FILM: Hullbedömning av suggor - Gård & Djurhälsan 12/3 Flashcards
(24 cards)
En förutsättning för att suggan ska leva länge och producera många smågrisar är att?
hon är i god kondition, inte för fet och inte för mager, utan i gott hull med bra ben och klövar
Suggan producerar flest smågrisar från och med kull?
kull tre fram till mellan kull 6 och 8
Hon har betalt sina rekryteringskostnader först efter den tredje kullen.
En sugga i jämt hull kräver också?
mindre foder och är därför mest lönsam att utfodra
Hullets betydelse - Det krävs en viss fettansättning i kroppen för att suggor och gyltor ska kunna?
visa brunst, bli dräktiga och föda fram många fina och jämna grisar
Fettlagret fungerar också i viss utsträckning som energireserv för suggan under digivningen.
Hullets betydelse - Det kan vara svårt för vissa suggor med stora kullar att?
orka äta så mycket foder som det behövs för att producera mjölk till de diande smågrisarna
Under digivningen ska därför suggan ha ett speciellt sammansatt och smakligt digivningsfoder som tilldelas tre till fyra gånger per dag med noggrann individuell övervakning.
Hullets betydelse - Smågrisarna avvänjs när de är ungefär 5 veckor gamla och det är då suggan ska starta?
Starta sin återhämtningsperiod samtidigt som hon ska komma i brunst fyra till fem dagar efter avvänjningen och betäckas till nästa kull
En sugga som är i god kondition visar tydlig brunst och har många ägg som kan befruktas och som utvecklas till många jämna smågrisar nästkommande grisning.
Hullets betydelse - Grisningen sker ungefär?
115 dagar eller tre månader, tre veckor och tre dagar efter betäckning
Så bra som suggan tas hand om under di perioden så bra kull får hon vid nästa grisning.
Hullets betydelse - Genom fodertilldelning styr vi?
suggornas hull och det är alltså hullet som ska avgöra hur mycket foder varje sugga ska ha
Hullets betydelse - Att bestämma hullet på våra moderna lantras och Yorkshire korsningssuggor är?
viktigt både för djurvälfärden och ekonomin
Hullets betydelse - Suggorna är avlade både för att?
få många smågrisar, ge bra di och vara bra köttproducenter
Hullets betydelse - pga aveln kan det vara svårt att hullbedöma?
det är svårt att avgöra om en sugga eller gylta är välbyggd och muskulös eller om hon faktiskt har ett önskat späcklager
En rund och fyllig gylta kan vara köttig med ett tunt späcklager, medan en till synes tunnare gylta kan vara mindre köttig men ha ett tjockare späcklager. Att bara titta duger därför inte.
Så här gör man en hullbedömning?
Hullbedömning görs genom att man mäter späcket med en ekolodsapparat som kostar drygt 6000 kr och som fungerar bra. Suggor och gyltor ska mätas strax bakom sista revbenet, 5-7 cm ner från suggans ryggrad. Vanlig matolja kan användas för att få kontakt mellan mätsonden och suggan. När två lampor lyser läser man snabbt av siffrorna i displayen.
Hullbedömning kan också göras med händerna genom att känna över ryggrad, över höftbenen, över revben och bog och genom att känna på skinkdallret.
Suggorna delas in i 4 hullklasser?
mager, tunn, medel och fet
Mager sugga?
På en mager sugga ser man hur ryggraden sticker upp och revbenen och höftbenen syns tydligt. Hon har mindre än 10 mm späcktjocklek och behöver betydligt mer foder.
Tunn sugga?
På en tunn sugga får man trycka lite men inte så mycket för att känna ryggraden, revbenen och höftbenen och hon har ca. 13-14 mm späcktjocklek. Kanske inte ett så ovanligt hull vid avvänjning och hon ska ha mer foder under återhämtningsperioden.
Medel sugga?
På en sugga i medelhull får man trycka ordentligt för att känna ryggraden, revbenen och höftbenen. Så här ska helst alla suggor se ut och hon har ca. 16-18 mm späcktjocklek.
Fet sugga?
På en fet sugga måste man trycka ordentligt och man måste nästan gräva för att känna några ben, däremot är det ett rejält häng i skinkorna. Hon har mer än 20 mm späck och är lite för mullig. Risken med för feta suggor är att de kan få grisningsfeber i samband med grisning.
Hullbedömning - när?
- Avvänjning
- Dräktighetstest
- 60 dagars dräktighet
- Insättning i grisningsstallet
Hullbedömning - 1. Avvänjning?
Vid avvänjning måste hullbedömning göras för att suggorna ska kunna utfodras efter behov under återhämtningsperioden. Om flera suggor utfodras vid gemensamma foderventiler så ska suggorna grupperas så att fodertilldelningen passar alla suggor vid just de ventilerna. Gruppera efter hull och ålder i minst två grupper. Unga och tunna klass ett och två för sig och äldre i bättre hull klass tre och fyra för sig.
Hullbedömning - 2. Dräktighetstest?
Nästa hullbedömning görs lämpligen i samband med dräktighetstestet. Dräktighetstestning sker tre till fyra veckor efter betäckning, beroende på typ av dräktighetstestare. Suggan har då cirka 95 viktiga dagar för förberedelse fram till nästa grisning.
Hullbedömning - 3. 60 dagars dräktighet?
Den tredje hullbedömningen görs vid 60 dagars dräktighet
Hullbedömning - 4. Insättning i grisningsstallet?
Den fjärde och sista bedömningen gör man i samband med insättning i grisningsboxen för att kontrollera att hullet är gott och att en utfodringsstrategi under digivningen kan göras.
En fet sugga behöver extra uppmärksamhet vid grisning och en mager sugga behöver både extra uppmärksamhet och mer foder. En mager sugga som får många smågrisar kanske behöver avlastning med kullutjämning av smågrisar till en annan sugga som är i bra kondition och grisar ungefär samtidigt.
Under digivningen måste alla suggor noga bevakas så att de äter efter hur många grisar de har och därmed efter hur mycket mjölk de producerar. En sugga med en bra kull kan nästan aldrig få för mycket mat, under förutsättning att hon äter upp.
Följ med och öka fodertilldelning under hela digivningsperioden, här krävs fingertoppskänsla. Öka inte så snabbt att suggan går in i väggen, men följ med genom höjd fodergiva under hela diperioden så att inte suggan blir tunn.
Gyltorna är?
Gyltorna är besättningens framtid. Några minuter varje dag tillsammans med gyltorna är en god investering för framtiden. Gyltor som ska födas upp kontrollerat för att bli hållbara suggor kan ändå vara svåra att få önskvärt späck på vid betäckning. Men under dräktigheten ska gyltorna ha foder så att de har en späcktjocklek på 16-18 mm vid grisning.
Ekolodning kan vara ett bra hjälpmedel för att få rätt hull på gyltorna innan första grisningen, eftersom att det kan vara svårt att känna hullet på gyltorna. Ett gott hull vid första grisning ökar förutsättningarna för ett gott hull vid avvänning och därmed att gyltan ska komma i brunst på nytt och bli en hållbar sugga.
Plan för hullbedömning?
En plan för hullbedömning av suggor ger ett bra underlag för att kunna göra en korrekt fodertilldelning till besättningens suggor och som i sin tur ökar förutsättningen för att suggorna ska producera många fina kullar. Ett jämnt och bra hull på suggorna är en framgångsfaktor för en lönsam smågrisproduktion.
