar ny brunst. Dag 17-21: Om suggan inte är dräktig frisätts prostaglandin, vilket bryter ner gulkroppen och startar en ny cykel. Denna cykel är avgörande för rätt inseminationstidpunkt och effektiv reproduktion i grisproduktionen.

Answer 6

Äggblåsorna växer till Deras väggar bildar brunsthormonet östrogen Östrogen påverkar beteendet: djuren blir oroliga, får minskad aptit, rider på varandra Röd och svullen blygd - Tydligast hos gyltor men syns hos suggor också Varar 1 - 4 dygn

Answer 7

Äggblåsorna mognar och brister - ägglossning Parningsvillig, ståreflex - Högbrunst - Ståreflex Varar ca 2 dygn

Answer 8

Äggblåsorna bildar efter ägglossning gulkroppar Gulkroppen bildar dräktighetshormonet progesteron

Answer 9

Gulkroppen producerar progesteron Om ej dräktig producerar livmodern prostaglandin som bryter ner gulkropparna och en ny brunstcykel inleds Om dräktig fortsätter gulkroppen att producera progesteron hela dräktigheten

Answer 10

Gylta och sugga - Växer till när de fått cykla ett tag Spermadeponering sker i livmoderhalsen - Livmoderkontraktioner transporterar spermier genom livmoderhornen till äggstocken - tar ca. 30 min - resten försvinner ut Ett dygn efter seminering överlever spermierna

Answer 11

Syftar till att konstatera NÄR ståreflexen startar Upptäcka när den börjar visa ståreflex, görs enklast med galt

Answer 12

Galtkontakt underlättar arbetet - Bra att ha flera att växla bland - vissa suggor föredrar vissa galtar och galtarna kan också tröttna Särbehandla unga och lågrankade suggor – de måste våga visa brunst Minimera stress för både djur och människor Kontrollera ståreflex Anteckna och märk suggor som ”står” Tänk på att brunstlängden varierar - kontrollera till brunsten är över

Answer 13

Galten framför suggan Massera flanken med händer eller knä Tryck och lyft i flanken Tryck under vulva Tryck till och pressa på bäckenet Gör alltid ridtest Passa på att känn igenom suggans juver! - Om det är någon juverinflammation som behöver adresseras

Answer 14

Sperman är duglig i tre eller fem dagar i semindoserna Sperman är bara duglig i 24 timmar i suggan Brunsten varar i 24-72 timmar - Tidig brunst innebär ofta lång brunst, sen brunst är kortare Ovulationstidspunkt är omöjlig att förutse - Genomsnittligt i sista 1/3 av brunsten Seminera från första observation av brunst intill sista observationen av ståreflex - Brunst dag 3 eller 4: vänta upp till 24 timmar med första semineringen - Brunst dag 5: vänta upp till 12 timmar med första semineringen - Brunst dag 6 – och framåt: inseminera vid första observation av brunst

Answer 15

Ägglossning: 2-3 timmar - Varar inte länge - måste finnas spermier på plats Spermietransport: (30)15 minuter Spermiemognad: 3-6 timmar Äggen åldras, inte befruktningsdugliga: ca 8 timmar Kan seminera morgon och eftermiddag - bara att fortsätta så fort de visar ståreflex

Answer 16

De som inte blivit dräktiga och kommer i brunst igen Omlöpskontroll med galt (söker sig till galt när de är i brunst) - Omlöpare kan semineras omedelbart - Kontrollera mellan dag 19 och 23 efter första betäckning - Hittar bara suggor med reguljära cykler Ultraljudskontroll, scanner – Minst två dräktighetsundersökningar - Använd från dag 28 - Omlöpare kan först semineras igen efter 2 x 21 dagar - Kan hitta alla ej dräktiga suggor

Answer 17

Utfodring under diperioden - Ffa yngre djur Stress - Omgrupperingar - För hög beläggning - Karg miljö - Olämplig gruppering med unga och äldre djur Hygien Suggans hälsa Övrigt

