Brainscape's Knowledge GenomeTM


Top Flashcards (Certified)
All Flashcards

Animalieproduktion - gris > Grisavel – avelsstruktur, egenskaper, avelsmål och utvärdering inkl. räkneövning 14/3 > Flashcards

Grisavel – avelsstruktur, egenskaper, avelsmål och utvärdering inkl. räkneövning 14/3 Flashcards

1
Q

Aptit hos digivande suggor?

A

Cirka 20 % av variationen mellan djur beror på generna

Resten beror på miljön och djurets ålder och slump

20 % av fenotypisk varians beror på additiv genetisk varians

Arvbarheten = 0,20 = 20%

Trots att det finns en genetisk komponent i aptiten hos suggor (20 %), spelar miljöfaktorer som värme, vattentillgång och fodrets kvalitet en större roll (80 %) i hur mycket en sugga äter. Arvbarheten är därmed låg, vilket betyder att selektion på detta drag skulle ge begränsade genetiska framsteg jämfört med att förbättra miljöförhållandena.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Den linjära genetiska modellen

A

P = μ + G + E
P = G + E
P = Fenotypvärde
G = Genetisk effekt
E = Miljöeffekt
μ = Medel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Avelsvärdering med BLUP

A

Använder information från alla släktingar

Beaktar egenskapers arvbarhet och genetiska och miljömässiga korrelationer

Korrigerar för systematiska miljöeffekter (om de är med i modellen)

En rättvis jämförelse av alla individer i populationen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Skattning av genetiskt framsteg per år (generell formel)

A

Genetisk förändring per år = (Selektionsintensitet x Säkerhet i avelsvärderingen x Genetisk spridning) / Generationsintervall

ΔTår = i * rTI * 𝛔A / L

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilken mätmetod ger högst arvbarhet? - köttighet

A

Köttighet skattad med ekolod mäter sidspäckets tjocklek
- h2 = 0,4

Köttighet skattad med skinkstyckning
- h2 = 0,6

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Avelsvärde?

A

värde som förälder

Galten Magles avelsvärde: +30

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Det samlade avelsvärdet sammanfattar?

A

alla målegenskaper

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur kan vi beskriva att två egenskaper hänger ihop?

A

En korrelation kan vara:
- negativ: ena ökar, andra minskar

  • obefintlig: nära noll, inget samband
  • positiv:
    ena ökar, andra ökar också
    ena minskar, andra minskar också

Korrelationen kan vara
- genetisk - beror på generna
- miljömässig - beror på miljön
- fenotypisk - generna i miljön

När den genetiska korrelationen är >0,8 brukar det räknas som ”i stort sett samma egenskap”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Tillväxt och foderutnyttjande?

A

Hög tillväxt - lite foder per kg tillväxt

Genetisk korrelation = - 0,7

Även om vi bara selekterar för tillväxt får vi ett framsteg i foderutnyttjande

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Totalt antal födda och smågrisdödlighet?

A

Stor kull - hög dödlighet

Genetisk korrelation = + 0,3

Vi måste selektera för både kullstorlek och smågrisöverlevnad samtidigt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Ett avelsmål med flera egenskaper sätts ihop med ”ekonomiska vikter”?

A

Arvbarheter, genetiska korrelationer och ekonomiska vikter
↓
Avelsvärdering
↓
Ett samlat avelsvärde

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Samlat avelsvärde?

A

Atotal=v1A1+v2A2+v3A3 …

v1 = ekonomisk vikt för egenskap 1

A1 = avelsvärde för egenskap 1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur får vi fram rätt ekonomiska vikter?

A

kostnader och intäkter vid en enhets förbättring i egenskapen

vilken vikt behövs för att ge ett önskat framsteg

vad tycker avelsuppfödarna är viktigt (“Non-economic value”)

vad tycker konsumenterna är viktigt (“Non-economic value”)

vad tycker ”samhället” är viktigt (“Non-economic value”)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka egenskaper finns i databasen?

A

“Viktighetsvikter”

ej ekonomiska vikter

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Korsning?

