Omgångsproduktion och rutiner i grisproduktion 6/3 Flashcards

Question

Slaktgrisar - ålder/händelse och vikt (kg)?

Answer 1

10-11 veckor till ca. 26 veckor (6 månader) (10-11 veckor till slakt) ca. 30-120 kg

Answer 2

Gyltämnen från att de föds tills de betäcks Gylta - betäckning till grisning Efter grisning blir de suggor

Answer 3

Födelse/avvänjning till betäckning ca. 150-160 kg vid betäckning

Answer 4

Grisning - slakt ca. 250 kg vid slakt

Answer 5

Från grisning till grisning - 1 produktionscykel En suggas produktionscykel är från grisning till grisning, vilket innebär att suggan grisar, ger di, avvänjning av smågrisar, galldagar, seminering eller betäckning, blir dräktig och sen börjar det om igen. Grisningsintervall (GI) (grisning till grisning) är 147 eller 154 dagar (beror på när grisarna avvänjs) I genomsnitt hinner en sugga med 2,2 produktionscykler per år.

Answer 6

3 månader, 3 veckor och 3 dagar 115 (114-116) dagar

Answer 7

18-21 dagar Om du seminerar och hon löper om så tar det 18-21 dagar innan hon kommer i brunst igen

Answer 8

samma sak som när smågrisarna avvänjs 28-34 (medel 2023: 31,9 dagar) *SJVFS 2019:20 3 KAP 2 paragraf - Max 10% av smågrisarna får vara under 26 dagar i gruppen, planerad avvänjning under 28 dagar behöver besättningen vara ansluten till en frivillig organiserad hälsokontroll - dvs. undantag finns från dessa 28 dagar Ekologisk produktion > 40 dagar

Answer 9

Avvänjning till brunst = Galldagar 5 (4-6) dagar Tiden mellan avvänjning och brunst, som ofta innebär seminering, brukar kallas för galldagar. Under den här perioden startar suggan sin återhämtning och den brukar vara mellan 4-6 dagar. Dessa dagar kan du inte påverka Beror på ålder - gylta tar längre tid än suggor Varierar över året - beror på årstid

Answer 10

Grisningsintervall (GI) innebär dagarna från grisning till grisning GI = dräktighetstid + digivning + galldagar 115 + 28 + 5 = 147 dagar alt 115 + 34 + 5 = 154 dagar Beror på när smågrisarna avvänjs (digivningstid) men också hur länge hon är dräktig och när hon kommer i brunst igen (galldagarna)

Answer 11

22 veckor alt 154 dagar Dräktighetstid: 115 dagar Digivningstid: 34 dagar Galldagar: 5 dagar 115 + 34 + 5 = 154 dagar Detta är således samma sak som grisningsintervall (GI) och innefattar dräktighetstid, digivning och galldagar

Answer 12

21 veckor alt 147 dagar Dräktighetstid: 115 dagar Digivningstid: 27 dagar Galldagar: 5 dagar 115 + 27 + 5 = 147 dagar

Answer 13

En omgång beror på en suggas grisningsintervall, biologiska faktorer osv 5 veckor digivningstid - Galldagar: 5 dagar, 0,71 veckor - Dräktighetsperiod: 115 dagar, 16,43 veckor - Digivningstid: 34* dagar, 4,86 veckor - Grisningsintervall (GI): 154 dagar, 22 veckor 4 veckor digivningstid - Galldagar: 5 dagar, 0,71 veckor - Dräktighetsperiod: 115 dagar, 16,43 veckor - Digivningstid: 28** dagar, 4 veckor - Grisningsintervall (GI): 147 dagar, 21 veckor * Naturlig spridning i gruppen ** SJVFS 2019:20 3 KAP 2 paragraf - Naturlig spridning i gruppen - Max 10% av smågrisarna får vara under 26 dagar i gruppen, planerad avvänjning under 28 dagar behöver besättningen vara ansluten till en frivillig organiserad hälsokontroll - dvs. undantag finns från dessa 28 dagar

