Näringsbehov och utfodring – gyltor, suggor och smågrisar 12/3 Flashcards

Question

Mål lakterande suggor?

Answer 1

Mål lakterande sugga: Producera mjölk som möjliggör optimal smågristillväxt - upp mot 450 kg mjölk under en laktation!!! Högt energibehov Tappar nästan alltid i vikt

Answer 2

Underhållsbehovet = 0,4-0,46 (MJ NE/kg kroppsvikt)0,75 - Ett större djur har högre underhållsbehov Termoneutral och måttlig aktivitet Men - utfodra efter hull! Rekommendationer baserade på individuell utfodring Halm 1 kg ger 1,6 MJ NE

Answer 3

Påverkas av vikt, hull, temperatur och inhysning

Answer 4

Temp. Energibehov ökar från 20 C, men inget tillägg förrän temp är under 15 C vid grupphållna suggor på ströbädd Inget köldtillägg för grupphållna suggor på ströbädd Vintertid och om suggorna hålls ute måste man lägga till för köldtillägg

Answer 5

Inte för mycket foder under sista delen av dräktigheten - kan leda till grisningsfeber (PDS) Minskad utfodring 15-30 dagar innan grisning för att minska risk för PDS Detta håller man på att utvärdera, börjar gå åt andra hållet

Answer 6

under laktationen De som fick minst foder under sintiden ville äta mest under laktationen

Answer 7

Restriktiv utfodring - hög motivation för att äta Fiber kan minska motivationen att äta och minska stereotypier - Ffa i kalare system där man inte har tillgång till grovfoder eller halm Utfodring med foder med mycket fiber under dräktigheten - lägre leptinnivå och högre foderintag under laktation(Quesnel et al., 2009) - Lägre leptinnivåer simulerar högre foderintag under laktationen

Answer 8

Höga krav på suggan under laktationen - Hull vid grisning – inte för tunn, inte för fet - Ska ha goda reserver för laktationen För tunn – lägre födelsevikt, risk för bogsår, suggan använder för mycket av sina resurser, problem att bli dräktig efter avvänjning För fet – Ökad risk för grisningskomplikationer och dålig aptit under laktationen - lägre mjölkproduktion

Answer 9

PDS (Postpartum dysgalactia syndrom) Svårt att diagnostisera Feber (>39,5), minskad aptit, mastit, tecken på att smågrisarna inte får mjölk Hormonella och metaboliska störningar runt grisning Kan (men måste inte) vara relaterad till utfodring, för hög fodergiva innan grisning kan öka risken (vet inte om det stämmer) Oxytocin och/eller antibiotika behandling till suggor med kliniska symptom - Oxytocin för att stimulera mjölknedsläpp eller antibiotika om det har gått för långt

Answer 10

Anpassa utfodringen tidigt i dräktigheten så att suggan är i gott hull Minska utfodringen 30-15 dagar innan grisning (eventuellt inte lika aktuellt längre) Individuell utfodring är nödvändig Undvik foderbyte 7-10 dagar innan grisning (eventuellt inte lika aktuellt längre) Undvik att flytta suggor för nära grisning Ge inte för mycket protein (inte mer än behovet) Ge extra fiber (betfiber, vetekli, halm) eller laxerande medel Ge extra vatten Ha bra hygienisk kvalitet på foder och vatten