A

Kombination av egenskaper - medel av föräldrarna

Kombination av anlag, heterosis + extra

Heterosis (korsningseffekt) är motsatsen till inavel

Inavel: Samma allel (anlag) från modern som från fadern

Många ”dåliga” alleler är recessiva, OK med 1 dålig allel, men inte 2

Ju mer släkt föräldrarna är desto större risk att få samma dåliga allel från både modern och fadern

Korsning bryter all inavel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Betydelsefull heterosis vanligast för?

A

reproduktionsegenskaper
livskraft
hälsa

alltså egenskaper med låg arvbarhet

Korsning ger ofta 2-5 % förbättring av medeltalet i dessa egenskaper

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Korsningsavel måste kombineras med?

A

selektion inom de raser man använder för korsningen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Grisavel - Vad vill vi ha?

A

Många och stora kullar med friska grisar som växer bra

Med så få djur som möjligt - hållbara suggor

Bli dräktig och komma tillbaka i brunst

Antal spenar

Form på spenar

Tillväxt

Jämna kullar (finns inte med i något avelsprogram, men pratar mycket om)

Hälsa

Benproblem (ofta med)

Immunförsvar (ofta inte med)

Foderomvandlingsförmåga

Köttkvalitet (oftast inte med i avelsvärderingen)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Enklaste och snabbaste sättet att få många och stora kullar med friska grisar som växer bra och ger mycket och gott kött vid slakt, på lite foder?

A

Korsning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Raser?

A

Lantras
Yorkshire
Duroc
Hampshire (nordiskt, kanada)

Mamman är korsning av Lantras och Yorkshire och pappan är Hampshire eller Duroc

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Meishan?

A

används i frankrike för att förbättra fruktsamheten i moderraserna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Mangalitza?

A

Väldigt gott kött

Växer långsamt och blir feta - måste säljas som mervärde (ex. gårdsbutik)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Linderödsgris?

A

Vanligt i mindre besättningar

Bevarande ansvar

Växer långsamt och blir feta - måste säljas som mervärde (ex. gårdsbutik)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Avelspyramiden?

A

Avelspyramiden beskriver hur genetiskt material selekteras och sprids genom olika nivåer i grisproduktionen för att säkerställa effektiva och högpresterande slaktgrisar.

  1. Toppen – Avelsbesättning (Kärnbesättning/Nucleus)
    Består av renrasiga djur som används för att selektera de bästa avelsdjuren.
    - Avelsbesättning - integrerad
  • Vanliga raser i denna nivå är Lantras och Yorkshire för moderslinjer och Hampshire eller Duroc för faderraser.
  • Här sker noggrann avelsselektion för att förbättra egenskaper som fruktsamhet, tillväxt och köttkvalitet.
  1. Mellansteget – Hybridbesättning (Uppförökning/Multiplier)
    Här produceras moderdjur genom en tvåraskorsning av Lantras och Yorkshire.
    - Korsningsbesättningar - integrerad
  • Dessa korsningsgyltor kombinerar de bästa egenskaperna från båda raserna, t.ex. god moderegenskap från lantrasen och hög tillväxtförmåga från Yorkshire.
  • Dessa hybriddygn används sedan i kommersiella besättningar för att producera slaktgrisar.
  1. Basen – Bruksbesättning (Commercial)
    I denna nivå produceras slaktgrisar genom en treraskorsning.
    - Specialiserad smågris och slaktgrisproduktion eller integrerad
    - Mer och mer specialiserad smågris och slaktgrisproduktion, men de har kontrakt - lite som integrerad
  • Modersdjuren (gyltor) är en tvåraskorsning av Lantras och Yorkshire, medan fadern är renrasig Hampshire eller Duroc.
  • Hampshire används för bättre köttkvalitet, medan Duroc ofta används för bättre tillväxt och köttmarmorering.
  • Denna strategi ger heterosis-effekten (korsningseffekt), vilket förbättrar djurens produktionsförmåga.