Answer 14

365 dagar /154 dagar = 2,37 grisningar/år 365 dagar/ 147 dagar = 2,48 grisningar/år 300 suggor * 12 avvanda grisar * 2,37 = 8532 sålda grisar 300 suggor * 12 avvanda grisar * 2,48 = 8928 sålda grisar 8928 - 8532 = 396 grisar per år Tillväxtgris v.10 2025* = 795 kr 795 kr * 396 = 314 820 kr skillnad (ekonomisk skillnad i lönsamhet) Det vi kan bestämma är hur lång digivningstiden ska vara - Inte sån stor skillnad i dagar, men stor ekonomisk skillnad Utmaning att avvänja unga djur - fodret byts ut helt och hållet - stor omställning Suggan kan få sårskador i slutet - stora smågrisar och hon har svårt att komma undan från dem - Kan därför vara fördelaktigt med kortare digivningstid

Answer 15

Grisning varje vecka Grisning varannan vecka Grisning var 3:e vecka Grisning var 7:e vecka

Answer 16

22 grupper Svårare mer smittskyddsregler Mindre besättningar funkar inte detta

Answer 17

11 grupper Bra för mindre besättningar

Answer 18

Grisning var 3:e vecka; 3,3,4 – veckosystem 7 Grupper

Answer 19

Grisning var 7:e vecka; 7,7,8 - veckosystem 3 grupper

Answer 20

Kapaciteten att hantera tillväxtgrisar/slaktgrisar - Hur ser befintliga lokaler ut? - Mellangårdsavtal - Förmedling Många små avdelningar med få boxar vs färre större avdelningar med fler boxar

Answer 21

Sällan behandling på gruppnivå Tradition - Av att behandla på individnivå - Ingen antibiotika i förebyggande syfte - måste därför ha mer hållbara grisar Avsaknad av flera sjukdomar (PRRS, salmonella mm.) Utrota sjukdomar <3 Arbeta förebyggande! - Avgränsning mellan djurgrupper - Tvätt och tomtid - Omgångsuppfödning!

Answer 22

2-veckorssystem (22/2) = 11 grisningsgrupper, grisning var 14:e dag Allt händer varannan vecka, antingen grisningsvecka eller avvänjningsvecka

Answer 23

Insättning i BB Seminering Grisning Försäljning av smågrisar Vaccinationer Dräktighetstest Tvätta tillväxt Val av rekryteringsdjur

Answer 24

Avvänjning Kastrering Flytt av smågrisar till tillväxtstall Beställning av semindoser Val av slaktsuggor Tvätt BB

Answer 25

EX: - Avvänjning en måndag - Seminering (+4-6 dagar) på en lördag eller söndag - Grisning (+115 dagar) på en onsdag De tunga momenten, seminering eller grisning, hamnar ofta på helger

Answer 26

Flytt in i grisningsavdelningen (BB) från sinavdelningen - ca. 4 dagar innan de förväntas grisa - från grupphållning till individuell hållning - naturligt skiljer sig suggan från gruppen när det är dax att börja grisa Grisning koncentrerad till några få dagar - Så jämn ålder som möjligt - Bara några dagars skillnad påverkar tarmutvecklingen och även arbetsbelastningen - Hög dödlighet de första dagarna

Answer 27

Vänster: - Inte nöjda - Ligger troligen i en hög pga att de är kalla - Ingen synlig sugga - Smågrisar vill ha ca. 33 grader - En gris diar i snitt 1 gång i timmen, när de är så här små med ca. 45 min intervall - Måste förstå vad som orsakat detta, kan vara mjölkstockning hos suggan Höger: - Lättillgängligt juver - Runda om magen och nöjda

Answer 28

Skiftesdigivning Kullutjämning Mjölkersättning Amma Alla åtgärder syftar till att säkerställa mjölktillgången för smågrisarna

Answer 29

Delar av kullen stängs in för att säkerställa - Ex. de 7 största smågrisarna placeras under värmelampan och de mindre smågrisarna får möjlighet att dia Oftast vid utfodring (för att undvika klämning när suggan lägger sig)

