Exempeltenta - Gris Flashcards
Para ihop ungefärlig daglig foder- och energitilldelning med rätt griskategori (dra streck)
- Sinsuggor i normalt hull
- Slaktgrisar (60-120 kg)
- Smågrisar (10-30 kg)
- Digivande suggor (höglakterande)
a. 2,5-3 kg (26-27 MJ NE)
b. 9,5 kg (90 MJ NE)
c. 2,5-3 kg (23 MJ NE)
d. 0,5-1,5 kg (4-15 MJ NE)
- Sinsuggor i normalt hull
- c. 2,5-3 kg (23 MJ NE) - Slaktgrisar (60-120 kg)
- a. 2,5-3 kg (26-27 MJ NE) - Smågrisar (10-30 kg)
- d. 0,5-1,5 kg (4-15 MJ NE) - Digivande suggor (höglakterande)
- b. 9,5 kg (90 MJ NE)
Vilka är de viktigaste skillnaderna i näringsinnehåll i foderblandningar till gyltor och slaktgrisar (30-120 kg)?
Energi: Slaktgrisar får energirikare foder för snabb tillväxt, medan gyltors foder har lägre energi för att undvika fettansättning.
Protein & aminosyror: Gyltor får mer balanserat protein för framtida reproduktion, slaktgrisar får optimerat protein för köttansättning.
Slaktgrisar får högre lysinhalt för maximal muskelutveckling, medan gyltor får en mer balanserad nivå anpassad för tillväxt och framtida reproduktion.
Fiber: Högre fiberhalt i gyltfoder för mättnad och maghälsa, lägre i slaktgrisfoder för bättre foderomvandling.
Mineraler & vitaminer: Gyltor får mer kalcium och fosfor för benstomme och fertilitet, slaktgrisar får anpassade nivåer för tillväxt.
Foderblandningarna speglar skillnaden i målsättning: gyltor för framtida avel, slaktgrisar för effektiv köttproduktion.
Varför är det inte lämpligt att ge ett slaktgrisfoder till gyltor efter 50-60 kg? Diskutera de viktigaste effekterna på hållbarhet relaterat till djuren, ekonomin och miljön en sådan utfodring kan få. (reflektera och diskutera)
Att ge slaktgrisfoder till gyltor efter 50–60 kg är olämpligt eftersom fodret är anpassat för maximal tillväxt och köttansättning, vilket inte passar gyltornas behov inför avel.
Djuren: Slaktgrisfoder har högre energiinnehåll och mer stärkelse, vilket kan leda till överhull och fettinlagring hos gyltor. För mycket kroppsfett kan orsaka benproblem, minskad fertilitet och kortare livslängd i avel. Dessutom innehåller slaktgrisfoder ofta mer lysin för att maximera muskeltillväxt, medan gyltor behöver en mer balanserad proteintillförsel för att utveckla en hållbar kroppsbyggnad.
Ekonomi: Överdriven tillväxt och fettinlagring hos gyltor leder till ökade foderkostnader utan att förbättra deras framtida produktivitet. Dessutom kan sämre benhälsa och fertilitet innebära fler utslagningar, vilket ökar ekonomiska förluster för uppfödaren.
Miljö: Om gyltor får för mycket protein och fosfor från slaktgrisfoder, kan det resultera i högre utsläpp av kväve och fosfor via urin och gödsel, vilket bidrar till miljöproblem som övergödning.
Para ihop vilka olika selektionsegenskaper som mäts var
- Prövningsstation (teststation)
- Avelsbesättningar
- Uppförökningsbesättningar
- Slakteriet
a. Tillväxt, sidspäck (ekolod), exteriör, antal spenar
b. Ostechondros
c. Tillväxt och individuell foderförbrukning, exteriör
d. Kullstorlek, intervall avvänjning-dräktighet eller
grisningsintervall, smågristillväxt, smågrisöverlevnad
- Prövningsstation (teststation)
- c. Tillväxt och individuell foderförbrukning, exteriör - Avelsbesättningar
- a. Tillväxt, sidspäck (ekolod), exteriör, antal spenar - Uppförökningsbesättningar
- d. Kullstorlek, intervall avvänjning-dräktighet eller
grisningsintervall, smågristillväxt, smågrisöverlevnad - Slakteriet
- b. Ostechondros
Slaktgrisarna i bruksbesättningarna är treraskorsningar. Nämn hur och med vilka raser dessa djur vanligtvis är korsade och nämn de främsta fördelarna med korsningsavel.
Moderdjur - Sugga:
TN70 - Norsk genetik
- Norsk Lantras
- Yorkshire
ELLER
DanBred - Dansk genetik
- Dansk Lantras
- Yorkshire
Faderraser (renrasiga):
- Hampshire
- Norsk Duroc
- Dansk Duroc
Moderdjur + Fader ras = slaktgris
Mamman är korsning av Lantras och Yorkshire och pappan är renrasig Hampshire eller Duroc
De främsta fördelarna med korsningsavel:
Kombination av egenskaper från föräldrarna, vilket ger bättre resultat än om endast en ras används.
Heterosis (korsningseffekt) som förbättrar egenskaper med låg arvbarhet som reproduktion, livskraft och hälsoegenskaper med en förbättring på 2-5% (av medeltalet i dessa egenskaper)
Bryter inavel, vilket minskar risken för att negativa recessiva alleler kombineras och förbättrar djurens överlevnad och produktivitet.
Korsning ger friska, snabbväxande grisar som kräver mindre foder, har bra köttkvalitet och bättre motståndskraft mot sjukdomar.
Motivet för korsningsavel:
1. Kombinera egenskaper
2. Utnyttja korsningseffekter (heterosis effekt)
3. Gradvis skifte av ras (Skydda avelsmaterial)
- Fortsatt korsning med nya rasen
Korsning är enklaste och snabbaste sättet att få många och stora kullar med friska grisar som växer bra och ger mycket och gott kött vid slakt, på lite foder
Bruksproduktion - 100% heterosis - fler och friskare grisar vid avvänjning och till slakt
Heterosis i vilka egenskaper?
- Smågris: ägglossning befruktning embryo-foster-smågrisöverlevnad
- Slaktgris: tillväxt foderutnyttjande motståndskraft mot sjukdom benstyrka beteende slaktutbyte kött% köttkvalitet
- Sugga: könsmognad dräktighet hälsa mjölkproduktion beteende livslängd
- Galt: könsmognad spermiekvalitet&mängd libido hälsa livslängd
Diskutera för och nackdelar med att vi i Sverige idag inte har någon avel på moderraser för grisproduktion samt vilka huvudsakliga effekter detta har på den sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarheten i grisproduktionen. (Resonera så att man förstår att du har en god grundkunskap)
Fördelar:
- Kostnadseffektivitet: Import av suggor från etablerade avelsföretag kan vara billigare än att starta egna avelsprogram.
- Genetisk mångfald: Genom att använda importerade moderraser får man tillgång till ett större genetiskt material, vilket kan minska risken för inavel och ge möjlighet att välja raser med önskvärda egenskaper.
Nackdelar:
- Beroende av externa leverantörer: Bindande avtal med avelsföretag begränsar flexibiliteten och gör producenter beroende av externa marknader.
- Beroende av externa avelsprogram: Svensk grisproduktion blir beroende av externa marknader och avelsprogram, vilket kan leda till osäkerheter och risker om tillgången på moderdjur minskar eller priserna stiger.
- Bristande transparens: Avelsföretag har ofta stängda system med lite information om selektion och genetiska linjer, vilket gör det svårt för svenska producenter att fatta informerade beslut.
- Genotyp-miljö-samspel: Importerade suggor, selekterade för andra produktionssystem (t.ex. i Nederländerna), kan ha svårt att anpassa sig till svenska förhållanden.
Effekter på hållbarhet:
- Social hållbarhet: Ekonomisk osäkerhet och beroende av externa leverantörer kan påverka producenternas stabilitet.
- Ekonomisk hållbarhet: Långsiktig beroende av externa avelsprogram kan leda till högre kostnader och risk för prisfluktuationer.
- Miljömässig hållbarhet: Importen av suggor innebär långa transporter, vilket ökar koldioxidavtrycket och minskar produktionens miljöeffektivitet.
Att Sverige inte har egen avel på moderraser för grisproduktion innebär både fördelar och nackdelar. Fördelarna inkluderar lägre kostnader genom import av suggor och tillgång till genetisk mångfald, vilket minskar risken för inavel. Nackdelarna är ekonomiskt beroende av externa avelsföretag, bindande avtal och bristande transparens om selektion och genetiska linjer. Dessutom kan importerade suggor, som selekterats för andra produktionssystem, ha svårt att anpassa sig till svenska förhållanden, vilket påverkar djurens prestanda.
När det gäller hållbarhet påverkar detta både socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Ekonomiskt skapar beroendet av externa leverantörer osäkerhet, och miljömässigt bidrar långa transporter av suggor till ett högre koldioxidavtryck. Sammanfattningsvis begränsar detta producenternas kontroll och påverkar långsiktig hållbarhet negativt.