Sammanfattning av korsningsstrategin:
Tvåraskorsning (2-ras): Lantras × Yorkshire → Modersdjur

Treraskorsning (3-ras): (Lantras × Yorkshire) × Hampshire/Duroc → Slaktgris

Denna pyramidstruktur säkerställer att de bästa genetiska egenskaperna från varje ras används optimalt för att förbättra produktionen på alla nivåer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
PIC - stort internationellt företag ?
HK Scan, men PIC ansvarar för avelsvärderingen av Hampshire
26
Samarbete och konkurrens i Norden ?
Slog ut de svenska avelsföretagen Mycket som de inte berättar - väldigt stängt
27
Svensk avel?
2005 svensk lantras-avel läggs ned 2012 svensk yorkshire-avel läggs ned Idag bara två avelsbesättningar i Sverige med hampshire (och en i Norge) Hampshire-aveln gör HK Scan (som ägs av Lantmännen) i samarbete med PIC Ca. 70% av slaktgrisarna har hampshire-far
28
Avelsarbete är dyrt - vad får avelsorganisationen sina intäkter från?
Intäkter: Semin Gyltrekrytering - Inköp av gyltor Medlemsavgift Galtar - Säljs men inte många - Vill ha i reserv om en sugga kommer igen
29
Svenska Köttföretagen?
säljer/förmedlar korsningsgyltor och renrasiga gyltor från ett dussin gyltproducenter (i Sverige)
30
Genetiskt material från?
DanBred och TopigsNorsvin
31
Hur många gyltor och gyltämnen per år?
18 000 gyltor per år, varav 40% är gyltämnen
32
Finland?
FIGEN - Hybridsugga - Lantras - Yorkshire Faderras: Muskeli Stor investering att köpa en dräktig gylta
33
Alla som producerar smågrisar måste välja?
DanBred eller Topigs Norsvin, med bindande avtal (bunden en viss tid) Svenska Köttföretagen säljer sperma för rekrytering
34
Svenska Köttföretagen säljer sperma ?
Seminstationer Hudaryd och Hållsta, totalt 400 galtplatser 640 000 doser per år, 10-15% L och Y, 85-90% H och D Semindoser fader-ras: 67% H och 33% D Får inte köpa semin från vart som helst - Färsk semin ffa (inte så bra dräktighet från fryst semin) - Smittor - PRRS smittar med sperman - Starkt smittskydd - Hjälper även avelsföretagen i Norden (materialet skyddas mer) Galtar selekteras på avelsvärde, och med hänsyn till inavel Tröskelselektion för exteriör Nya galtar in från svenska och norska besättningar var 6:e vecka Karantän, provtagning för vissa sjukdomar t ex PRRS Vaccineras mot t ex svininfluensa, och avmaskas Exteriörbesiktning och träning i att hoppa upp på attrapp - 10% kommer inte i produktion Sperma samlas ett par gånger i veckan - 5–15 % slås ut på station pga dålig spermakvalitet
35
Fader-ras, 7 sorter, 59-81 kr/dos?
Lantbrukaren kan välja fritt Får byta Betalar du 20% mer - galtar med högst avelsvärde (men du får inte se avelsvärdena) Hur länge håller sperma? - Vanligen 3 dagar Longlife + 10 kr/dos (5 d hållbarhet) - Tillsätter mer näring och antibiotika Order- och fraktkostnad tillkommer
36
Faderras-sperma säljs som?
blandsperma till bruksbesättningar Sperma från 2-3 galtar i samma dos - Späds ut i varje påse
37
PIGGHAM?
Semindosor som säljs för PIGGHAM är alla homozygota för allelen RN- - Godare smak på köttet Säljs bara till HK Scans kunder
38
RN-genen påverkar köttkvalitet?
Ena allelen ger lite mindre svinn vid tillverkningen av charkprodukter - Håller kvar vatten i produkten Andra allelen (RN–) ger godare smak när köttet steks - Det man marknadsför som Piggham - lite finare kött
39
DanBred - Galtens avelsvärde?