Answer 18

Hög mjölkproduktion i kombination med dålig ätförmåga ger en negativ energibalans. Kroppsfett och muskulatur måste användas för att göra mjölk. Kroppen försvarar sig med att hämma produktionen av könshormoner. Äggstockarnas aktivitet kommer inte igång normalt efter avvänjningen. När suggan vänjs av finns få, eller i värsta fall, inga äggblåsor färdiga i äggstockarna. Kommer senare i brunst (7-10) efter avvänjning Få ägg avlossas - ökar risken för omlöp med förlängt intervall, eller en liten kull Inte kommer i brunst Väldigt mager: - Måste avvänja tidigare eller ge smågrisarna till en amma - Måste få tid att återhämta sig innan hon kan gå i produktion igen

Answer 19

Kull nummer 2: omlöpen stiger, lägre grisningsprocent Har att göra att man inte utfodrat korrekt vid digivning - De får mat men orkar inte äta allt - måste hitta andra metoder

Answer 20

Konkurrens om fodret Omgruppering Hög djurtäthet Karg miljö Värmestress - Svettas inte - Kan de inte blöta ner sig så blir de överhettade - Måste ha bra ventilation - upplever det mer svalkande när de får luftströmmar Transport - Inte positivt med transport för dräktiga djur, måste göra det vid rätt tidpunkt om det måste ske - Får inte transportera 2 veckor innan förväntad grisning

Answer 21

Lugn och ro Individuellt Galtkontakt

Answer 22

Hämmar/fördröjer ägglossningen Kan orsaka cystor eller ”konstigt” omlöp - Äggstock med cystor - äggblåsorna bara växer och växer Mögeltoxiner kan påverka cystutveckling ”Nollavänjning” = direkt efter grisning - Flyttar smågrisarna till annan sugga utan att suggan får avvänja smågrisarna Arv

Answer 23

Implantationen dag 11-28 är en lång kritisk period. - Känsliga för yttre stresspåverkan - Ska inte flytta djuren då När denna är avslutad är fosterhinnorna utvecklade och fostrets näring kommer via navelsträngen.

Answer 24

Dag 0-3: Befruktningen sker i äggledaren, här utvecklas äggen i 2-3 dygn Dag 3-4: Äggen vandrar ut i livmodern och utvecklas till blastocyster - Viktigt för att maternal recognition of pragnency ska ske Dag 11: Blastocysterna är nu på plats, tar kontakt med livmoderväggen Dag 13: Blastocysterna signalerar till modern om dräktighet

Answer 25

Dag 19-22: Livmodern börjar växa och utvecklas - ökar i vikt Dag 23-28: Implantationen är avslutad dag 24 och fosterhinnorna utvecklas, blåsorna är ca 23-24 millimeter - kontrolleras med ultraljud Dag 30: Skelettet börjar utvecklas – hjärtat slår Dag 60: Fosterrörelser kan ses

Answer 26

Stör normala förlopp Tidig fosterdöd - < 11 dagen - regelbundet omlöp - Kroppen visste inte ens om att den var dräktig Stör implantationen - > 11 dagen - oregelbundet omlöp - Med förlängt intervall

Answer 27

Startar förlossningen för tidigt - kastning Placentaavlossning – ökat antal dödfödda - Kan även ske vid värmestress

Answer 28

Hygien i betäckningsavdelning - Ren, torr och bra miljö Hygien vid seminering (gäller både suggan och seminören!) - Ingen smuts - Använd handskar Förvaring av sperma och katetrar Bakterier eller mögel i foder och halm kan orsaka fosterdöd Hur ofta kontrolleras vattenflöde och hygien i betäckning och sinavdelning? - I alla fall ett flöde på 4 liter per minut i vattennipplarna - Dricker bara en viss tid - har man dåligt flöde så kommer de dricka mindre - 60% av vattnet går till mjölken vid digivning

