Podcast: Produktionssystem – skillnader mellan konventionell och ekologisk grisproduktion Flashcards
Två typer av ekologisk produktion?
KRAV och EU-ekologisk.
KRAV har lite mer långtgående regler än EU-ekologisk
Varför väljer man ekologisk
grisproduktion?
Det är dels för att man vill producera livsmedel på ett långsiktigt och hållbart sätt. Man använder resurser som tex energi så att det påverkar miljön så lite som möjligt. Ekologisk produktion stöttar även den biologiska mångfalden och djurens välfärd tex så anpassas
systemet till djurens naturliga beteende, konstgödsel är förbjudet mm. Inom ekologisk
produktion vill man att djuren ska ha möjlighet att leva ett naturligt liv och därför har man
krav på utevistelse, grovfoder, större utrymmen mm. Jag tänker att man också vill ha
ekologisk produktion för att man får ett lite högre pris för sina varor som i detta fall är köttet.
Hur skiljer sig fodret till smågrisarna mellan
konventionell och ekologisk?
De ekologiska smågrisarna ska få modersmjölk och grovfoder dagligen. De får tidigast avvänjas vid 40 dagar, jämfört med konventionellt där det är tidigast vid 28 dagar*. Men om den konventionella grisproduktionen uppfyller specifika krav så får de avvänja smågrisarna redan efter 26 dagar. De ekologiska smågrisarna får inte heller dricka vegetabilisk mjölkersättning eller mjölkersättning som innehåller syntetiska komponenter medan de konventionella får det.
Vad ska man tänka på gällande fodret för de växande grisarna och suggorna?
Ekologisk grisproduktion ska ge ekologiskt foder och minst 30% av det ska vara från egna
gården medan konventionella produktion inte behöver odla själv alls. Om man däremot har
KRAV ska man odla minst 50% av fodret. Men om det är så att man inte kan odla 30% själv
så kan man ge foder från andra ekologiska gårdar i samma region.
De ekologiska grisarna ska alltid tillgång till grovfoder jämfört med konventionella som inte behöver tillgång till grovfoder. Detta gör att de ekologiska grisarna får större möjlighet att utföra deras naturliga beteenden som att tex söka föda.
Det ekologiska fodret får inte innehålla syntetiska aminosyror, men det får det konventionella. Detta gör att det är extra viktigt att tänka på att fodermedlen innehåller tillräckligt av de essentiella aminosyrorna och då främst lysin och metionin.
Forskning visar att om slaktgrisar inte får tillräckligt med aminosyror kan det ge t.ex. sämre tillväxt, de blir feta och får en lägre köttprocent.
Medan suggor får lägre mjölkproduktion och sämre fruktsamhet mm. Fodermedel man kan ge för att undvika detta är bland annat raps, ärtor och åkerböna.
Tillgång till utevistelse inom EU-ekologisk produktion och KRAV?
De EU-ekologiska grisarna ska ha tillgång året runt till en rastgård. KRAV-certifierade gårdar måste ha grisarna på beväxt mark minst 4 månader under sommarhalvåret, resterande tid skall grisarna ha tillgång till rastgård. Enda undantaget då EU- ekologisk inte behöver ha tillgång
till utevistelse är i samband med grisning, då får suggan vara inne i 3 veckor. Rastgården måste även innehålla skydd till grisarna. På sommaren måste det även finnas ett gyttjebad eller liknande.
För och nackdelar med utevistelse?
En fördel med att ha grisarna ute är att det får möjlighet att utföra sina naturliga beteenden då de tex kan gyttjebada. I en intervjustudie visades det att det har gjort att förekomsten av onormala beteenden som tex svansbitning minskade, även bättre andning, komfort, mindre hälta och magtarmstörningar.
I intervjustudien läste jag även att det ger mer arbete för producenten vilket kan ses som en nackdel. Ytterligare en nackdel är att djuren har lättare att bli sjuka då det kan komma i kontakt med vilda djur som kan bära på smitta. Som tex afrikansk svinpest som är en dödlig virussjukdom som vildsvin kan smitta de tama grisarna med.
Hur ser kraven på utrymme ut i ekologisk produktion jämfört med konventionell produktion?
Inom EU-ekologisk produktion har vissa griskategorier mer utrymme än konventionella.
Dräktiga suggor med smågrisar har inom ekologisk mer utrymme än konventionell
produktion. Några kategorier av de växande grisarna har även mer utrymme inom EU-
ekologisk produktion jämfört med konventionell.
Vad bidrar ett större utrymme med för grisarna?
Mer utrymme inom ekologisk produktion främjar djurens välfärd och jag tänker att det gör att det får större möjlighet att utföra sina naturliga beteenden och minskar stress hos djuren. Det har även mer möjlighet att välja vart de vill ligga och födosöka t.ex. Tänker även att en bättre djurvälfärd innebär minskade kostnader för läkemedel och antibiotika då djuren får ett bättre immunförsvar och därmed
inte blir sjuka lika lätt. Låg sjukdomsförekomst är även viktigt för att förebygga medicinering och på sikt antibiotikaresistens.
Hur ser tiden efter grisning ut för suggor och smågrisar i ekologisk produktion?
Eko ger fördelar för välfärden hos suggor och smågrisar som får gå i lösdrift, på större ytor
och i grupp under digivningen. Produktionssystemet främjar suggornas naturliga beteende
samt stimulerar smågrisarnas sociala utveckling. Det underlättar anpassningen till tiden efter avvänjningen.
En mer gradvis och förlängd avvänjningsprocess, som ekologisk uppfödning innebär, är positivt för grisarnas beteende eftersom det efterliknar den naturliga avvänjningsprocessen hos grisar. Jag tänker att en längre digivning kan också göra att avvänjningsdiarré minskar. För
att då hinner de flesta smågrisarna få en tarm som är anpassad till spannmålsfodret eftersom de haft en längre tid på sig att vänja sig vid det. Men en längre digivning kan också göra att suggan lättare tappar i hull och då framförallt inom ekologisk produktion då alla
proteinråvaror ej är godkända inom ekologisk produktion. Så det är viktigt att se till att ha ett
foder med tillräcklig näring och som täcker suggans behov för att inte tappa i hull. En längre
digivning gör även att suggan får ett längre grisningsintervall vilket ger färre kullar per år.
Färre kullar per år leder i sin tur till ett lägre antal smågrisar per år vilket ger en längre inkomst pga att färre grisar går till slakt. Detta kan på så sätt vara en nackdel för ekologisk
produktion då de måste ha minst 40 dagar digivning.
Det är viktigt att inte riskera hälsan hos smågrisarna efter födseln då de lätt kan drabbas av smågrisdödlighet. I ekologisk produktion är smågrisdödligheten lite högre än för konventionell produktion detta beror dels på att de har tillgång till större ytor med kallare temperaturer. Ett svenskt forskningsprojekt har genomförts och det rekommenderas att suggan tillsammans med sina smågrisar inte skall släppas ihop i större grupper förrän 3
veckor efter grisning. Det beror på att 3 veckor gamla smågrisar är mer robusta än yngre smågrisar och har därför en större chans att överleva i en större grupp.
Vad gäller angående raser i ekologisk produktion jämfört med konventionell produktion?
För ekologisk produktion så får man endast köpa in djur som är födda och uppvuxna
ekologiskt. Det får inte vara konventionella djur. Djurmaterialet som man har måste passa förutsättningarna som finns inom ekologisk produktion. Det ska bidra till en hög djurvälfärd och förebygga lidande. Ekologiska grisproducenter kan alltid köpa hotade svenska raser trots
att det inte är ekologiska tex Linderödssvin och detta behövs inte tillstånd för. Men om man
inte hittar lämpliga ekologiska djur så kan man ansöka om tillstånd för att köpa in konventionella grisar, men det är endast tillåtet om tillståndet godkänds. Ekologisk produktion måste även kunna visa vart djuren kommer ifrån. Men inget av detta gäller på
konventionell produktion. Men eftersom ekologisk produktion i största grad endast får köpa
ekologiska djur ger det ett mer begränsat antal djur att välja på vilket kan vara en utmaning.
Vad ska man tänka på när det gäller sjukdomar?
Inom ekologisk grisproduktion får man inte ge läkemedel i förebyggande syfte mot
sjukdomar och man får inte heller avmaska i förebyggande syfte, men det får man i
konventionell produktion. Därför är det extra viktigt att välja lämpliga raser för produktionen, ha ett uppfödningssystem som
rämjar god hälsa, ha bra hygien på fodret, även ha
betesrotation på hagarna ifall man har sin produktion KRAV-certifierad och inte ha
överbeläggning. Även väldigt viktigt med bra rengöring i stallet för att minska förekomsten av sjukdomar. Men om ett djur blir sjukt så måste man behandla dem för att de ska slippa smärta och lidande. Det är viktigt att tänka på att dubbel karenstid råder på alla läkemedel inom EKO.
Hur skiljer sig arbetsmiljön och miljöpåverkan mellan ekologisk och konventionell produktion?
Miljöpåverkan från ekologisk produktion är högre om man tänker på proteininnehållet i
fodret. Eftersom ekologisk produktion inte får tillsätta syntetiska aminosyror gör det att de måste täcka grisarnas behov av aminosyror med proteinfodermedel. Detta gör att innehållet av protein ofta blir mycket högre än grisarnas proteinbehov och leder då till högre utsläpp av kväve i gödsel och urin vilket sen påverkar övergödning.
Gällande arbetsmiljö så behöver ekologisk produktion lägga mer tid på förebyggande arbete mot sjukdomar då det går ute och har därmed större risk att drabbas av olika sjukdomar. Ekologisk produktion kan även vara mer arbetskrävande eftersom de går ute och skaderisken
blir högre. Konventionell produktion är mindre markkrävande och det är lättare att ha koll på djuren eftersom de inte går ute.