Answer 11

För sinsuggor brukar jag utgå från att fodrets energiinnehåll är runt 9,1 MJ. Den första fasen avser dag 0-49 och här utfodras suggan restriktivt med omkring 2-2,8 kg foder, där energibehovet ökar med kullnummer. - Omkring 19 - 25,1 MJ NE / dag Dag 50-84 är den andra fasen av dräktigheten och här är energibehovet likt den tidiga dräktigheten. Skillnaden här är att förstagrisare utfodras något mer under denna fas, medan äldre suggor utfodras något mindre jämfört med den tidiga dräktigheten. Detta gör att utfodringen ligger mellan 2,3-2,6 kg foder beroende på kullnummer. - Omkring 21,2 - 24,2 MJ NE / dag Den sista fasen är den sena dräktigheten som är dag 85-115 och här utfodras hon som mest med omkring 2,9-3,2 kg. - Omkring 26,1 - 28,7 MJ NE / dag Vid utfodring innan grisning rekommenderas det att ge ett övergångsfoder, pga att fodret för lakterande suggor har en för hög lysinnivå medan dräktighetsfodret har en för låg nivå. Man ska även utfodra minst 3 gånger per dygn, för om det har gått mer än 6 timmar sedan senaste utfodringen ökar grisningsförloppet. Går upp i fodertilldelning i slutet av dräktigheten Lite i motsats till svenska normen där man inte vill öka tilldelningen i slutet av dräktigheten

Answer 12

ca 18 % fler levande födda 13,2-,15,6 Runt 10 år sen låg vi på 13,2 levande födda Idag runt 15,6 levande födda Successiv ökning av normer ffa under dräktighetens sista tredjedel

Answer 13

0,40-0,45 g Sis lysin/MJ NE SLU - Behovet av övriga aminosyror uttrycks i procent av lysin - Sis står för standardiserad ileal smältbar - Tar hänsyn till endogena förluster Normen för dräktiga suggor ges som intervall med ett lägre värde, som kan användas för strikt individuell utfodring av suggor i god kondition, och ett högre värde som anger ett minimum för grupper i ojämn kondition samt för besättningar med utfodring i grupp (SLU, 2011) DanBred: 0,44 g Sis lysin/ MJ NE Norsvin: 0,42-0,78 g Sis lysin/ MJ NE - högre aminosyratilldelning i slutet av dräktigheten för att öka födelsevikt hos smågrisarna

Answer 14

Större kullar och längre grisningar Minskad födelsevikt och ökad smågrisdödlighet Avel för magrare griskött ger även magrare suggor - högre aminosyrabehov för muskelansättning än fett Fostertillväxt hög från ~d 85 ökat aminosyrabehov - arginin viktig Utgår från lysin och sätter andra aminosyror i relation till lysin Mjölkkörteltillväxt hög de sista 10 dagarna under dräktigt - ökat aminosyrabehov Låg fodergiva tiden innan grisning kan resultera i att suggan har för låga energireserver runt grisning vilket kan öka grisningsförloppet (också negativt)

Answer 15

Rekommenderat att ge ett ”övergångsfoder” för hög nivå av lysin i foder för lakterande suggor - för låg i dräktighetsfoder - dels sendräktighetsfoder men också övergångsfoder - övergångsfodret ligger mittemellan i lysinnivå och innehåller även en del fiber Fermenterbar fiber viktigt - betfiber ger energi genom SCFA och minskad risk för förstoppning Utfodra minst 3 ggr/dygn – om det gått mer än 6 h sen sista utfodring ökar grisningsförloppet Produktion av råmjölk påverkas av foder - men även många andra faktorer som påverkar

Answer 16

Hull vid avvänjning mellan 2 och 3 - Späckmått 14-17 mm DanBred - 12-14 mm vid avvänjning TopigsNorsvin - Efter grisning: 12-13 mm (hullpoäng: 2-3) Man har sjunkit i späckmått - vill ha de lite magrare

Answer 17

Hull vid grisning mellan 3 och 4 - Späckmått 17 - >20 mm DanBred = vid grisning 14-17 mm TopigsNorsvin = vid grisning: 14-16 mm (hullpoäng: 3-4) Man har sjunkit i späckmått - vill ha de lite magrare

Answer 18

Grupphållning Elektroniskt öronmärke - identifierar djuren Automatisk utfodringsstation - kan ställa in individuell foderkurva för enskilda djur mha öronmärket Vägning av djur innan utfodring möjlig - Får in mycket data - kan individuellt anpassa foderstaten efter olika djur Många olika utformningar, flexibelt Ekonomiskt att bygga Kan bli köbildning och konkurrens om att gå in i foderautomaten - Bitmärken på vulva och baken Allt eftersom att systemet utvecklas så minskar förekomsten av problemen