Answer 29

Bölder och andra variga processer – ex. klövproblem/bogsår - Även smärta är en stress som frisätter stresshormonet kortisol som kan orsaka fosterdöd Bakterietoxinerna frisätter prostaglandin som kan förstöra gulkroppen och orsaka abort Flytningar som tecken på infektion Förlossningsproblem - ärrbildning och andra skador

Answer 30

Rödsjuka - Drabbar inte fostrerna men suggan får väldigt hög feber (över 41 grader) och det leder till kastning - karakteristiska fyrkantiga röda utslag Parvovirus - Suggan blir inte sjuk men det skadar fostrerna - Svartfoster - mumifierade foster - Vanligt Svininfluensa - Zoonotisk sjukdom - både vi och grisarna blir sjuka Circovirus PCV (PMWS) - Diarré sjukdom hos växande grisar - Orsakar reporduktionsströrningar hos suggor PRRS (porcine reproductive and respiratory syndrome) - Mest kostsamma sjukdomen i världen - Epizootisjukdom - Hos suggor är det en reproduktions sjukdom - kan orsaka alla störningar som man kan ha

Answer 31

Suggor: Omlöp, sena aborter, förtidig grisning, fler dödfödda, små kullar, grisningsfeber, feber och nedsatt foderlust hos sinsuggor Smågrisar: Svaghet vid födseln, ökad dödlighet, sämre tillväxt, ökad allmän sjuklighet Slaktsvin: Luftvägsproblem, nedsatt aptit sämre tillväxt, ökad dödlighet (10%)

Answer 32

Senare könsmogna Senare brunst efter avvänjningen ”Höstaborter” - Inte så vanligt nu, men var vanligt förr - Avhjälps med utfodring, avel, galtkontakt och ljusprogram Ny halm, spannmål - Kan orsaka problem om man inte har koll Mögeltoxiner Skilj från sommarens ”värmestress”

Answer 33

Ljusprogram: 16 timmar ljust och 8 timmar mörkt Energitillgång 40-50 MJ Galtar i massor Ingen stress

Answer 34

Galtkontakt, flyttning och omgruppering - Leder till positiv stress Positiv stress stimulerar gyltor att visa brunst. - Detta kan också användas för att försöka synkronisera brunsten på en grupp gyltor. Efter dag 12 i brunstcykeln är gyltan känslig för yttre påverkan och flyttbrunst kan utlösas från dag 16. Gyltan visar sedan brunst med 18-24 dagars intervall. OBS!! Seminera på 2:a – 3:e brunst - Aldrig vid första brunst, inte mogen för det

Answer 35

Bara gyltor Det finns idag registrerade läkemedel för brunstsynkronisering av gyltor som kan omfattas av den villkorade läkemedelsanvändningen - Ger 5 ml i munnen Preparatet innehåller syntetiskt progesteron som förskjuter brunstcykeln Gyltorna måste ha visat en första brunst. De får först äppeljuice i munnen i 3 dagar och därefter läkemedlet följande 18 dagar. Efter sista behandlingsdag ska follikeltillväxten som vanligt stimuleras och gyltorna komma i brunst inom 3-6 dagar Extremt viktigt med kontinuerlig behandling och noggrannhet i tid - 18 dagar vid samma klockslag - funkar inte för alla gårdar - Riskerar annars att förstöra gyltorna - cystor osv

Answer 36

Grisning samtidigt som gruppen Planerad brunststimulering och –kontroll - Svårare att hitta brunst på gyltor Planerad beställning av semin Tama gyltor - Mindre stressade vid mänsklig kontakt vid ex. grisning - Även utan detta kan det vara bra att tämja dem med ex. äppeljuice

Answer 37

Passa tiden - Måste vara könsmogna för att detta ska fungera Risk för cystbildning Tidskrävande – värt det? Ingen genväg förbi gott management men en möjlighet som finns