Totalt-index; Kullstorlek, Smågristillväxt - maternell och direkt, Suggöverlevnad, Slaktgris-tillväxt, Foderförbrukning, Exteriör, Köttprocent maternell - suggans förmåga att få smågrisarna att växa - mjölkproduktion - modersegenskaper direkt - smågrisens förmåga att växa - att tillgodogöra sig mjölken osv Suggöverlevnad - ganska nytt att DanBred fått med det i avelsmålet
40
DanBred - Galtens fenotyp?
Spenar – antal och form, Rygg, Ben, Klövar, Rörelse
41
DanBred?
Danbred får information från besättningarna och medlemmarna får management rekommendationer från dem Varför mäta livslängd i bruksbesättningar? - Tuffare miljö - det är i den verkliga miljön Hur länge sparar man en renrasig sugga? - Inget genetiskt framsteg - I en avelsbesättning får många bara en kull
42
ToPigs Norsvin - Galtens avelsvärde och fenotyp?
Galtens avelsvärde - Total-index; Kullstorlek, Modersegenskaper, Reproduktion, Hållbarhet, Produktion, Slaktkvalitet, Köttkvalitet Galtens fenotyp - Spenar - antal och form, Rygg, Ben, Klövar, Typ ”Norsvin Lantras är förberedd för framtiden med sin kärna i lösdrift, fri grisning och ingen svansavkupering.”
43
Topigs Z x Norsvins L ger?
hybriden TN70
44
Svårt att jämföra rasers resultat, särskilt från olika avelsföretag - Rapporterade svenska medelresultat 2007?
2007 pga att det finns ingen information tillgänglig efter det Lantrasaveln i Sverige försvann 2005 Inga jämförbara siffror efter det
45
Scan Sverige?
Köttkvalité av högsta klass Motståndskraft och E.coli-resistens Låg andel svansbitning, Lugnt temperament Robust med effektiv foderomvandling, Hög tillväxt och mycket hög köttprocent
46
Hampshire-avel, Nordic Genetics tidigt, 2000-tal?
Vanligt att beskriva avelsmålen genom att belysa vikten av olika egenskaper Vill att de ska presentera vad framsteget faktiskt blir Avelsframsteget är värt ca. 20 kr per slaktgris och år
47
Var mäts vilka egenskaper i grisavel generellt?
Avels och uppförökningsbesättningar Uppförökningsbesättningar Avelsbesättningar Prövningsstation Slakteriet Om det ska göras modernt får vi lägga till bruksbesättningarna - Går att avelsvärdera korsningsdjur också
48
Var mäts vilka egenskaper i grisavel generellt - Avels och uppförökningsbesättningar?
Suggegenskaper: kullstorlek, smågrisöverlevnad o -tillväxt, intervall avvänjning-dräktighet, bogsår, hull
49
Var mäts vilka egenskaper i grisavel generellt - Uppförökningsbesättningar?
Suggors livslängd
50
Var mäts vilka egenskaper i grisavel generellt - Avelsbesättningar?
Tillväxt (upprepade vägningar), sidspäck (ekolod) Exteriör (ben, klövar, rygg), antal spenar
51
Var mäts vilka egenskaper i grisavel generellt - Prövningsstation?
Tillväxt, foderförbrukning, köttighet (datatomograf), sl. kroppskvalitet Exteriör (noggrannare registrering)
52
Var mäts vilka egenskaper i grisavel generellt - Slakteriet?
Osteochondros Köttprocent i slaktkropp och slaktutbyte Köttkvalitet
53
Osteochondros?
Mäts på slakteriet Poängbedömning, förekomst (0-5) Efter slakt Knäled och armbågsled Arvbarhet 0,1-0,3 Ogynnsamma genetiska korrelationer med tillväxt och köttighet
54
Fodereffektivitet kräver individuell?
registrering av foderintag
55
PigNovations?
Vågstallsystem Ny teknik ger nya förutsättningar Vilka egenskaper vi har beror så mycket på vart vi är i teknikutvecklingen
56
Skatta kött% på levande djur?
Ekolodmätning av späcktjocklek (och muskeldjup)
57
Mäta köttprocent på levande djur i?
datatomograf Får ut mycket mer än köttprocent - Värdefulla styckningsdelar - Fett%