Answer 30

För många smågrisar i förhållande till antal spenar En smågris väljer ut vilken spene som är dens under hela digivningstiden Flytt av smågrisar till en sugga med mer plats vid juvret/jämna ut storleken Ska ske inom 36 timmar

Answer 31

”extern foderho” med mjölk ges i smågrishörnan Mjölkkoppar

Answer 32

En digivande sugga flyttas från en annan avdelning Får ett överflöd av smågrisar

Answer 33

Blandar pulvermjölk - extra tillskott Ofta de större smågrisarna som äter här och inte de magra som man vill ska äta, de större blir ännu större

Answer 34

Först mjölk sen spannmål Inte så hygienisk miljö på bilden

Answer 35

Järn, kastrering Ökad behandlingsfrekvens Noga foderjustering Daglig utfodring i smågrishörnan Avvänjning ~ 32 dagars digivning - Digivande sugga → Sinsugga - Smågrisen → Tillväxtgris

Answer 36

Inte lika järnrika miljöer i boxarna som utomhus - Järn bidrar med röda blodkroppar → tillväxt - Ingen järnspruta - kommer inte växa lika bra Inom 5 dagars ålder kastreras grisarna idag i Sverige - Diskuteras att förbjuda kastering - Kan bli problematiskt med intakta galtar - har ett annat beteende

Answer 37

Betäckningsavdelning - Gruppindelning - Vanligt med djupströbädd Galldagar ~ 5 mellan avvänjning och betäckning - Blandar individer - Mer slagsmål - Kan leda till att unga djur inte kommer i brunst - Bra med mindre grupper Seminerar 2-3 gånger en gång/dag - Vanligt 1 gång om dagen - Blir lugnare individer Brunstkontroll 18-21 dagar efter seminering - För att kolla om de har löpt om Dräktighetstest vid 4 och 7 veckor Flytt till sinavdelning Hullbedömning

Answer 38

Seminerar när suggan har kommit i brunst, vanligen 5 dagar efter avvänjning (galldagar) Seminerar 2-3 gånger en gång/dag

Answer 39

Brunstkontroll 18-21 dagar efter seminering För att kolla om de har löpt om Om du seminerar och hon löper om så tar det 18-21 dagar innan hon kommer i brunst igen

Answer 40

Dräktighetstest vid 4 och 7 veckor

Answer 41

Allt händer i en cykel Iom omgångsuppfödning måste vi få in gyltorna/rekryteringsdjuren någonstans i cykeln, vilket är problematiskt Brunststimulerande hormon används - Styr gyltorna att komma in i gruppen

Answer 42

Alternativen är: - Ta in egna rekryteringsdjur - Köpa in djur Alternerande återkorsning Inköp av gyltämnen (30 kg) Inköp av dräktiga gyltor (8 veckor dräktiga)

Answer 43

Seminering med vit galt Födelse Urval (gyltämnen) Seminering av rekryteringsgylta Grisning Få individer som du ska ha varje omgång Ska inhysas någonstans Inte samma inhysning som för slaktgrisar

Answer 44

Inköp Seminering av rekryteringsgylta Grisning

Answer 45

Inköp Grisning

Answer 46

Kritiskt moment för smågrisen, stor risk för avvänjningsdiarré - Suggan försvinner - Foderbyte från mjölk en gång i timmen till spannmålsbaserat foder 3 – 4 ggr/dag → avvänjningsdiarré - Miljöbyte - Flyttar till tillväxtbox - Annan mikromiljö - Motiverar en längre digivningstid Viktig att: - Avdelningen ska vara varm och torr - Rätt klimat är A och O - Rätt utfodring - Laktosbaserad utfodring för att mildra avvänjningen - lite dyrare men har många fördelar - Var noga med hälsoläget Avvänjningsperioden varar ca 2 veckor

Answer 47

Får inte ge zinkoxid längre (2 år tillbaka) För mycket zink i markerna Gavs under 2 veckors tid för att förebygga E.coli jäsningen i tarmen (minska risken för avvänjningsdiarré) Har gått bra utan

Answer 48

Daglig skrapning + strö Foderjustering Utfodring 3-5 ggr/dag - Beroende på designen på utfodringsanläggningen Eventuellt behandling - Men inte så vanligt, de är generellt sett friska Överbeläggning mot slutet – svansbitning, boxhygien … - Blir trångt när grisarna blir äldre vilket är ett problem - Bygger för att få in så många grisar som möjligt

Answer 49

KRAV EU-Ekologisk I samband med grisning får suggorna vara inne utan utevistelse i max 3 veckor. KRAV - Grisar ska ha tillgång till bete på beväxt mark minst 4 månader om året under sommaren. Under resterande tid ska grisarna ha tillgång till uteplatta → Påverkar stalldesignen

Answer 50

Vill ha enskild grisning även i ekologisk uppfödning, för att minska problem med smågrisdödlighet - Får ha suggan själv i 3 veckor, därefter måste hon ha tillgång till utevistelse - Någonstans mellan 2-3 veckor brukar man flytta till gruppboxar på omkring 8 individer (suggor) Betäckningsavdelning med semineringsbås - Galten släpps på fodergången så att suggorna blir stimulerade - Kan seminera enkelt

Answer 51

Slaktgrisar Helintegrerat Grisningsboxarna - Får välja vilken box de vill grisa i - 15 kg halm i varje grisningsbox - Suggan är en bobyggare - Kan gå till andra boxar eller halmbalen och hämta mer halm om hon inte är nöjd - Några dagar innan kan de vara 4 suggor i en box frivilligt, men när det är nära grisning letar suggan upp en egen box och börjar bygga bo där Sinsuggestall - Får gå ut året om Smågrisarna hålls alltid i intakta grupper från avvänjning till slakt - Får gå ut när de vill - Fri tillgång på gräsensilage ute

Answer 52

Från insättning till insättning 15 veckor totalt Insättning till tömning - 14 veckor Tömning till insättning - 1 vecka

Answer 53

Insättning vid ca. 30 kg (ca.10-11 veckor gamla) Hålls där till slakt vid ca. 120 kg (26 veckor gamla / 6 mån) 13-16 veckor produktion (insättning till insättning) Kopplat till omgångsuppfödningen - Har en omgång Tomtid för tvätt osv (1 vecka)

Answer 54

Tråg på tvären - grisarna delar på trågen Temperaturmätare - Inluftsdon och frånluftsfläktarna regleras efter det Krav på berikning i Sverige - lite strö Smutsiga boxar är ett stort problem som diskuteras mycket idag

Answer 55

Vid ca 30 kg; 70 dagar; 10-11 veckors ålder säljs/flyttas Insättning kritiskt moment Utslaktning sker i 2 eller 3 skick Ca 15 veckor i stallet, slakt vid ≈ 120 kg levande vikt

Answer 56

Grisarna slåss Har en hierarkisk ordning Dominansen måste upprättas igen för blandade grupper (vanligt att ha det) → slagsmål

Answer 57

Första skick några få grisar, gärna från varje box för att minska beläggningen Andra skicket är huvudskicket - Skickar ett stort antal grisar Tredje skicket är de sista - De som behöver lite extra tid för att komma upp i den vikt som eftersträvas för slaktsvin (ca. 120 kg)

Answer 58

Slaktvikt x 1,34 = levandevikt

Answer 59

84 kg i genomsnitt vid 2000 och idag 10 kg mer i slaktvikt, 94 kg 84 x 1,34 = 112,56 (levandevikt) 94 x 1,34 = 125,96 (levandevikt)

Answer 60

Smutsiga boxar - Vill ha en avskild plats för att gödsla Slagsmål - Skador - Behandling - Blir utmattade - tappar i produktion Svansbitning - Unikt med hela svansar i Sverige - Svanskupering är föbjudet i hela EU, med vissa undantag - I Sverige har vi aldrig haft en tradition - Intact tails

Answer 61

Svansbitning är ett beteendeproblem hos grisar som ofta uppstår i miljöer där djuren upplever stress, brist på stimulans eller andra obalanser i deras omgivning. Svansbitning hos grisar beror på stress, trängsel, näringsbrist och brist på sysselsättning. Dålig ventilation, foderkonkurrens och social oro kan också bidra. Det leder till skador och infektioner. Förebyggs med berikning, bättre utfodring och minskad stress.

Answer 62

Fouling / vända boxar / dålig hygien i stallet - Termiska klimatet - Tyngre djur - Vill kunna ha plats för att svalka sig, blir allt svårare Grisarna ska hållas tillfredsställande rena Grisar som är för varma kommer inte växa lika bra - vill inte äta Spaltbevattning - Kommer vatten vid olika intervall - Intervallen bestäms efter hur varmt det är i stallet i förhållande till vilken temperatur du vill ha i stallet - Svalka sig genom att få vatten på ryggen (avdunstning) Vattnar spalten - Blir inte attraktiv att vila på - Vilar på den fasta ytan - Gödslar på spalt ytan Öka lufthastigheten

Answer 63

Vågstall 217 grisar går tillsammans Sorteringsvåg - Höger utfodringsställe - Vänster utfodringsställe - eller ut

Answer 64

En suggas produktionscykel är från grisning till grisning, vilket innebär att suggan grisar, ger di, avvänjning av smågrisar, galldagar, seminering eller betäckning, blir dräktig och sen börjar det om igen. I genomsnitt hinner en sugga med 2,2 produktionscykler per år.

Answer 65

Produktionscykeln för suggor kan påverkas främst genom att justera digivningstiden. En kortare digivning (t.ex. 21 dagar istället för 28) gör att suggan snabbare kommer i brunst och kan betäckas tidigare, vilket förkortar cykeln och ökar antalet kullar per år. Effektiv brunstsynkronisering – Genom att använda brunststimulerande hormoner eller noggrann planering av utfodring och ljusprogram kan suggor snabbare komma i brunst efter avvänjning, vilket minskar tiden mellan avvänjning och betäckning (galldagar). Effektiv inseminering och god djurhälsa bidrar till att suggan blir dräktig vid första semineringen, vilket förhindrar fördröjningar orsakade av omlöpningar. Att förlänga produktionscykeln är möjligt genom en längre digivningsperiod. Att låta smågrisarna dia längre, t.ex. 4–5 veckor, kan leda till bättre smågristillväxt och en mer naturlig avvänjning, men det förlänger suggans produktionscykel. I vissa system kan suggor få längre viloperioder mellan kullar för att återhämta sig, vilket kan bidra till bättre djurvälfärd men minskar den årliga produktiviteten. Naturlig betäckning istället för AI – Om galtanvändning tillåts istället för artificiell insemination kan detta ibland leda till längre cykler, då brunstsynkroniseringen kan vara mindre exakt

Answer 66

Längre: Avvänjningen är en kritisk period för smågrisen med stor risk för avvänjningsdiarré och tillväxtstagnation, vilket talar för en längre digivningstid. En längre digivning ger en mjukare övergång till fast föda och kan förbättra smågrisens hälsa och tillväxt. Högre smågristillväxt och bättre hälsa vid avvänjning Minskad risk för omlöpning och fertilitetsproblem Färre kullar per år → minskad produktivitet Högre foderkostnader per producerad smågris Kortare: Samtidigt är en kortare digivning mer ekonomiskt fördelaktig eftersom suggan snabbare kan bli dräktig igen, vilket ökar antalet kullar per år. Dessutom kan en kortare digivning minska risken för juverskador och sår på suggan, eftersom större smågrisar kan bli aggressiva vid digivning och suggan har svårt att komma undan. Fler kullar per år → ökad produktivitet Effektivare resursutnyttjande och högre lönsamhet Bättre suggvälfärd och återhämtning → längre livslängd Kortare digivning kan leda till sämre smågrisöverlevnad och lägre tillväxt Därför finns en avvägning mellan smågrisens hälsa och suggans välfärd kontra produktionsmässig effektivitet

Answer 67

Svensk grisproduktion bygger på omgångsuppfödning Samlad grisning ger jämna och robusta smågrisar vid avvänjning Omgångsuppfödning i grisproduktionen skapas genom att synkronisera suggornas grisningar och avvänjning så att alla grisar i en grupp föds, växer och slaktas samtidigt. Detta uppnås genom: 1. Synkroniserad insemination/betäckning – Suggorna insemineras inom en kort tidsperiod för att grisningarna ska ske samtidigt. 2. Fastställd avvänjningstid – Alla smågrisar i en grupp avvänjs vid samma ålder, oftast vid 21–28 dagar. 3. All-in/all-out-system – När en grupp grisar avvänjs, flyttas de vidare tillsammans till tillväxtavdelningen, och suggorna insemineras igen för nästa omgång. 4. Strikt hygienhantering – Stallarna töms, rengörs och desinficeras mellan varje omgång för att minska smittorisk. Denna struktur möjliggör effektiv produktion, förbättrad djurhälsa och minskad smittspridning. Kan tömma en avdelning samtidigt – bryta smittvägar! - Väldigt bra och bygger på att man kan seminera suggorna, annars behöver man väldigt många galtar - Behöver suggor som blir dräktiga samtidigt och grisar samtidigt

Answer 68

förbud mot antibiotika i förebyggande syfte → större krav på en friskare gris!

Answer 69

Detta system säkerställer ett jämnt flöde av grisar genom anläggningen, vilket möjliggör kontinuerlig produktion och bättre arbetsfördelning samtidigt som det bibehåller smittskydd och produktionskontroll. Bättre djurhälsa – All-in/all-out-system minskar smittspridning eftersom hela gruppen flyttas samtidigt och stallet kan saneras mellan omgångar. Effektivare produktion – Jämnare åldersstruktur gör det lättare att planera utfodring, skötsel och slakt, vilket optimerar tillväxt och foderutnyttjande. Minskad stress för djuren – Grisar växer upp med samma grupp och slipper blandas med nya djur, vilket minskar aggression och konkurrens. Bättre arbetsplanering – Arbetsuppgifter kan schemaläggas effektivare eftersom alla grisar i en omgång har samma behov vid samma tidpunkt. Högre biosäkerhet – Genom att tömma och desinficera stallar mellan grupper minskas risken för sjukdomsutbrott, vilket minskar behovet av antibiotika. Kontinuerligt produktionsflöde – Eftersom olika grupper är i omlopp hela tiden blir produktionen jämn och stabil. Vid grisning varje vecka krävs cirka 22 grupper, och vid grisning varannan vecka behövs cirka 11 grupper, vilket ger en jämn tillgång på slaktgrisar och optimerar anläggningens kapacitet.

Answer 70

Grisning: Hög risk för dödfödda grisar och klämning av smågrisar. Suggans hälsa påverkas, t.ex. genom grisningsfeber eller livmoderinflammation. Smågrisarnas första timmar är avgörande för att få i sig råmjölk och etablera en stark immunitet. Avvänjning: Stor omställning för smågrisarna: separation från suggan, nytt foder, och ny miljö. Hög risk för avvänjningsdiarré, som kan orsaka tillväxtstagnation och högre dödlighet. Stress ökar risken för beteendestörningar och sjukdomar.

Answer 71

Grisning: Övervakning – Närvaro vid grisning kan minska dödlighet och hjälpa svaga grisar. Bra grisningsboxar – Tillräckligt med utrymme och skyddade hörn för smågrisar minskar klämningsrisken. Rätt utfodring av suggan – Förbättrar grisningsförloppet och minskar risken för sjukdomar. Avvänjning: Gradvis övergång till fast föda – Tidig introduktion av fast foder under digivningen förbättrar tarmhälsan. God hygien – Rena och torra boxar minskar smittspridning. Avvänjning i stabila grupper – Minskar stress och aggressivitet mellan smågrisarna.