Answer 19

Underhållsbehov baseras på kroppsvikten - En liten har lägre jämfört med en större Hur mycket mjölk hon producerar per dag är direkt kopplat till kulltillväxten - Fler smågrisar - högre kulltillväxt och mer mjölk Suggans aptit är jätteviktigt att beakta under digivningstiden

Answer 20

SLU: 90 MJ är i princip fri tillgång till foder Danbred: fri tillgång från ca. dag 14 ToPigs Norsvin: fri tillgång efter dag 8

Answer 21

Energibehovet för en lakterande sugga ser annorlunda ut jämfört med en sinsugga i och med att man behöver göra ett tillägg för mjölkproduktionen. Det här tillägget baseras på förväntad kulltillväxt, medan underhållsbehovet baseras på suggans kroppsvikt. För lakterande suggor brukar jag utgå från att fodrets energiinnehåll är omkring 10 MJ. Energibehovet ökar successivt fram till dag 8 efter grisning och ligger på ett spann mellan 2,9-5,8 kg foder. - Omkring 29,1-58,2 MJ NE / dag (ökningen från dag 1-8) Men efter dag 8 och fram till avvänjning utfodras suggan med fri tillgång. - Omkring 80-90 MJ NE / dag

Answer 22

Ska inte öka så fort så att suggorna slutar äta Får anpassa tilldelningen av foder efter suggans aptit Öka försiktigt i början Följer laktationskurvan också

Answer 23

Mjölkintag: 1,1-1,4 L/smågris 6 smågrisar- 1,4L/smågris 12 smågrisar 1,1 L/smågris Laktationskurvan är högre idag pga att suggorna får flera smågrisar - Suggorna producerar ännu mer mjölk idag

Answer 24

ca 3 veckor

Answer 25

Lysin: 0,65-0,72 g sis lysin/MJ NE (SLU); 0,83 g sis lysin/ MJ NE (DanBred) - Har ökat eftersom att DanBred är mer uppdaterad Vitamin E: 4,3 (sinsugga) - 16 mg (SLU) tillsatta mängder; 41 mg (sinsugga) 186,5 mg (lakterande), per kg foder (DanBred) - Tillsatt mängd och per kg foder är olika - därför får man vara försiktigt vi jämförelse Den höga rekommendationen för digivande suggor tillämpas för att ge smågrisarna en reserv av E-vitamin vid avvänjningen.

Answer 26

Mycket mjölk! - Kulltillväxt är 25 % av suggans mjölkmängd - För att skatta mjölkproduktionen: kulltillväxt x 4 Ex. 12 smågrisar 11 kg vid avvänjning, 1,5 kg vid födsel = 9,5 kg tillväxt x 12 x 4 = 456 kg mjölk!!!! Mjölkmängd är direkt kopplad till suggans näringsförsörjning - Ju mer vi ger suggan desto mer mjölk producerar hon till smågrisarna

Answer 27

Temperatur i stallet (~17°C) för suggor - Problematiskt eftersom att smågrisar vill ha ca. 32 grader - Går delvis att lösa med värmelampa i smågrishörnan - Hur varmt det går att få där och om de ligger där måste beaktas - En målkonflikt mellan suggor och smågrisar i produktionen Vattenintag 25-50 l/dag, ska vara ett gott flöde i vattennipplar, ~4 l/min Smakligt foder med ett högt energiinnehåll - över 10 MJ NE

Answer 28

Tryck då suggan ligger på sidan, leder till att blodkärlen runt bogen trycks ihop 5 dagar efter grisning ligger suggor på sidan 80% av tiden - liggyta viktig PDS - ökar risken för bogsår Låga hullpoäng, högt kullnummer, ärr från tidigare bogsår, hälta och ras är riskfaktorer - Äldre suggor är magrare och har hon en gång drabbats av bogsår så är det stor risk att hon drabbas igen - Viss genetisk faktor - vissa raser är mer drabbade Välfärdsproblem men även livsmedelshygieniskt problem - Bakterier i såret, infektionsrisk, varbildning, kasserad slaktkropp

Answer 29

Justera utfodringen under dräktigheten så suggan är i gott hull vid grisning Bibehåll ett gott hull under digivningen - Fler bogsår och högre grad under sista laktationsveckan - Utvärdera fodersammansättning och foderstrategi Undvik PDS Gummimatta, halm, inga skarpa kanter och ren box - Gummimatta - lite mjukare men kan också bli halt - Spalt med upphöjda kanter - ännu mer tryck på bogen Bogväst

Answer 30

1. Betäckningsfoder: Ges från avvänjning till betäckning för att stimulera produktion och kvalitet på ägg 2. Dräktighetsfoder 1: Ryggspäcksstimulerande foder - ges från dräktighetsdag 5-85 3. Dräktighetsfoder 2: Ges för att förbättra smågrisarnas födelsevikt, från dräktighetsdag 85-110 4. Övergångsfoder: Ges från dräktighetsdag dag 110-2-4 dagar efter grisning 5. Digivningsfoder: Maximera foderintag och mjölkproduktion under digivningsperioden

Answer 31

Betäckningsfoder - Energirikt - Flushing - extra boost av energi Dräktighetsfoder 1 - Sänker lysininnehållet - Påverkar mer suggan Dräktighetsfoder 2 - Högre aminosyratilldelning jämfört med den 1a - Vill stimulera smågristillväxt - Påverkar också smågrisarna Övergångsfoder - Energin för suggan - Bra aminosyratilldelning - Mittemellan på lysininnehåll Digivningsfoder - Riktigt bra foder som de gillar

Answer 32

Fördelar: Foder som fungerar och kan tillgodose behoven under de olika stadierna Nackdelar Alla har inte möjlighet pga inte tillräckligt stora Ska ha minst 5 silos för dessa fem foder vid färdigfoder - Har man egen foderproduktion så kan man blanda själv och behöver därför inte ha lika många silos Behöver vara ganska stor Rörigt - lätt att det blir fel Ställer krav på tillgång Alternativa lösningar: Kan ge samma i vissa perioder Ett dräktighets och ett digivningsfoder - är inte kört då, kan fungera bra Ett gott djuröga Hullbedömning och att de ligger rätt i hull under de olika stadierna Teknisk utveckling - många system kan hjälpa till

Answer 33

Uppdrag 1– Dia! Nyfödd smågris: liten, blöt, små fettreserver, ingen hjälp från suggan (grisar fortfarande)

Answer 34

Utan råmjölk, överlever inte smågrisarna Nyfödda smågrisar behöver dia råmjölk under minst 6 h för att försäkra sig om att de får tillräcklig mängd antikroppar, men minst 12 h från dess egna mamma för att säkra cellulär immunitet - därför vill man inte kullutjämna för tidigt Kullutjämna tidigast efter 12 h I stora kullar kan de största smågrisarna tas bort från juvret 1-2 h för att ge plats åt de lättare och sent födda smågrisarna - dvs skiftesdigivning Behåll minst 8 diande grisar hos suggan för att stimulera juvret Låt smågrishörnan vara öppen för diande grisar, minskar risken att de blir klämda av mamman - Vill också att de ska lära sig att använda den En spene som inte använts på 48 h kommer sina

Answer 35

Digivning är initierad av suggan och avslutas av smågrisarna i tidig laktation - tvärtom senare - Senare i laktationen är det ofta smågrisarna som initierar Frekvent digivning ~ varje timme - Positionering - slåss om spene - Massage, 1-2 min - Långsamt diande - Mjölknedsläpp, 15-20 sek, snabbt diande - Massage, 5-8 min Spenordning! - Inte alltid 100% - De största smågrisarna brukar få den “bästa” spenen

Answer 36

Komplext problem 16,6% 2022, de flesta dör innan dag 4 - I snitt per kull Svaga smågrisar - lågt råmjölksintag, trampning, svält, fläkta, mag/tarm, övriga infektioner Överlevnad positivt korrelerad med hög födelsevikt och högt råmjölksintag Ju äldre suggor, ju större andel trampning - Lite klumpigare och lite mindre försiktiga Kullstorlek, 12 eller fler smågrisar i kullen så sker en stegvis ökning i smågrisdödlighet - Viss mängd smågrisar kommer alltid dö, ffa vid större kullar - Större kullar och små smågrisar är ett problem - Relativt hög smågrisdödlighet i Sverige, men högt på andra parametrar

Answer 37

Hygien - Omgångsvisproduktion, rengöring Råmjölk/mjölk - Antal funktionella spenar (helst inte fler smågrisar än funktionella spenar) - Skiftesdigivning - Kullutjämning Skydd - Avbärarrör - Smågrishörna, värme 30-32 C - Placera under värmelampa, värmetak, glovvärme, enkel tillgång till smågrishörna (ska lära sig att det är mysigt att vara där)

Answer 38

Den bästa födan är såklart suggans mjölk Digivningsperiod - Mjölkersättning - Tillskottsutfodring - För att klara avvänjningsperioden bättre Avvänjningsperioden (avvänjning - 10-14 dagar efter avvänjning) - foder som stimulerar tarmhälsa När de har klarat avvänjningsperioden brukar man prata om tillväxtgrisar Tillväxtperioden (10 -14 dagar efter avvänjning till -30 kg) - fokus på tillväxt, högre energi och RP och aminosyranivå än i slaktgrisfoder, utfodras med fri tillgång

Answer 39

Mjölkersättning Ett sätt att stödja och rädda små svaga smågrisar - när alla i kullen har tillgång - stora grisar äter mest Suggans mjölk är en komplett näringskälla - Kan vara lätt att härma i mjölkersättningen Immunoglobulin, cytokiner, hormoner, enzymer och tillväxtfaktorer som stimulerar immunsystemet och utveckling av digestionskanalen - Andra källor som suggans mjölk innehåller - Svårt att få in dessa källor i en mjölkersättning

Answer 40

Stekpanna i smågrishörnan med mjölkersättning Mjölkautomater Kopp Viktigt med bra hygien i mjölkersättningen

Answer 41

Sker gradvis i naturen, 13-17 veckor gamla Grisproduktion, abrupt, 4*-7 veckor i Sverige - Beroende på produktionssystem - Generella regler minst 28 dagar - Uppfyller du 11 punkterna på jordbruksverket så kan du få avvänja tidigare (Kom till för att man kände att Sverige hamnade efter i relation till andra länder) Kommit en utvärdering på tidig avvänjning utifrån dessa 11 punkter - I princip bara positiva aspekter - Suggornas hållbarhet ökade, antibiotikaanvändningen minskade, smågrisarna växte bättre osv

Answer 42

Fodersammansättning - Går från mjölk till fast föda Foderintag - Behöver äta större mängd foder Storlek på mag-tarmkanalen, och dess morfologi - Pga mer foder Digestion och absorptionsförmåga Immunsystem - Dålig immunitet vid den här åldern - Immuniteten från suggmjölken “tas bort” - finns dock fortfarande kvar vissa antikroppar Mikrobiota - Påverkas jättemycket under den här perioden

Answer 43

Pepsin och trypsin är inte fullt utvecklade - har en begränsad förmåga att bryta ner protein vid avvänjningen Kan stimulera enzymproduktionen att komma igång tidigare genom att börja utfodra lite innan avvänjningen

Answer 44

Vit: Tillgång till foder - tillskottsutfodring - Stor tillväxtpoteintial - Smågrisarna kan växa mer än vad suggan kan ge dem Svart: Ingen tillskottsutfodring - Mindre tillväxt - Inte anpassade att bryta ner något annat än suggmjölken vid avvänjning

Answer 45

Stimulera utveckling av mag-tarmkanalen Förbereda för avvänjning Ökad tillväxt Intag innan dag 28, 1,2-7,3% av totala energin Nyfikenhet och social aktivitet stimulerar foderintag Liten mängd foder minst en gång om dagen från en veckas ålder

