Förebyggande djurhälsovård och smittskydd 10/3 Flashcards
Rationaliseringsprocess efter milleniumskiftet?
större och mer effektiva besättningar
Den svenska modellen?
förebyggande arbete
Vildsvin VS Tamsvin?
Mellan öronen är det fortfarande vildsvin vi har i våra stallar
Deras behov och grundbeteenden finns fortfarande kvar
Med eller mot biologin? - kan arbeta med eller mot
Med eller mot biologin?
MED - Grunden för den svenska modellen:
Små stabila grupper med suggor
Grisning i enskildhet
Bygga bo av halm
Fri grisning
Tyst och lugnt
Successiv, sen avvänjning
Födosöksbeteende
Stor andel grovfoder
- Vildsvin betar mycket vall under sommartid
Begränsat antal kultingar
MOT - Vanligare i Europa:
Stora grupper, hög konkurrens
- Kan bli stora grupper vilt om det finns gott om mat - men inte så stora som i kommersiella besättningar
Grisning nära andra suggor
Inget material för bobyggnad
Begränsad rörelsefrihet
Stora avdelningar, personal intensivt
Tidig avvänjning
Styrd utfodring
Spannmålsbaserat finfördelat foder
Stora kullar
InterPIG
Hur svensk grisproduktion står sig mot andra delar av världen - Positivt?
Låg dödlighet efter avv 2,3% + 1,7%
Medel InterPIG 3,6% + 3%
- Ganska hög dödlighet innan avvänjning i Sverige
- Ju tidigare en gris dör desto bättre
Tillväxt födsel till slakt 716 g/dag
Medel InterPIG 655 g/dag
- Sverige är absolut bäst av alla grisproducerande länder i världen, ffa om man också lägger till FCR
- Friska
- Trivs i miljön
- Kan lägga mycket av det foder de äter på tillväxt och inte annat
InterPIG
Hur svensk grisproduktion står sig mot andra delar av världen - Negativt?
Dödlighet diande grisar 16,1%
Medel InterPIG 13%
Rekrytering suggor 56,2%
Medel InterPIG 46,6%
Suggan är?
motorn i vår grisproduktion
Suggan är motorn i vår grisproduktion - vad vill man ha?
Stora och vitala smågrisar vid födseln
Kort grisning
- Lite energi för suggan
- Smågrisarna har bättre vitalitet
Bra kvlité och mängd råmjölk
Hög mjölkproduktion
Få eller inga ihjällegade smågrisar
Vad behöver suggan för optimal prestation?
Lugn och ro
Gott om halm för bobyggnad
- Uppfylls detta kommer hon under hela tiden kunna producera prolaktin - hormon som stimulerar mjölkproduktion
Utrymme för att röra sig obehindrat
Tillgång till foder och vatten
Anpassat klimat
Förebygga sjukdom genom bra skötsel?
Bra utfodring och miljö
→ Bra tillväxt
→ God hälsa
Bra tillväxt → God hälsa
God hälsa → Bra tillväxt
Multifaktoriella sjukdomar?
Handlar väldigt lite om smittämnen, för de finns där naturligt
- Väldigt mycket mer än smittämnen som spelar in
E.coli:
Finns där hela tiden
Måste addera på de andra grejerna för att sjukdom ska uppkomma
För lite råmjölk från suggan - suggan har antikroppar mot E.coli - hjälper suggan genom att vaccinera innan grisning
Dålig hygien
Kyla
Resultat blir smågrisdiarré
Blandning:
Spridning av mykoplasma
Överbeläggning
Kyla och drag
Kommer kunna utveckla sjukdom med hosta som följd och tillslut försämrad tillväxt
Ge suggan rätt förutsättningar för att kunna etablera en god digivning?
Börjar redan under sintiden: “Rätt hull” under hela dräktigheten
Rätt sammansatt foder, rätt mängd: hänsyn till suggornas produktivitet och storlek
Individutfodring under dräktigheten
- Gruppering efter storlek och ålder, ibland även efter ätbeteende
- Möjlighet att stänga in vid utfodring
- Extra foder till de som behöver mer. Märk upp!!
- Ett smakligt torrfoder för sinsugga att komplettera med
- Hög fiberandel/anpassat övergångsfoder inför grisning
Tillräckligt med vatten (minst 4L/min)
Ta hänsyn till att suggan vill ha lite varmare vid grisningen och svalt under resterande del av digivningsperioden
Tillgång till bobyggnadsmaterial
Utrymme för att utföra medfött beteende
Möjlighet att etablera digivningsmönster, lugn och ro
Förebyggande åtgärder växande grisar - Smågrisar?
Beakta att smågrisar och sugga har olika krav på termisk komfort
Smågrishörna med värmelampa och tak, golvvärme 33-34 grader
Vattenskål vid behov
Snällt underlag - gärna bädd de första dagarna
- Glatt och slätt golv där de inte får skador på sina känsliga klövar och knän - minskar risken för ledinflammation
Anpassat smågrisfoder
- Så att de tidigt lär sig att äta fast föda och inte bara mjölk
Förebyggande åtgärder växande grisar - Nyavvanda?
VÄRME! Minst 24 grader (24-26) där grisarna vistas
Anpassat foder
- Inte byta foder vid avvänjning - Samma foder någon vecka innan som de ska äta efter avvänjning
MKT noggranna rutiner
Allt kan bidra till att de utvecklar avvänjningsdiarré
Förebyggande åtgärder växande grisar - Tillväxtgrisar?
Dra ned värmen successivt och öka ventilationen
- Ju mer de växer och äter desto mer värme producerar de
Tillräckligt med ätplatser vid tråget
Foderjustering
Förebyggande åtgärder växande grisar - slaktgrisar?
Tvättad, desinficerad och TORR avdelning vid insättning
Etablera rätt gödslingsbeteende från början
Rätt antal grisar i boxen
Ventilation och värme
Antibiotikaförsäljning, livsmedelsproducerande djur?
Friska djur behöver inte medicin
Svenska djuruppfödare använder minst antibiotika i EU
Cypern, Italien och Spanien använder mycket antibiotika
Låg resistensförekomst i Sverige pga låg antibiotikaanvändning
Smittskydd i svensk grisproduktion?
Smittskydd är viktigt för att skydda besättningarna från de sjukdomsagens som alltid finns
Biosäkerhetsprogram i Sverie - smittsäkra.se
Afrikansk svinpest?
Virussjukdom som smittar vildsvin och tamgris
Viruset finns i blod och vävnader och utsöndras i spillning, urin och saliv
Exempel på smittvägar:
- Mellan levande djur
- Via transporter, redskap eller kläder
- Matrester som ges till grisar eller slängs där vildsvin kan komma åt dem
Smittsäkrad besättning?
Mycket mer än bara ASF..
Fokus på biosäkerhet
- Internt
- Externt
Skydda mot inkommande smittor
Minska spridning av smittor inom gården
Smittsäkrad besättning - Gris?
Tre nivåer:
Grund
- Grundnivå med krav som måste uppfyllas för att kunna bli ansluten
Spets
- Alla krav för grundnivån plus några högre krav
ASF-modul
- Oavsett tidigare nivå kan den adderas på
- Ska bland annat ha andra staket, gårdsplan i separata sektioner, fler smittskyddsslussar
- Får leverera livsmedel trots att du ligger i smittskyddszon, pga så hög biosäkerhet på gårdarna
- 12-15 besättningar är med idag
Regelbundna revisionsbesök av veterinär
- 24 mån eller tätare
Egenkontroll av djurägare inför och mellan besök
Nivåer avgör ersättningsnivån (från staten) i händelse av utbrott
Smittsäkrad besättning - Gris - ersättningsnivån?
Nivåer avgör ersättningsnivån (från staten) i händelse av utbrott
Gäller för utbrott av salmonella eller epizotismitta
Grundnivå
- 60% av alla kostnader relaterade till utbrottet
Spetsnivå
- 70% i statlig ersättning
Bönderna har egna försäkringar
- Försäkringsbolagen betalar ut 30% av det staten betalat ut
Smittsäkrad besättning
Områden som de tittar på vid revisionsbesök?
Inköp av djur - rutiner
- Finns karantän?
- Är karantänen avskild?
- Arbetsrutiner
- När besöker man isoleringen?
Besöksrutiner
- Avskild parkering
- Vart går de in
- Tydlig besökslista som kan fyllas i
- Byte av kläder
- Gårdsegna kläder
Utlastning
- Placering
- Hur kommer bilen stå dockad mot utlastningen - inte så ut med en vägg
Gårdens färdvägar
- Hur kör bilarna in på gården
- Olika delar ska inte korsa varandra
Foderhantering
- Säkrad från skadedjur
- Vart kommer fodret ifrån
- Hur hanteras det i fält
Hantering av döda djur
- Många har biopanna på gården där de kan elda döda djur - bra ur biosäkerhetssynpunkt
- Hur hanteras djuren innan de ska skickas iväg eller eldas
- Vart kör kadaverbilen - jätteviktigt
Inre smittskydd
- Förflyttning inom gården
- Ej förflyttning mellan olika ålderskategorier - big no no
Smittskyddsråd vid nybyggnation
- Ha med veterinär i processen
- Inte bygga in dåliga lösningar som har en negativ inverkan på smittskyddet
Smittsäkrad besättning
Områden som de tittar på vid revisionsbesök? Smittspridning
Direktkontakt mellan djur
- Sjukbox för sjuka djur
- Djur som köps in ska hamna i isolering under karantänperiod
Indirekt smittspridning
- Hantverkare är en stor risk - verktygen
- Gnagare och fåglar
- Fordon
Smittspridning via foder
- Noll tolerans för salmonellaförekomst i Sverige
- Salmonellafritt foder är A och O
- Alltid en risk
- Stort ansvar på foderproducenterna att hålla fodret smittfritt
Luftburen smittspridning
- Svåraste att skydda sig mot
- Särskilt när det är nära mellan gårdarna
- Vanliga bakterier och virus i besättningar är luftburna
- Mykoplasma och ATP
- Influensasmittade personer som smittar grisarna
- Mul- och klövsjuka - kan spridas med luften många mil, ffa från grisar
