Podcast: Möjligheter för suggrekrytering - fördelar och nackdelar med olika system Flashcards
Vad innebär suggrekrytering?
Suggrektrytering innebär att man tar in nya suggor efter att äldre suggor åldras och slås ut.
Enligt statistik från Gård och Djurhälsan är en rekrytering upp och över 50% per år hos svenska grisgårdar idag vanligt och det är därför det är så viktigt att denna process fungerar som den ska för att hålla igång produktionen. Denna rekrytering kan också innebära en stor kostnad för lantbrukaren ifall många suggor slås ut tidigt.
Suggrekrytering handlar alltså om att ersätta de suggor som slås ut ur produktionen med en ny generation!
När brukar man säga att en rekryteringsgylta är lönsam?
Man brukar säga att en rekryteringsgylta först är lönsam efter sin tredje kull då hon har då har tagit igen
sina uppfödningskostnader med sin produktion av smågrisar.
Vanliga orsaker till utslagning av suggor?
Den största anledningen till
varför suggor slås ut tidigt ur produktionen idag är enligt statistik från Gård och Djurhälsan reproduktionen. En annan vanlig anledning till utslagning är dåliga ben då det ger en negativ effekt på djurvälfärden.
För att minska de negativa aspekterna är det viktigt att ha hållbara suggor med lång livslängd.
Vad är skillnaden mellan vildsvinens och tamgrisars reproduktion?
Vildsvin får i regel runt 5,4 levande födda, jämfört med tamgrisar som i medeltal får 10 smågrisar mer per kull, 15,7 levande födda.
Tiden innan avvänjning är också mycket kortare hos
våra tamgrisar.
Det som är viktigt att ta med sig är att det är vårt avelsarbete på grisen som har gjort det möjligt för oss att ha den produktion vi har idag.
Att vi har djur som är anpassade för den produktion vi vill bedriva är en viktig del i att få en hållbar produktion.
Vilka raser är suggorna i Sverige?
suggorna i Sverige oftast är av korsning mellan lantras och yorkshire
Hur får vi fram den treraskorsningen vi har i Sverige?
Suggorna i Sverige oftast är av korsning mellan lantras (norsk eller dansk) och yorkshire, och de flesta korsar sedan dessa med ytterligare en faderras (hampshire eller duroc (norsk eller dansk) för att få treraskorsningar för att optimera produktionen.
För att lyckas med suggrekrytering måste vi tänka på många faktorer för
att det ska fungera i praktiken?
Det handlar inte bara om att ta in nya djur, utan om att se till
att de djuren vi tar in – vare sig de är köpta eller födda på gården – också ska fungera i
produktionen under många år framöver. Detta inkluderar både genetiska förutsättningar, hälsa och skötsel av rektryteringssuggorna.
Vilka två metoder finns för suggrekrytering?
antingen köper man in gyltor utifrån eller föder man upp egna gyltor på gården
Gyltor från egen uppfödning (föder upp egna gyltor) - integrerad produktion?
Detta sker främst inom en intergrerad produktion där man har både smågrisuppfödning och slaktgrisar. Där väljs gyltämnen ut vid avvänjning och grupperas därefter tillsammans i tillväxtstallet. Under denna tid hålls de likt resterande tillväxtgrisar, bara att de är åtskilda i en egen box. Vid tömning av tillväxtstallet görs ytterligare ett urval av gyltämnen för att säkerställa att de bästa gyltorna tas fram. Dessa flyttas sedan vidare till slaktsvinstallet i sin egen grupp.
När man föder upp gyltor själv
på gården behövs det mer plats då för gyltorna eller hur löser man plats för gyltorna under tillväxten? (integrerad produktion)
Det finns i regel alltid en extra boxplats till gyltorna under uppfödningsperioden så att de
ska få vara tillsammans i sin egna grupp. Detta görs även för att ha möjlighet att ge gyltorna en annan foderstat jämfört med tillväxt- och slaktgrisarna. I de flesta fall vill man göra detta då målet med gyltorna är att de ska bli könsmogna och klara av en kommande dräktighet och
laktation vilket innebär att de behöver ansätta mer fett. Slaktgrisarna däremot har ett fokus på tillväxt och ansätta muskler, vilket gör att de får ett mer proteinrikt foder.
Vad händer med gyltorna efter slaktsvinstallet (gyltor från egen uppfödning i integrerad produktion)?
Gyltorna växer till i slaktsvinstallet och när de första slaktgrisarna ska levereras görs ett tredje
urval. De gyltor som väljs ut skickas till betäckningsavdelningen och de som inte väljs ut skickas ihop med resterande slaktgrisar till slakt. Något som är viktigt att ha i åtanke vid förflyttning av gyltorna är smittskyddet så att inga smittor sprids mellan slaktsvinstallet och betäckningsavdelningen.
Förekommer egen suggrekrytering i smågrisproduktion eller köper man endast in djur?
Man kan både ha egen rekrytering eller inköp av gyltor i en smågrisproduktion.
Egen suggrekrytering i smågrisproduktion?
Inom smågrisproduktionen sker den egna rekryteringen på ett lite annorlunda sätt än vid
integrerad produktion. Istället för att gyltorna flyttas till slaktgrisstallet som resterande
slaktgrisar, som i integrerad produktion, skickas de gyltor som har valts ut till en avdelning som är avsedd för växande rekryteringsdjur. Vid 25-27 veckors ålder görs det tredje urvalet och de som väljs ut skickas till beräkningsavdelningen.
Men vad är det som händer efter att gyltorna har kommit till beräkningsavdelningen? (egen suggrekrytering i både integrerad och smågrisproduktion)
Efter det tredje urvalet är det samma oavsett om det är integrerad produktion eller
smågrisproduktion. I båda fallen är det fram till betäckning vid 31-34 veckors ålder (217-238 dagars ålder) möjlighet att göra ett fjärde urval. Gyltor som inte väljs ut slaktas därefter. Målsättningen är sedan att ha ett specifikt antal gyltor kvar beroende på hur stor suggrekryteringen är på gården.
För och nackdelar med egen rekrytering?
Man kan få större kontroll på aveln genom egen uppfödning av gyltor och på så vis välja de djur som passar bäst för sin egna besättnings förutsättningar.
Men det är heller inte alltid möjligt att föda upp sina rekryteringssuggor själv på
gården eller i den grad som man behöver rekrytera. Därför väljer många gårdar att köpa in gyltor utifrån.
Inköp av gyltor utifrån?
När man köper in gyltor utifrån kan de vara obetäckta eller redan dräktiga. Det är ett snabbare sätt att få in nya djur och nytt genetiskt material i produktionen, men det innebär också att man inte har samma kontroll över djurens utveckling
från början (stamtavla osv). Dessutom kan det innebära en högre kostnad på kort sikt, även om det samtidigt
sparar utrymme och tid i den egna produktionen då man inte behöver ta gyltornas uppfödningstid i åtanke.
Hur fungerar suggringar?
System med suggringar innebär att suggan befinner sig i olika besättningar under digivning och sinperiod. En besättning kallad suggnav sköter sinsuggorna och ansvarar för betäckning medan ett varierande antal besättningar tar hand
digivningsperioden. Tre veckor innan grisning transporteras suggan till de så kallade
satellitbesättningarna, där hon grisar och är kvar under digivningsperioden. Efter avvänjning återvänder suggan till navet och nya suggor kommer till satelliten. I detta system sker rekryteringen hos suggnavet där navet antingen kan ha uppfödningen eller
köpa in gyltor från andra besättningar.
Vad är de viktigaste faktorerna att tänka på när man väljer
ut gyltor för uppfödning eller inköp både för egen produktion eller i ett suggnav?
Vid urval av gyltor finns det ett antal kriterier som är viktiga att ta hänsyn till. För det första, och detta gäller både vid egen uppfödning och vid inköp, så är det viktigt att titta på gyltans genetiska förutsättningar. Här används ofta avels- och handelsvärden för att
rangordna djuren. Avelsvärdet ger en bild av gyltans genetiska potential, medan handelsvärdet handlar om ekonomisk lönsamhet – alltså hur bra djuret förväntas vara i
produktionen.
Vad kollar man på i avelsvärdet?
Inom avelsvärdet är det flera saker man kollar på. Några av dessa är att gyltan ska ha ett bra juver med jämnt placerade spenar utan missbildningar, då detta är viktigt för digivningen. Den ska också vara frisk med bra benställning och exteriör, för att hålla länge. Det är även viktigt att den har ett bra temperament och är lätt att
hantera. En hållbar gylta som fungerar i produktionen helt enkelt!