Answer 46

Låg kapacitet att surgöra digesta i magsäck Ansamling av osmält foder i tunntarmen - Som inte är surgjort - Patogena bakterier gillar inte sur miljö Tillväxt av patogena bakterier (Enterotoxigenic E. coli (ETEC) serotyper) - Patogena bakterier växer till i icke surgjord miljö Proteinfermentation i tjocktarm

Answer 47

Restriktiv utfodring i början av avvänjningen - Effektivt mot att minska avvänjningsdiarré Två negativa aspekter - Minskad tillväxt - Kan vara skadligt för tarmslemhinnan - att den inte får den näring den behöver

Answer 48

Undvik foderbyte Hög smältbarhet Innehåll av mjölkprodukter - Bra på att bryta ner mjölk - Använd gärna Lågt innehåll av soja - Innehåller trypsininhibitorer - Kan få som en typ av allergisk reaktion - Låg halt vid värmebehandlad soja och vissa sojaproteinkoncentrat kan fungera Restriktivt utfodring vid behov- 4 utfodringar per dag

Answer 49

Öka passiv immunitet - råmjölk, antikroppar Öka aktiv immunitet - ω-3 fettsyror, jäst, β-glukan, probiotika Kontrollera patogener - ZnO (förbud 2022), CuSO4, syror, örtextrakt, pro - prebiotika - Syror - har in en surgörare i fodret för att dra ner pH Stimulera tarmhälsa - organiska syror, specifika aminosyror, pro - prebiotika, nukleosider - Specifika aminosyror kan stimulera tillväxten av tarmepitelet

Answer 50

1. Utveckling av mag-tarmkanalen Vissa aminosyror (glutamin, treonin, tryptofan) - Viktiga för tarmslemhinnans utveckling Butyrat - Energisubstrat för tarmen Laktos/galaktos - Fodrar tarmen 2. Lagom nivå av olika kostfiber - Foder med en blandning av lösliga och olösliga fiber, samt tillsatts av prebiotika första veckan efter avvänjning 3. Låga nivåer av protein - minska protelytisk fermentation - vill inte ha fermentation i tjocktarmen - men inte för låga nivåer 4. Låg buffringskapacitet och låg nivå av antinutritionella substanser - Tillsätter substrat som ska surgöra fodret - om den har hög buffringskapacitet så kan pH inte bli så lågt som man vill ha det i tarmen - Antinutritionella substanser såsom trypsininhibitorer i soja 5. Organiska syror 6. Blött och fermenterat foder 7. Smakligt

Answer 51

Värme – Negativ energibalans, ofta lågt foderintag direkt efter avvänjning - minst 24 grader (gärna mer) God hygien, lågt smittryck - smågrisarna blir av med passiv immunitet som fås från mjölken Minska social stress (undvik överdriven blandning av grisar - men vill ej ha för stor spridning i vikt) - Jämna grupper men inte för mycket blandning Utfodring: Bra om alla grisar kan äta samtidigt då utfodringen ofta är restriktiv

Answer 52

Digestionssystem anpassat för mjölk Smågrisar har en väldigt hög tillväxtpotential Tillskottsutfodring - lågt och varierat intag En gris som ätit innan avvänjning är bättre förberedd Foder som stimulerar tarmhälsan - stimulera utveckling av mag-tarmkanalen och skapa en ogynnsam miljö för patogener - Ofta en begränsad period man ger det här fodret - kan kosta på sig lite Fodertillskott – finns många, fungerar olika i olika miljöer - ingen universallösning i dagsläget Skötselrutiner- viktigt!!!

Answer 53

När man har klarat avvänjningen - tillväxtgrisar - Kritiska perioden på 2 veckor efter avvänjning - då vill man att de ska komma igång och växa och äta Principen är fri tillgång på foder upp till minst 60 kg 10-30 kg: 0,94-1,03 g sis lysin/ MJ NE enl. SLU DanBred: 1,18 sislysin/MJ NE