58
Galtar med höga avelsvärden till seminstation?
Topigs Norsvin: Födda och uppfödda i norska avelsbesättningar DanBred: Födda och uppfödda i 1 svensk besättning via frusen sperma från Danmark - Besättningen producerar också hybridgyltor Hampshire: Födda och uppfödda i 2 svenska avelsbesättningar (samt några från 1 norsk avelsbesättning)
59
Motivet för korsningsavel?
Kombinera egenskaper Utnyttja korsningseffekter (heterosis effekt) Gradvis skifte av ras (Skydda avelsmaterial) - Fortsatt korsning med nya rasen - Skydda avelsmaterial
60
Korsningseffekten=?
Korsningseffekten = (Korsningsdjurs medeltal - Renrasiga djurs medeltal) / Renrasiga djurs medeltal
61
Betydelsefull korsningseffekt vanligast för - För vilka egenskaper är korsningseffekten särskilt viktiga?
Reproduktion Hälsoegenskaper Livskraft (lilla smågrisens förmåga att överleva) alltså egenskaper med låg arvbarhet
62
Hur mycket bättre blir dem i procent?
Ofta 2-5% förbättring av egenskapens medeltal (egenskaper där korsningseffekten är särskilt viktig)
63
Två-raskorsning - heterosis?
F1 Heterosis = hos avkomman 100% heterosis
64
Tre-raskorsning?
1. Moder-raser (♀) – Tvåraskorsning - Två raser (t.ex. Lantras och Yorkshire) korsas för att producera hybriddygn (gyltor). - Dessa korsningar kombinerar de bästa egenskaperna från båda raserna, såsom god fruktsamhet och moderegenskaper. - Denna korsning ger 100 % heterosis, vilket innebär att avkommorna får förbättrade egenskaper jämfört med föräldrarna. - fler och friskare grisar vid avvänjning och till slakt 2. Fader-ras (♂) – Terminalras - En tredje ras (t.ex. Hampshire eller Duroc) används som faderras. - Denna ras är utvald för snabb tillväxt, bra foderomvandling och köttkvalitet. 3. Bruksproduktion – Tre-raskorsning - Korsning mellan de hybrida moderdjuren och faderrasen ger slaktgrisar. - Dessa får full heterosis-effekt (100 %), vilket resulterar i bättre tillväxt, högre överlevnad, bättre hälsa och förbättrad köttkvalitet. - fler och friskare grisar vid avvänjning och till slakt
65
Alternerande återkorsning för egen rekrytering?
Denna bild illustrerar alternerande återkorsning, en metod för egen rekrytering av avelsdjur där faderrasen växlar mellan generationer (genom semin, artificiell insemination). Hur metoden fungerar: 1. Första generationen: Två raser (A och B) korsas → avkomman består av 50 % A och 50 % B. Dessa används både som bruksdjur (slaktproduktion) och rekryteringsdjur (för fortsatt avel). 2. Följande generationer: Rekryteringsdjuren paras alternerande med hane från antingen ras A eller ras B. Detta gör att andelen av respektive ras varierar över generationerna (t.ex. 75 % A + 25 % B, 37.5 % A + 62.5 % B). Efter ca 5 generationer stabiliseras heterosis-effekten på cirka 67 %. Fördelar med metoden: ✅ Behåller hög heterosis (hybridkraft) genom systematisk korsning. ✅ Egen rekrytering av suggor – minskar behovet av att köpa in djur. ✅ Genetisk variation bevaras samtidigt som önskade egenskaper kan selekteras. man behöver inte köpa in levande djur (gyltor etc) vinner på att inte behöva köpa in djur - stängd besättning - Behöver bara fylla på med semin
66
Heterosis i vilka egenskaper? - smågris?
Smågris: ägglossning, befruktning, embryo-foster-smågrisöverlevnad
67
Heterosis i vilka egenskaper? - slaktgris?
Slaktgris: tillväxt, foderutnyttjande, motståndskraft mot sjukdom, benstyrka, beteende, slaktutbyte, kött%, köttkvalitet
68
Heterosis i vilka egenskaper? - Sugga?
Sugga: könsmognad, dräktighet, hälsa, mjölkproduktion, beteende, livslängd
69
Heterosis i vilka egenskaper? - Galt
Galt: könsmognad, spermiekvalitet & mängd
70
Korsningseffekt på kullstorlek?
Lantras x yorkshire (effekt på smågris): +0,3 avvanda grisar Alternerande återkorsning (effekt på sugga och smågris): +0,4 avvanda grisar “fler avvanda smågrisar än de rena raserna”
71
Syntetisk ras, för att föra in alleler utifrån?
Korsning av två olika - I varje generation - vilka är resistenta? - tar till vara på dem - Får en som är lik den man vill ha men som är resistent mot en sjukdom etc. - Blir som en ny ras - börjar tillslut para de “nya” med varandra Exempel: yorkshire + meishan för för bättre fruktsamhet utan att få fetare djur - Hyperprolific yorkshire
72
Byte från en ras till en annan, aktuellt för?
gyltproducenter när marknaden förändras
73
Rekrytering av korsningsgyltor till bruksbesättningen?
Inköp (livdjursförmedling) eller egen rekrytering
74
Gyltan - besättningens framtid?
Normal rekryterinsprocent på årsbasis i Sverige är ca. 50% På gruppnivå ca. 20% Målet är hållbara djur som stannar längre i besättningen och producerar många smågrisar En gylta är betald först vid 3:e kull Tappar några efter varje avvänjning (graf) - Tappar ofta samma andel - Några blir stjärnor som man har kvar länge - en svans
75
Suggor producerar?
fler smågrisar under en kortare livstid
76
Med tiden har vi fått suggor som producerar fler smågrisar under en kortare livstid?
Vill tänja ut livstiden - Varje sugga har en kostnad De som slås ut efter en och två kullar är förlustdjur
77
Livstidsproduktion - 2000 VS 2019?
antal avvanda smågrisar 2000: 44,1 2019: 45,0 kullnummer vid utgång 2000: 4,4 2019: 3,8
78
Gyltans avelsvärde =?
Gyltans avelsvärde = medeltalet av föräldrarnas
79
“Frivillig” och ofrivillig utslagning?
Rekrytering i ena änden och utslagning i andra änden - Påverkar avelsvärdet Frivillig utslagning - lantbrukaren väljer själv - Lite efter första kull: Pga reproduktion - Efter 4de kull: tittar mer på produktionsresultat
80
De vanligaste utgångsorsakerna?
Reproduktion - Minskar med kullnummer (vanligast vid 1a kullen) - Högst i andel för samtliga kullnummer - vanligaste utslagningsorsaken Låg produktion - Ökar med kullnummer (vanligast vid 4de kullen) Juverproblematik - Ökar med kullnummer (vanligast vid 4de kullen) Hälta - Minskar med kullnummer (vanligast vid 1a kullen) Övrigt - Jämt mellan 1a, 2a och 3de kullen - Vanligast vid 4de kullen
81
Egen rekrytering - val av vadå?
Val av sugga - liten del av genetiskt framsteg - fenotypen också viktig - rekrytering och utslagning Val av galt - stor del av genetiskt framsteg Urval i kullen - liten del av genetiskt framsteg - fenotypen också viktig
82
Inköpta gyltor - Val av vadå? Hur ska man veta vilka man ska köpa?
Två olika företag - DanBred eller ToPigs Norsvin Vilken besättning man ska köpa dem ifrån Beställer inte bara genom förmedling, utan försöker bygga en kontakt med sin gyltuppfödare (kan förbättras - en svag punkt) Geografiskt - hur långt är det till närmsta gyltuppfödare?
83
Köpa in gyltor eller föda upp själv?
Argumentet för gyltuppfödare är att de är “bäst” på det - Närmare kontakt med avelsarbetet - Arbetar aktivt

Animalieproduktion - gris (20 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions